Elimination Flashcards
lgA – nefrit är den vanligaste varianten av glomerulonefrit som leder till
kronisk njursvikt med dialysbehov. Beskriv kortfattat vad glomerulonefrit är.
En inflammation i glomerulus i njuren,
orsaken är ofta okänd. Inflammationen gör att glomerulus blir
skadad och det läcker ut protein och erytrocyter med urinen.
mGRF kan mätas med hjälp av clearance undersökning. Beskriv kortfattat på
vilket sätt GRF kan mätas med denna undersökning.
När GFR mäts med hjälp av clearence använder man sig av ett
icke-kroppseget ämne som ges intravenöst och som sedan
utsöndras via njurarna. Genom att mäta halten i urinen får man
då ett mått på GFR.
Till vilket blodprov ska du som sjuksköterska ta särskild hänsyn, när du vårdar en patient med njurinsufficiens? Namnge ett blodprov och motivera ditt svar.
Kalium. Vid njursvikt så har njurarna svårt att göra sig av med
kalium vilket leder till hyperkalemi. Hyperkalemi kan ge arytmier
och hjärtstopp därför är det otroligt viktigt att ha koll på kalium
samt även hjärtövervak
Hur kan du som sjuksköterska observera tecken på övervätskning hos en
patient med kronisk njursvikt och dialysbehandling? Ange och motivera fyra (4) observationer.
Tecken på övervätskning:
Svullna underben tyder på övervätskning.
Dyspné/låg saturation, om patienten får jobbigt med
andningen kan det tyda på lungödem.
Högt blodtryck, vid övervätskning måste hjärtat pumpa
hårdare för att orka pumpa runt allt blod.
Viktuppgång, om patienten går upp i vikt kan det tyda på
övervätskning.
Vilka åtgärder kan du som sjuksköterska utföra för att minska risken för vätskeretention?
Införa vätskerestriktion och beställa saltreducerad kost.
Beskriv kortfattat vad hematuri är och ange tre (3) orsaker.
Hematuri är påvisande av blod i urinen och kan dels synas
som rödfärgad urin eller på en urinsticka med positivt svar på
erytrocyter. Det kan orsakas av:
UVI, infektionen irriterar slemhinnan och kan orsaka blödning.
Glomerulonefrit, inflammationen gör att erytrocyter läcker ut.
Njursten, skadar urinledarna och det kan orsaka blödning.
Koppla ihop påståenden med diagnos genom att välja
Ansträngningsinkontinens eller Trängningsinkontinens.
- Slutmuskel i urinröret är inte tillräcklig stark.
- Urinläckage kommer efter stark känsla av ett behov att
tömma blåsan. - Urinläckage kommer utan känsla av att vara kissnödig.
- Det är vanligaste formen av inkontinens hos kvinnor.
- Styrningen av urinblåsans muskulatur är rubbat.
- Urinläckage kommer vid lyft, träning eller nysning.
- Ansträngningsinkontinens.
- Trängningsinkontinens.
- Ansträngningsinkontinens.
- Ansträngningsinkontinens.
- Trängningsinkontinens.
- Ansträngningsinkontinens.
Redogör för vad som menas med ESVL.
ESVL är en behandling som utförs om man har njursten som inte
släpper spontant och som sitter i de övre urinvägarna som
njuren och övre delen av urinledaren.
Efter att ha lokaliserat stenen och stenens storlek med DT,
bedöms det om ESVL är lämpligt. Behandlingen utförs genom
att en apparat, utanför kroppen, riktas mot där stenen sitter och
skickar elektriska stötvågor som krossar stenen. Stenkrosset kan
sen följa med urinen ut. Ibland behöver behandlingen göras två
gånger. Större stenar tas ut med hjälp av en annan behandling.
Sant eller Falsk.
- Dysuri innebär smärta, sveda, obehag i samband med
miktion. - Trängningsinkontinens är vanlig hos
män med prostataförstoring. - Urinblåsan måste tömmas med
kateter om urinmängden överstiger
400ml. - AV-fistel är en anastomos under
huden mellan en artär och ven.
- Sant.
- Falskt.
- Sant.
- Sant.
Redogör för vad kreatinin är.
Kreatinin är en restprodukt av muskelnedbrytning som blir
kvar i blodet vid njursvikt. Det stiger i blodet vid dålig rening. Det
används som en markör för dålig njurfunktion och mäts i
plasma. Är relativt ospecifikt och kan vara missvisande hos t.ex.
en muskelfattig kan få falskt låga kreatininvärden medan en
muskelbyggare kan ha höga värden men inte ha nedsatt
njurfunktion.
Redogör vad Cystatin C är.
Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler för att hämma vissa proteinnedbrytande enzymer.
Ange vad GFR står för.
GFR är glomulär filtrations hastighet och där kan du få ett
mått på njurarnas filtrationshastighet och genom att ta ett
medelvärde av kreatinin och cystatin C som kommer ut så kan
du få ett relativt mått på hur njuren filtrerar dessa ämnen.
Normalt GFR är 125 ml/ min.
Redogör för vad peritonealdialys är och hur blodet renas med hjälp av
denna behandling.
PD dilalys kan göras i hemmet och kan ofta skötas av patienten
själv. och ger därför många med kronisk njursvikt frihet.
Peritoineum används som ett filter / membran och genom att
tappa i dialysatvätska i bukhålan och använda sig av diffision
genom peritoineum och sedan osmos genom att ha tillsatt
glukos i dialysatvätskan drar denna till sig vätskan som tappats i
peritoineum som nu dragit åt sig restprodukerna och detta kan
sedermera tappas ut via en kran till en annan påse. Det är
viktigt att mäta vätskan som kommer ut så att det inte blir kvar
eller att det filtreras ut för mycket / lite. I så fall får man ändra
sammansättningen i dialysatvätskan.
Kosten är en viktig behandling av patienter med njursvikt. Redogör
hur du som sjuksköterska reflekterar kring Nils kost före dialysen och kosten
efter att han påbörjat dialysbehandlingen.
Innan dialysen så kan inte Nils göra sig av med bla. kvävegrupper som bildas i nedbrytningen av protein, han har mycket andra restrodukter , elektolyter och annat kvar i blodet så jag råder honom att inte äta så mycket proteinrik mat och spara in på saltet. Det är också vanligt med illamåeende vid njursvikt och svårt överhuvudtaget att få i sig men se till att han får energi i form av kolhyderater. När han sedan får börja med dialys är det en mycket energi och proteinkrävande process framförallt för att albumin som läckt ut pga njurskadan försvinner
ut via katalysatet så då måste han se till att få i sig mer protein då det är en katabol process. Jag hjälper Nils med kontakt till dietist för att han på sikt ska få så bra råd som möjligt för att
hans kropp ska må bra och palla med krävande sjukdom och
behandling. Viktigt att patienten få i sig tillräcklig energi. Om energiintaget
är för lågt, bryts kroppens egna proteinhaltiga vävnader ner
och därmed höjs ureanivån i blodet. Undvik produkter som
innehåller mycket K.
Nils plågas av besvärlig klåda. Vad är den orsakad av och vilka tre (3)
omvårdnadsåtgärder kan du som sjuksköterska vidta för att hjälpa Nils? Ange två (2) oberoende omvårdnadsåtgärder och en (1) beroende
omvårdnadsåtgärd.
Klådan är orsakad av att det samlas urea i blodet och det blir en
uremi som ger klåda. Dessutom är hans hud och slemhinnor
sköra som de blir och det är lätt att huden blir sårig när han
kliar. Urea och andra toxiska produkter ansamlas under huden och
irriterar hudens klådreceptorer. En oberoende åtgärd är att informera Nils om varför han
har klåda och att det är viktigt med hygien så att han inte kliar
med kontaminerade händer och att försöka hitta sätt som kan
lindra klåda för honom utan att klia , tex badda med kallt vatten.
En annan oberoende åtgärd skulle kunna vara att köpa en
receptfri salva och hjälpa honom att smöra in sig. En beroende
åtgärd skulle kunna vara att be en läkare skriva ut någon
medicin som kan lindra klådan , tex atarax
Vad är gränsvärdet för oliguri?
Urinmängd mindre än 400ml.
Sven 78 år gammal söker vårdcentralen på grund av att han kissar oftare, har
känsla av ofullständig tömning av blåsan och svag stråle när ha urinerar. Ange tre (3) undersökningar som kan vara aktuella för att utreda
Svens besvär.
Man misstänker att prostatan är förstorad.
Urinprov för att kontrollera så att han inte lider av en
urivägsinfektion vilket är risken när man har residualurin.Detta
kommer man kontrollera med en bladderscan efter att han
kissat. Män som har bakteriell uvi behandlas alltid med ab.
PSA prov för att se om det är högt , indikerar i så fall på
prostataförstoring eller tumör i prostata.Är det högt går man
vidare med us om tumör.Man kommer också göra en
rektalundersökning för att känna om prostata är förstorad/ hårs
/ ojämn. Han kommer att få fylla i en miktionslista med vätska in och ut.
Svens besvär beror på godartad prostataförstoring och han får
medicinsk behandling. Ange vilka två (2) läkemedel som används för att
behandla BPH och beskriv kortfattat de farmakologiska principerna för
respektive läkemedel.
1 alfa receptorblockerare som gör att glattmuskulatur
relaxerar och på så sätt minskar trycket mot urinröret.
5 afla reduktas hämmare hindrar att pretestosteron ombildas
till testosteron. Testosteronet är en bidragande orsak till att
det blir hyperplasi så detta vill man hindra.
Sant eller falskt?
1. Cystoskopi är undersökning av njurar.
2. Akutnjursvikt uppstår i samband med
kraftigt blodtrycksfall.
3. Prostataektomi innebär hyvling av
prostatakörteln.
4. Glomerulonefrit är den vanligaste orsaken till njursvikt.
- Falskt.
- Sant.
- Falskt.
- Falskt.
Urinsticka är ett vanligt och enkelt test. Vilka fynd på urinstickan påvisar att patienten har UVI?
Nitrit och leukocyter.
Vilka smärtsymtom kännetecknas vid njurkolik?
Smärtan känns i flanken och strålar ut mot ljumsken. Intervallsmärta som släpper plötsligt.
Ange två (3) behandlingar vid Akut njursten.
Nefrostomi för att avlasta njuren.
ESVL = ljudvågor som spränger sönder stenen.
Uretäroskopi med stenextraktion.
Redogör för fyra (4) bakomliggande orsaker till prerenal akut njursvikt.
Hjärtsvikt gör att hjärtat inte orkar pumpa ut rätt mängd blod vilket
gör att blodet som kommer till njuren minskar vilket leder till lågt
tryck i den afferenta arteriolen (trycket är under
autoregeleringsnivå). Detta leder till då till minskad
genomströmning av blod i njuren.
Vid en blödning i kroppen kommer också mindre blod till njuren
vilket minskar trycket i den afferenta arteriolen och därmed
genomströmningen av blod genom njuren.
Ett stopp som hindrar blodflödet till njuren (exempelvis en tumör)
kan också göra att minskad mängd blod kommer till njuren och
trycket i den afferenta artieriolen hamnar under autoregleringsnivå
och därför minskar genomströmningen av blod genom njruen.
Vid väldigt lågt blodtryck kommer också det trycket i den afferenta
arteriolen i njuren att sjunka under autoregleringsnivå och
genomströmningen av blod genom njuren sjunker.
Beskriv två (2) farmakologiska behandlingar vid prostatahyperplasi och dess
verkningsmekanism.
Alfa-1-antagnositer verkar avslappande på den glatta
muskulaturen i protatan samt urinröret och kan därför minska
symtom av att behöva tömma blåsan ofta.
5-andrenerga-agonister hämmar tillväxten av körtelvävanden i
prostatan och hämmar därför ytterliggare förstoring av prostatan.
Transuretral resektion av prostata (TURP) är en kirurgisk behandling vid benign
prostatahyperplasi. Beskriv vad detta innebär.
Man går in med en kniv genom urinröret och skär bort delar av
prostanan. Man skär bort en liten del och sen sköjler man rent,
sen skär man en liten del till och sen sköljer man rent osv.
Beskriv etiologin och patofysiologin vid pyelonefrit.
Etiologi: Det kan orsakas av en vandrande
urinvägsinfektion (oftast E-koli bakterien) som har vandrat upp från urinblåsan upp genom urinledaren till njurbäckenet. Det kan också orsakas av njursten som stänger av utflödet av urin. I avstannad urin kan det bildas bakterier som då infekterar bjurbäckenet.
njurbäcknet från urinblåsan.
Patofysiologi: Pylelonefrit är njurbäckeninflamation och det
orsakas av att bakterier kommer in njurbäckenet och orsakar
en infektion.
Beskriv kortfattat de olika typerna av urininkontinens.
Ansträngningsinkontinens innebär att den neuromuskulära delen, som sköter impulsöverföring, kontaktion av detrusormuskeln och öppning av den inre sfinktern är intakt men att det är bäckenbotten samt den yttre sfinktern som är förslappad. Då kan inte slutmuskeln hålla tätt vid hopp och ansträning. Det kan orsakas av exempelvis graviditet.
Trängningsinkontinens innebär att blåsans muskulatur är överaktiv och personen har svårt att hålla inne urinen då den neuromuskulära kopplingen är skadad. Den yttre, viljestyrda
sfinktern, är intakt vid trängningsinkontinens och det förhindrar
att urinen rinner rakt ut. Det kan ses vid nervskador, ms, trauman mot ryggmärg etc.
Du misstänker att trolig orsak till patientens tillstånd är urosepsis. Beskriv fyra (4)
viktiga åtgärder som du som ansvarig sjuksköterska ska göra gällande vård av
urosepsis. Utgå utifrån patientens nuvarande tillstånd.
Jag tar patientens vital- (blodtryck, puls, andningsfrekvens och
saturation) och infektionsparametarar (temp och CRP) för att hålla
kolla på om patienten är cirkulatoriskt och respiratoriskt stabil.
Jag tar ett urinprov (om det finns urin att få) för att kunna
upptäcka eventuella bakterier i urinen. Detta görs alltid innan
insättning av antibiotika.
Jag tar ett blodprov för att kunna skicka på blododling för att
kunna upptäcka bakterier i blodet. Detta görs också alltid innan
insättning av antibiotika.
Jag sätter pvk för att vid urosepsis är det viktigt med snabb
behandling med antibiotika och det ges därför intravenöst.
Annie 62 år bor på ett demensboende och lider av förstoppning. Beskriv två (2)
nödvändiga oberoende omvårdnadsåtgärder vid förstoppning
Jag kan se till att hon dricker mycket för att vid förstoppning är det
viktigt att få i sig mycket vätska för att på så sätt kan tarmen
lättare komma igång och jobba och avföringen blandas ut med
vätska och blir därför inte lika hård.
Jag kan även hjälpa annie med mobilisering för att mobilisering
kan öka tarmens aktivitet och göra att tarmen kommer igång.
En av de vanligaste cancerformerna hos män är malign prostatahypertrofi
(prostatacancer). Ange två (2) exempel på undersökningsmetoder som kan vara
aktuella för att fastställa diagnosen.
Uroscopi med biopsi.
PSA- prov.
Ange vilka symtom som kan uppstå vid prostatahypertrofi i övre urinvägar (ange
två [2] symptom), nedre urinvägar (ange två [2] symptom) och övriga organ (ange
två [2] symptom)
Övre urinvägar: postrenal njurvikt, ökat tryck i njuren
Nedre urinvägar: svårigheter att tömma blåsan, känsla av
kissnödighet trots nyss tömt blåsan
Övriga organ: obehag vid tömning av tarmen, smärta i penis
Du observerar Marian för urininkontinens. Vilken information bör du som
sjuksköterska dokumentera i en miktionslista. Ange minst fyra (4).
Miktionfrekvens dvs hur ofta marian behöver tömma blåsan.
Volymen dvs hur mycket urin som kommer varje miktion.
Residualvolym, dvs hur mycket som finns kvar i blåsan efter
varje miktion
Samt hur mycket läckage som kommer mellan varje miktion.
Diabetesnefropati är den vanligaste orsaken till dialyskrävande
njursvikt i Sverige. Redogör för hur skador i njurar uppkommer på grund av
diabetes.
Det skadar njurarna genom att när blodsockret är högt det
uppstår kemiska reaktioner i njurarna som gör att de kan ta
skada. Det som vi pratar om den allvarligaste skadan drabbar de små
blodkärlsnystan som filtrerar den vätska som så småningom
återvinns eller bildar urin. När kärlväggen skadas av den
förhöjda blodsockernivån läcker äggviteämnen ut i urinen så
det blir svar att urinen filterera bra.
Beskriv kortfattat vad hemodialys innebär.
Hemodialys innbär att att det är en apparat som renas blodet
utanför kroppen, när njurarna kan inte rena blodet från
slagsprodukter, så den processen i hemadialys kallas
extrakortporrealt och det kräver bra tillgång till blodbanan för att
kunna utföra dialys. Vid dialys brukar används en kärlaccess
som kan vara en Artrio-Venös fistel (AV- fistel) eller central
dialys kateter (CDK).
Beskriv kortfattat vad en AV-fistel är.
En Av.fistel står för (Artrio-Venös fistel) den görs vanligen på
under armen eller överarmen, det är väldigt sällan på lårets
insida.
Det anläggs genom att en artär kopplas samman med en ven,
det vill säga en del av artärblodet flöder då via anastomosen
(förbindelsen) direkt till venen, på grund av flödet och det
förhöjda trycket ökar i diameter och blir grövre.
Viktigt att man ska har koll på den armen och ej ta blodtryck på
armen som sitter AV-fistel.
Förklara kortfattat varför är det viktigt att du som sjuksköterska har
kännedom om AV-fistel och vad du bör tänka på när du vårdar Vera.
kännad domen är att man so Ssk ska har koll på den armen
och ej ta blodtryck på armen som sitter AV-fistel. för att kan
förstöra kärlen so sitter AV-fistel.
Viktigt att man lyssna på AV- fistel ljudet att det fu gera bra.
det gör man med steteskop. Den kan blöda när den sättas
nyligen så viktigt att observera och lyssna och kulla på
förbandet att inte blöda.
Undevika att ta blodprover på den armen som AV- fistel sitter.
Redogör hur du som sjuksköterska tänker kring lämplig kost för Vera
med tanke på hennes sjukdomsbild (hypertoni, insulinbehandlad diabetes och kronisk njursvikt) och behandling med dialys.
Eftersom dialys är behandling som leder till förlust eller
katabolism. Det är viktigt att Vera få i sig tillräkligt med protient
och energi i kosten. Man ska erbjuda henne närings drycker
gångar fler om dagen och lägga upp hennes kost kanske bra att
lägga en mat och väteska lista så har man koll på hennes
drycka och kosts. När vi prater om mat och vätska restriktion så
för de flesta som har dialysbehandling de har max dryck att de
få drycka till en viss mängs därför viktigt att ha kull på deras mat
och väteska registering lista.
Beställa energirik kost åt henne. bra protienkällor är bland annat
fisk, fågel, några växtbaserade mejeriprodukter och baljväster.
Ge henna införmation och kost råd och för klara til vera varför är
viktigt med att hon få i sig tillräkligt med protien och energi ev
skicka en remis till dietis. De är särkilld utbildad för detta
område när det giller kost upplägg och kost råd.
. Patienter med njursvikt behandlas med loopdiuretika som har både
blodtryckssänkande och vätskedrivande effekt. Beskriv kortfattat läkemedlets
verkningsmekanism.
Verkningsmekanism för loopdiuretika är att den blokerar
återupptaget av natriumjoner, klorid och bvatten i den
uppåtstigande skänkeln av Henles slynga, därgenom får man
kraftigt ökning av utsöndring av vatten plus NaCl i urinen men
även kalium och magnesiumjoner förloras.
Anatomi: Vilka delar omfattar nedre UVI?
Urinblåsa och urinrör.
