barn & familj Flashcards
Ge några exempel när barns rätt till delaktighet kan äventyras och redogör för vilka
konsekvenser det kan få för barnen.
Alla socialarbetare har ett handlingsutrymme och får själv tolka vad barns delaktighet är, kvaliteten på den intervjuteknik som används, kan göra skillnad på hur mycket barnet kan uttrycka sig och sina tankar, att den information de har rätt till och får, kan för ett barn vara svårt att förstå och ta till sig och då även svårt att ge sin tanke och känslor kring detta. En okunskap och oförstårlse hos barnen leder också till att de kan tycka det är jobbigt att inte veta vad som kommer göras med informationen de ger, vilket gör att de kan dra sig tillbaka, Barns rätt till delaktighet är inte tydligt angiven i lag, detta gör att det inte ses som en legal rätt vilket också kan utgöra hinder för barns delaktighet. Vid beslutsfattande om exempelvis placeringar gällande barn ställs många olika kunskapsperspektiv och intressen mot varandra. stora konsekvenser för barnen eftersom bedömningen missar deras synpunkter och tankar vilket kan leda till felaktiga beslut
a) Föräldraskapsstöd
Föräldrar med en funktionsnedsättning kan ha rätt till föräldraskapsstöd. Det ges för att uppnå jämlikhet, delaktighet och möjlighet att leva som andra föräldrar. Stödet ses som en insats för barnet, via föräldern. Barnets behov styr rätten till stödet. SoL 5:1-3
b) Kontaktperson
Kontaktperson är en stödinsats som beviljas av socialtjänsten, Det är en öppenvårdsinsats som kan verka både preventivt och när ett problem redan finns, En kontaktperson kan arbeta med selektiv prevention, där det finns riskfaktorer för att en individ är på väg snett. Men även med indikerad prevention, när det redan har hänt och risken finns där och då försöka minska det som är dåligt för individen och öka det som är bra
c) Placering på SiS- institution
Placering på SiS-institution är den mest ingripande insatsen för barn och unga. Den står för statens institutionsstyrelse. Insatsen sker utifrån behandlingstanke men behandlingen / vården består av mycket begränsningar för individen. I Sverige försöker vi hålla unga under 18 år utanför fängelser, och SIS-institutioner har därför dels detta som uppdrag. Placeringar på SiS sker nästan alltid med tvång, ofta om ungdomen begått brott eller har ett beteende som anses så pass skadligt att en sis-placering måste ske.
d) Familjehemsplacering
Familjehemsplaceringar görs och är relevant när barn och unga av någon anledning inte kan bo hos sina egna föräldrar. Familjehemmen gör sitt arbete på uppdrag av socialnämnden, vårdgivarna alltså familjehemmet är vanliga familjer som väljer att ta emot barn. Familjehem kan både vara från barnets nätverk, som en kompis familj. Eller ett annat utsett familjehem. Familjehem kan bli relevant av många olika anledningar, dels om föräldrarnas föräldraförmåga inte räcker till för tillfället eller behöver bli avlastade av andra anledningar, eller om barnets beteende gör att den inte kan bo med sina egna föräldrar.
e) MI- samtal
MI är en samarbetsinriktad samtalsmetod som syftar till att stärka en persons egen motivation och åtagande till förändring. Påverkar motivationen i förhållande till ett mål (t.ex. dricka mindre, drogfrihet). MI används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.
Barnskyddsmodellen
I barnskyddsmodellen betonas individens rättigheter och skyldigheter. strikt gräns mellan privat och offentligt, det är endast när barnet uppenbart behöver skydd som myndigheter ska ingripa. barnavårdsproblem som kopplat till föräldrarnas brister och normbrytande beteende och inte som ett resultat av en dysfunktionell familjesituation och deras behov. Det sociala arbetet ska enligt denna modellen skydda barn från olika slags utsatthet i hemmen, inte agera som stöd till familjen eller arbeta med familjebehandling. utgår alltså ifrån att familjer, normalt sätt, inte ska behöva hjälp i fostran.
Familjestödsmodellen
Familjestödsmodellen, som används i bla Sverige, har ett synsätt på stöd och hjälp till familjer som något bra och viktigt för barns uppfostran och för samhället. Det är ett högt fokus på att ge stöd till föräldrar och omsorg till barnen. preventivt arbete som viktigt, det behöver inte finnas risker eller behov av skydd för barnet utan barnavårdsproblem ses som en svårighet som en familj kan behöva hjälp med och behöver inte vara kopplat till bristande föräldraskap. Samarbete och frivillighet ses som viktigt
a) ART - vilken nivå av prevention, stöd och behandling eller kontroll
ART står för “aggression replacement training” och är ett program på ca 10 veckor. Programmet innebär att individen enskilt och i grupp får träna på att kontrollera sin ilska, öva sina sociala färdigheter och träna moraliskt tänkande. Eftersom interventionen har ett beteendemodifierande syfte för att ändra tidigare kriminellas tankar och brottsbenägenhet, gör detta att interventionen hamnar på nivån “kontroll”
b) Beardslee familjeintervention - vilken nivå av
prevention, stöd och behandling eller kontroll
Detta är en preventiv strukturerad metod. Den går ut på att man har sex samtal med familjen i olika konstellationer med 1-2 veckors mellanrum. Syfte: öppna upp för samtal om förälderns sjukdom inom familjen och att minska barnets risk att själv insjukna genom att stärka skyddande faktorer. Metoden är utvecklad för att öppna upp för samtal om förälderns sjukdom inom familjen. Syftet är att minska barnens risk att insjukna själva genom att stärka skyddande faktorer: Öka barnens förståelse för förälderns sjukdom, öka öppenheten inom familjen om sjukdomen, främja föräldrarnas medvetenhet om andra skyddande faktorer så som fungerande skola, kompisrelationer och intressen. Detta lindrar även barns oro kortsiktigt.
c) Funktionell familjeterapi - vilken nivå av
prevention, stöd och behandling eller kontroll
Funktionell familjeterapi är en manualbaserad metod för att minska våld, missbruk och asocialitet. Metoden arbetar med att förändra kommunikationen inom familjen från en försvarsinriktad till en stödjande kommunikation. Målet är inte att förändra asocialt beteende hos en ungdom, utan snarare försöka se det som en funktion av en önskan eller ett behov av närhet eller avstånd. Att försöka tillfredsställa den unges behov. - stöd och behandling
d) Kontaktfamilj - vilken nivå av
prevention, stöd och behandling eller kontroll
Kontaktfamilj är en stödinsats för familjer/föräldrar där det har en kontaktfamilj till barnet/barnen som de vistas regelbundet eller bor över hos ibland. Kontaktfamiljen blir ett stöd för familjen/föräldern genom att avlasta den då och då. Denna insats används ofta för föräldrar med yngre barn (0-12 år) som behöver avlastning i sin roll som förälder. En kontaktfamilj ska agera tryckt stöd åt barnet som får en paus från en problemfylld uppväxt miljö samtidigt som föräldern får avlastning. Kontaktfamilj är alltså ett stöd för främst föräldern som behöver avlastning men även en trygg vuxen/vuxna för barnet.
e) Ungdomstjänst - vilken nivå av
prevention, stöd och behandling eller kontroll
Unga lagöverträdare kan som påföljd få ungdomstjänst. Det innebär att ungdomen under en bestämd tid ska utföra oavlönat arbete på sin fritid. Ofta handlar det om arbete inom ex ideella organisationer. Det tillkommer då en arbetsplan och en samtalskontakt. Ungdomstjänst är av nivån kontroll, då detta ska kontrollera vad ungdomar gör på sin fritid.
f) Barngrupp, t ex Children are people too (CAP) - vilken nivå av prevention, stöd och behandling eller kontroll
Barngrupper är en stödåtgärd. Eftersom barnen får verktyg att hantera sin vardag kan de ses som ett stöd samt att få träffa andra i samma situation är ett stöd.
Programmet CAP är utvecklat för barn i åldrarna 7–12 år som lever med någon som har kemiskt beroende eller annan beroendeproblematik. Metoden syftar till att utrusta barnen med verktyg att hantera sin många gånger tuffa vardag, ta bort känslan av skuld och att lära dem att ta hand om sig själv på ett sunt sätt
g) Parenting young children (PYC) - vilken nivå av prevention, stöd och behandling eller kontroll
Parenting Young Children (PYC) är ett hembaserat och individuellt föräldrastödsprogram för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning eller kognitiva svårigheter. Syftet med PYC är att stärka förälderns förmåga till omvårdnad om och samspel med sitt barn. PYC bygger på social inlärningsteori, beteendeteori och anknytningsteori, utifrån anpassningar för personer med nedsatta kognitiva förmågor. Programmet består av flera delar som alla syftar till att i hemmiljö lära föräldern vad barn behöver och hur föräldern kan tillgodose det, både praktiskt och relationellt. Detta kan ses som en stödåtgärd men kanske även prevention
