ekonomisk och social utsatthet Flashcards
Ge två exempel på hur
individualiseringen av sociala problem kan ta sig i uttryck i det sociala arbetets praktik,
samt för ett resonemang om vilka följder ett individualiserat synsätt kan få för individen.
Kraven som ställs på en individ som söker ekonomiskt bistånd är ett exempel på hur individualiseringen av sociala problem kan ta sig uttryck i det sociala arbetet. hemlöshet individualiseras och blir till att varje hemlös individs egna problem och ansvar att lösa. individen av samhället och sig själv ses som en avvikare. normaliseras och disciplineras utan att tänka på vilka strukturella förutsättningar som sätter ramar för om dessa individer ens har möjligheter att göra detta. Sociala arbetet blir reaktivt
Redogör för innebörden av följande begrepp i socialt arbete:
a) Kategorisering
b) Individualisering
a) individen kategoriseras utifrån vilket socialt problem personen anses passa in i, avhumanisering, Vilken kategorisering individen får, påverkar sedan vilken socialarbetare individen får träffa och vilken stöd och hjälp personen anses ha rätt till eller inte ha rätt till, gör mer eller mindre sörjbara
b) sociala problem såsom missbruk, fattigdom och hemlöshet görs till individuella problem för de individer som är drabbade. individens egna ansvar istället för att se de strukturella problemen i samhället, Individen ses inte ur sitt perspektiv, sociala och strukturella dimensioner undergrävts
Redogör för fördelar respektive nackdelar med att det sociala arbetet standardiseras.
F - klienter får samma typer av bedömning och behandling genom standardiserade manualer och mallar, rättssäkerheten, samma hjälp oavsett vilken socialarbetare man träffar, öka kvaliteten på arbetet nationellt, metoden eller manualerna ska utgå från den bästa tillgängliga kunskapen
N - svårt att arbeta standardiserat då alla individers problem och behov ser olika ut. annan kunskap som kan vara värdefull för arbetet trängs ut av den “bästa tillgängliga kunskapen”. Arbetet de-professionaliseras. Emotionellt arbete som skapar tillit, försvinner.
relativ fattigdom och absolut fattigdom
Relativ - fattigdom i relation till närsamhället, Individer som lever i relativ fattigdom har inte de levnadsomständigheter som individer i allmänhet har i närsamhället vid en viss tidpunkt, ex inte råd till fritidsaktiviteter till barnen
Absolut - inget tak över huvudet, svält, undernäring, förtidig död.
För föräldrar som inte klarar den egna
försörjningen kan dessa krav vara svåra att uppfylla och leda till att familjerna drabbas
av bostadslöshet.
a) Varför ställs dessa krav på de föräldrar som inte kan försörja sig?
b) Vilka kan följderna bli för barnen av en uppväxt som bostadslös? Diskutera ur ett
barnperspektiv.
a) föräldrar ska bli mer aktiva, motiverade och ansvarstagande, krav på föräldrar så att de ska kunna försörja sig och sina barn, bostadsbristen i Sverige
b) utveckla psykisk ohälsa, oro och ångest över boende situationen. svårt att koncentrera sig i skola, fysiska hälsan kan även ta stryk, sämre självkänsla och identitet, Relationen till föräldrar och vänner, utveckla en känsla av misstro och ilska mot samhället
a) Vad innebär New Public Management?
b) Vilka konsekvenser har det fått för det sociala arbetet inom Individ- och familjeomsorgen?
a) tar in metoder från det privata näringslivet i det sociala arbetet, strävar efter effektivitet, mätbarhet och kontroll. Detta leder till att det sociala arbetet inte styrs av sörjbarhet och allt mindre tid läggs på relationsbyggande och förståelse, makten i hierakin flyttas, NPM gör att välfärdstjänsterna konkurreras med privata aktörer som erbjuder samma tjänster. Detta leder till en kvasi-marknad, där privata aktörer ges möjlighet att erbjuda samma tjänster som tidigare endast staten/kommuner har erbjudit
b) NPM leder till att socionomer kan anställas privat som “hyr-socionomer”, som konsulter ungefär och hyrs sedan ut till de olika socialtjänsterna i kommunen, relationsbyggande och kontinuerlig kontakt med en och samma socialarbetare försvinner, de privata aktörerna kommer närmre den unga än vad socialtjänstens personal faktiskt gör, Brukarnas behov kommer i andrahand till entreprenörer där marknads kraven spelar större roll
