Epidemiologi 2

Question 1

Hur ska/kan man göra studier?

Answer 1

För (säkra) slutsatser om orsakssamband behöver man studera grupper av individer, dvs populationer
Epidemiologi definieras som studier av determinanter, fördelningen av dessa och utfall i populationer
För att kunna dra slutsatser för en population måste man studera en population

Question 2

Vad är en beskrivande studie?

Answer 2

Beskrivande/deskriptiv:
Syftet är att beskriva och kategorisera egenskaper
Exempel är fallrapporter, fallserier, surveys, vilka alla är exempel på observationsstudier

Question 3

Vad är en förklarande studie?

Answer 3

Förklarande:
* Syftet är att testa hypoteser, förklara samband
* Exempel är experimentella eller observationsstudier

Question 4

Vad är en fallrapport eller en fallbeskrivning?

Answer 4

beskriver en klinisk observation med “nyhetsvärde”, t.ex. en ovanlig kombination av kliniska fynd, erfarenheter av en ny behandling

Question 5

Vad är en fallserie?

Answer 5

=case series: en fallbeskrivning representerar ett (1) fall, men en serie av fall visar att detta “unika” kan upprepas

Question 6

Vad är en survey?

Answer 6

Kartläggning dvs kvantifierar sjukdomsförekomst i en population. Ger uppslag till hypoteser som kan testas senare.

Question 7

Vad är tvärsnittsstudier (Cross sectional)

Answer 7

Mäter exponering och utfall samtidigt
* Visar sjukdom som prevalens (%), t.ex. andel förkylda i en klass vid ett visst tillfälle
* Svårt/omöjligt att bedöma orsakssammanhang mellan exponering och utfall, man vet ju inte vad som kom först.
– Ex. man frågar vilka som är trötta och vilka som är förkylda. Frågan är då om man blivit förkyld för att man är trött, eller tvärt om.
* Ganska enkla och billiga studier att genomföra

Question 8

Vad är en fall-kontroll?

Answer 8

• Väljer individer med sjukdom samt en kontrollgrupp
• Nackdel: Klurigt att välja kontrollgrupp – ska inte ha sjukdom men spegla exponeringen i populationen där sjukdom utvecklades
• Undersöker förekomst av orsakande faktorer i båda grupperna, tillbaka i tiden
• Fördel: man kan undersöka många exponeringsfaktorer
• Nackdel: kan inte uppskatta sjukdomsförekomst, för vi väljer individer
• Passar för att undersöka ovanliga sjukdomar
• Starkare än tvärsnitt att styrka orsakssamband

Question 9

Vad är kohort?

Answer 9

• Börjar med sjukdomsfria individer.
• Följer över tid. Vilka utvecklar sjukdom? Tidssamband!
• longitudinell: data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder. Kan vara prospektiv (framåt) eller retrospektiv (bakåt)
• Starkast att påvisa orssakssamband av observationsstudierna
• Fördel: kausalitet, kan undersöka flera riskfaktorer och utfall
• Negativt: Ofta kostsamma, kan kräva lång uppföljningstid, många individer
• Negativt: Kan få problem med bortfall

Question 10

Exempel på olika studietyper, observationsstudier

Answer 10

• Titta på ett fall:
• Titta på flera fall:
• Samla fall och kontroller, jämför exponering: fall/kontroll
• Följa individer över tid, studera vilka som får utfallet: kohort

Question 11

Specialfall studiedesign

Answer 11

• Överlevnadsanalys = tid till händelse
• Kohort eller experimentell design Exempel från artikel Evidence of longer life; a cohort of 39 labrador retrievers

Question 12

Har de olika studiertyperna samma kraft att styrka orsakssamband?

Answer 12

Nej – studiedesignen avgör!
* Observationsstudier har lägre styrka än experimentell. Varför?
* Studier där exponering säkert kommer före utfall har högre styrka

Question 13

Vilken studie har högst förmåga att styrka kausalitet?

Answer 13

2. Randomiserade kliniska studier: Jämför två eller fler behandlingsgrupper t.ex. Ibland jämför man mot placebo dvs ingen aktiv behandling som t ex läkemedel. Man följer över tid för att se effekt av behandling. Placebo: ”sockerpiller”, man vill efterlikna behandlingen så mycket som möjligt för att kunna urskilja effekten av just läkemedlet och inte av att man får ett piller.
3. Review / Meta-analys: Man sammanför resultat från flera olika studier för att få en samlad bild av orsaksförhållandet.

Question 14

Ett koncept för bättre studier?

Answer 14

• Låtsasbehandling – placebo Placebo har ingen behandlande effekt, men separerar verklig effekt av behandling från förväntan Inom Veterinärmedicin: the caregiver placebo effect Exempel humansidan: piller Exempel veterinärsidan: TENSbehandling

Question 15

Vad är en observationsstudier?

Answer 15

Forskaren observerar, mäter och samlar in data, men ingriper inte
* I en observationsstudie kan man (ofta) testa flera hypoteser: –Kohort – flera exponeringar, flera utfall –Fall-kontroll – flera exponeringar men ett utfall

Question 16

Experimentella vs observationsstudier?

Answer 16

• I experimentella studier (t.ex. kliniska försök) görs aktivt försök att ändra en determinant eller ett (sjukdoms)förlopp
• vi kan kontrollera för andra störande faktorer – t ex livsstilsfaktorer, som påverkar effekten av exponering. Då ser vi renodlat på sambandet mellan X och Y. * Bäst att slumpmässigt allokera individer till behandlingsgrupperna: …randomly allocated to treatment A and B, respectively Randomized= hur man fördelar individer i grupper

Question 17

Bättre att styrka orsakssamband med experimentell studie, varför observationsstudie?

Answer 17

1. Vissa saker är inte etiskt möjligt att undersöka experimentellt 2. I en observationsstudie behöver man inte manipulera exponering utan observerar det som händer ändå Vi ser hela den komplexicitet som finns ute i vardagen hos individerna. I en experimentell studie försöker man ta bort effekten av störande faktorer och bara se på sambandet mellan X och Y

Question 18

Vilken studiedesign har denna studie?
* “The demography of the horses insured for veterinary care during the period 1997 to 2000 was recorded and the incidence of morbidity, defined as horses that required veterinary care that cost more than the policy excess, was calculated.”

Answer 18

• Något avslöjar: incidence*= antalet nya fall under en studieperiod. Måste alltså vara en kohort studie.

Question 19

Vilken studietyp har denna studie?
“…relief of clinical signs associated with osteoarthritis. Thirty-six dogs received carprofen, and 34 received a placebo.”

Answer 19

Experimentell

Question 20

Vilken studietyp har denna studie?
”…200 dogs with diabetes mellitus which were referred to a university teaching hospital between 1985 and 1995. Medical records from dogs with a diagnosis of diabetes mellitus were reviewed and, where necessary, further follow-up information was gathered from the referring veterinarian. Incidence rate…”

Answer 20

Kohort

Question 21

Vilken studietyp har denna studie?
”…201 dogs < 2 years old with rupture of the CCL and 804 agematched…” dvs 201 fall av korsbandsruptur och 804 åldersmatchade kontroller

Answer 21

fall-kontroll

Question 22

Var är ett urval?

Answer 22

• Kan i regel inte studera alla individer - Måste dra ett stickprov, detta dras ur studiepopulationen - Frågan är – vad vill vi säga med vår studie? - Målet är att kunna dra slutsatser om en verklig, eller tänkt, population. Målpopulationen= target population

Question 23

Två stickprovsmetoder?

Answer 23

1. Icke slumpmässigt urval –Bekvämlighetsurval – de vi får tag på –Urval med visst syfte – de som vi tror är sjuka –”hipp som happ”
2. Slumpmässigt urval – ”enkelt” – alla individer har samma chans att bli valda; måste ha komplett lista; använd formell slumpmodell (dator) – Systematiskt urval – t.ex. det kommer 200 patienter/dag, vi vill ha ett stickprov på 20; ta var 10:e; viktigt – slumpvis dra ett startnummer mellan 1 o 10 – Stratifierat urval – dela upp populationen i grupper, t.ex. ålder, ras; ta slumpmässigt urval ur grupperna; viktigt – ta hänsyn till gruppernas andel om man vill ha en populationsskattning Randomized= hur man valt individer

Question 24

Om du vill undersöka orsaker till en ovanlig sjukdom – vilken är den mest effektiva designen på studien?

Answer 24

Fall-kontroll

Question 25

Hur ska du välja dina kontroller?

Answer 25

– De har inte sjukdomen. Avspegla samma exponering som fallen

Question 26

Om du är intresserad av effekterna av en viss determinant? Dvs fokus på kausalitet. Vilken studie är då bäst?

Answer 26

• då är kohort bäst

Question 27

Vad är representativitet?

Answer 27

Ett nyckelbegrepp! Eftersom vi oftast inte kan studera alla individer utan ett urval: Hur väl representerar de studerade individerna den population som man vill dra slutsatsen på? - Extern validitet – Inferens

Question 28

Hur ska du välja dina fall?

Answer 28

Det bör man i regel bestämma innan

Question 29

Om du inte har någon aning och har ont om tid och pengar?

Answer 29

Tvärsnittsstudie

Question 30

Vad avser vi med representativitet?

Answer 30

Kan jag dra slutsatser tillbaka till min målpopulation?

Question 31

Varför gör man (epidemiologiska) studier?

Answer 31

1. Beskriva mängden “sjukdom” i en population 2. Skatta samband mellan exponering och utfall… 3. Kunna hindra framtida utfall

Question 32

Epidemiologiska grundbegrepp

Answer 32

• Studiedesign/studietyp – Experimentell/intervention vs. Observationsstudie – Fallrapport, fallserie, tvärsnitt, fall-kontroll, kohort – Meta-analys – Bevisvärde för olika studiedesign
• Urval – slumpmässigt versus icke slumpmässigt
• Representativitet – extern validitet - inferens