Ekologi prov

Question 1

Vad är ett ekosystem?

Answer 1

Alla levande organismer, djur och växter tillsammans med miljön inom ett avgränsat område. Tex burken.

Question 2

Hur kan miljöfaktorer påverka ett ekosystem? Ge exempel.

Answer 2

Om det regnar så kanske det växer mer på en åker, eller så möglar säden osv. Om det är torrt så torkar säden.

Question 3

Hur kan de levande organismerna påverka ett ekosystem? Ge ett exempel.

Answer 3

Tex så kan en invasiv art påverka så att vissa arter konkurreras ut osv.

Question 4

Vad är en population?

Answer 4

Alla av en viss art tillhör samma population i ekosystemet

Question 5

Vad är ett samhälle (i ekologisk mening)?

Answer 5

Växt/ djur samhälle - alla populationer av växter/ djur utgör ett samhälle.

Question 6

Vad är en näringskedja?

Answer 6

Födans väg från växt till toppkonsument.

Question 7

Vad är en näringsväv?

Answer 7

Många ihopkopplade näringskedjor

Question 8

Vad är en producent (i ekologisk mening)?

Answer 8

Längst ner i näringskedjan, producerar kemiskt bunden energi - växter.

Question 9

Vad är en konsument (i ekologisk mening)?

Answer 9

En organism som äter andra organismer för näring. Kan inte själv producera kemiskt bunden energi.

Question 10

Vad är en toppkonsument (i ekologisk mening)?

Answer 10

Högst upp i näringskedjan, saknar naturliga fiender.

Question 11

Vad är en destruens/nedbrytares uppgiftt? Ge exempel på några arter som är nedbrytare.

Answer 11

Att föra mineralerna från döda växter/djur ner i marken igen så att växterna kan ta upp det igen (mineralernas kretslopp). Bakterier, maskar,

Question 12

Ungefär hur stor del av den lagrade energin hos producenterna används till att bygga upp förstahandskonsumenterna? Hur stor del av den lagrade energin går alltså förlorad?

Answer 12

10% av energin, alltså går 90% av energin förlorad för varje steg i näringskedjan.

Question 13

På vilket vis hänger population och samhälle samman i ett ekosystem?

Answer 13

En popoulation är alla i en art, så de ingår i ett växt eller djursamhälle för att ett samhälle är flera popoulationer som är växter eller djur.

Question 14

Förklara under ett dygn när det finns mest och minst CO2 och O2 i klassens eget ekosystem ”BURKEN”

Answer 14

Det finns mest CO2 på natten för att då sker ingen fotosyntes (växterna tar upp koldioxidet och gör fotosyntes och släpper då ut syre). Så cellandningen som sker i växten släpper ut koldioxid. På dagen finns det då mer syre eftersom att växten gör fotosyntes, så den tar koldioxiden i burken och ´gör om det´ till syre och druvsocker.

Question 15

Ge ett exempel på en näringskedja!

Answer 15

Växt (producent)- mask (förstahandskonsument) - fågel(andrahandskonsument) - katt (toppkonsument)

Question 16

På vilket vis hänger näringskedjor och näringsvävar samman?

Answer 16

De är ihopkopplade, för att näringsväver består av näringskedjor. Om något drastiskt skulle ske med en individ i näringskedjan så skulle det påverka hela näringsväven (lite kort).

Question 17

Vad skiljer en förstahandskonsument från en andrahands-/toppkonsument?

Answer 17

Förstahands konsumenten äter växter medans andrahandskonsumenten /toppkonsumenten också KAN äta andra djur (även om de också kan äta växter).

Question 18

Hur kommer vatten, koldioxid och solljus in i klorofyllkorne i kloroplastent hos landväxter?

Answer 18

Solljus och koldioxid och syre genom klyvöppningen i bladet. Vatten suger de upp genom rötterna.

Question 19

Fotosyntesen tillverkar inte alla de ämnen som behövs för att bilda en växt. Vad mer behövs och till vad? Hur tas dessa ämnen upp av växten?

Answer 19

Det behövs mineraler, såsom kväve fosfor och kalcium. Dessa tar växten upp genom rötterna (då mineralerna i jorden är lösta med vatten). Mineraler för att växten ska kunna tillverka protein för att de ska kunna växa. (Fotosyntesen räcker för att göra alla sockerarter och fetter).

Question 20

På vilket vis skiljer sig flödet av olika kemiska ämnen tex mineralämnen, vatten och CO2 i ett ekosystem från flödet av energi i samma ekosystem?

Answer 20

Pga energiprincipen - tanken om att energi aldrig kan förstöras eller skapas på nytt. Energi cirkulerar inte, den flödar - det behöver alltid komma in ny energi, för att spillo energi inte går att använda. Alla andra ämnen cirkulerar - det är samma syre som går runt, samma mineralämnen när i dör osv. Men inte samma energi som går runt.

Question 21

Beskriv energipyramiden, som beskriver hur mycket energi som finns på varje trofinivå i ett ekosystem! Vad skall vi äta om vi skall förlora så lite energi som möjligt?

Answer 21

Längst ner i energipyramiden så finns det mest energi (producenterna), men för varje steg upp i pyramiden så förloras det 90% energi - endast 10% energi ´går vidare´ / används till nästa steg i pyramiden. Om vi ska förlora så lite energi som möjligt så bör vi vara första hands konsumenter i näringskedjan - alltså bör vi äta producenter (växter). (energin från solen som används för plantan är bara 1-2%).

Question 22

Beskriv vattnets kretslopp!

Answer 22

Ytvattnet (hav, sjöar) avdunstar - när det kommer upp i luften där det är kallt så kondenseras det och så sker molnbildning. Sedan så släpper det och så regnar det (nederbörd) och åker ner i jorden. Kallas grundvatten. Sen åker detta grundvattnet ut i sjöar och havet igen. När vattnet avdunstar från tex havet så stannar saltet kvar och grundvattnet drar ju med sig salt från jorden så det är därför havet blir saltare och saltare.

Question 23

Vad händer vid fotosyntesen? Beskriv med egna ord eller med kemiska formler! I vilken organell sker den?

Answer 23

Solen träffar bladet, energin o koldioxid kommer in via klyvöppningen i bladet, växten suger upp vatten via rötterna. I kloroplasten så sker själva ´omvandlingen´ - solenergi + koldioxid + vatten = syre + druvsocker

Question 24

Vad händer vid cellandningen? Beskriv med egna ord eller med kemiska formler! I vilken organell sker den?

Answer 24

Cellandningen sker i organismens celler i mitokondrien, det är som fotosyntes fast ´tvärtom´, alltså: syre + druvsocker = vatten + koldioxid + värme energi

Question 25

Beskriv kolets kretslopp!

Answer 25

Från atmosfären tar växterna upp koldioxiden, genom fotosyntesen, och bildar kolhydrater (druvsocker). Sen så kanske det kommer ett djur och äter upp växten, för att få energi och för att växa. Kommer ut i luften när en organismen cellandas.

Question 26

Hur påverkar människan kolets kretslopp idag? Vilket miljöproblem tror man detta skapar?

Answer 26

Växthuseffekten - vi bränner fossla bränslen och släpper ut mycket gaser vilket bidrar till den globala uppvärmningen, det är inte bra för vår miljö.

Question 27

Varför påverkar vedeldningens koldioxid inte den globala uppvärmningen då förbränningen av fossila bränslen bidrar till denna enligt forskare? Vad är skillnaden?

Answer 27

Kolen som man eldar i trädet vid vedeldning har haft en livslängd som är lika högt som trädet, alltså typ 50-100 år. Det kommer alltså ´bara´ ta 50-100 år innan det kolet har cirkulerat genom atmosfären igen, tillbaks till ett träd, via fotosyntesen. Skillnaden är då att fossila bränslen har legat nedtryckta i marken i 200 miljarder år typ, så det skulle ta lika lång tid för det att cirkulera tillbaks till marken när man bränner det vilket är mer än jorden klarar av samtidigt just nu för att vi bränner så mycket av det på så kort tid.

Question 28

Beskriv hur mineralämnena i tex ett dött löv cirkulerar och kanske senare kommer att sitta i en molekyl på din kropp.

Answer 28

En nedbrytare kommer och käkar upp lövet, tex en mask. Dessa mineralämnen kommer nedbrytaren nu ha sett till ligger i marken. Mineralerna löses upp i vattnet och en växt suger upp dem genom rötterna. Säg att det är en potatisplanta. Den växer, sedan skördar en bonde den. Några veckor senare hamnar denna potatis på mitt matbord och jag käkar upp den.

Question 29

Beskriv hur en kolatom från luftens CO2 kan tas upp och bindas i en vindruva och ett exempel hur denna kolatom nästa år kan sitta bunden i ett päron. det finns många vägar denna kolatom kan ta men hitta på en rimlig väg. (tänk på att växterna tar upp kol från luftens CO2)

Answer 29

*Växten tar upp koldioxid i klyvöppningen i bladet, fotosyntesen sker, kolatomen sitter nu i druvsockret (druvan) som växten har skapat. Det som kan hända under året är att en förstahandskonsument, till exempel en insekt kommer och äter upp den. Nu är kolatomen i insekten. Den kanske vandrar runt några dagar, sedan kommer en andrahandskonsument - säg en fågel - och käkar upp den här insekten. Nu är kolatomen i fågeln. Säg att fågeln lever några månader till och under denna tiden så hinner den andas ganska mycket. I cellandningen i mitokondrierna i fågelns celler så omvandlas syre och druvsocker till vatten och koldioxid och energi så när fågeln andas ut så andas den ut den kolatomen som från början fanns i luften för ett år sedan. Sen tar växten upp koldioxiden i luften genom fotosyntesen och denna kolatomen binds till druvsockret i päronet.

Question 30

Vilka växtskikt kan man identifiera i en skog?

Answer 30

Bottenskikt (mossor, lavar, svampar)
Fältskikt (Ormbunkar, ris, örter)
Buskskikt (buskar)
Trädskikt (träd)

Question 31

Vad innebär biologisk mångfald och varför är det viktigt?

Answer 31

Den totala variationen av livsformer: variation inom arter, mellan arter, mellan naturtyper och mellan ekosystem. Biologisk mångfald är nödvändigt för allt liv på jorden. Mångfalden gör att arter kan stå emot yttre hot och är avgörande för genetisk variation. Är viktigt för Ekonomin(för att kunna skörda så mycket som möjligt), Etiken(vi ska inte bestämma vilka som får leva och dö), Ekologin(genetisk variation) och Estetiken(för att det ska se fint ut, mysigt att gå i en skog).

Question 32

Vad är jordmån?

Answer 32

Översta lagret av marken som påverkas av miljön och organismerna

Question 33

Vad är förna?

Answer 33

Döda djur/växter i jorden som går att identifiera

Question 34

Vad är humus?

Answer 34

Döda djur/växter som inte går att identifiera. Ligger under förnan

Question 35

Vad är mull?

Answer 35

Maskar har blandat ihop humusen med mineraljorden, mittemellan humus o mineraljord. Finns inte i podsol jord för att i podsol så blandas liksom inte jorden runt, där finns det istället blekjord och rostjord.

Question 36

Vad är mineraljord?

Answer 36

Understa jordlagret i naturlig mark. Opåverkad av markytan

Question 37

Vilka två typer av jordmån finns det? Förklara dem

Answer 37

Brunjord: Saknar de tydliga skikt som man kan se i podsolprofil. Nedbrytningen går snabbt och det organiska materialet blandas av daggmaskar med den mineraljord som finns under. Mineral­jorden är här i allmänhet finkornig och kalkhaltig. Mull är en grynig blandning av organiska rester och mineraljord.
Podsol: Utvecklas genom att syror bildas vid nedbrytningen av förnan. Syrorna gör att metalljoner urlakas och rör sig nedåt med vattnet. Blekjorden blir askgrå när metalljonerna försvinner. Längre ned är pH-värdet högre. Där fastnar metalljonerna och rostjorden utvecklas. Daggmaskar trivs inte i den sura jorden. Ingen omblandning sker och jordmånen blir skiktad.

Question 38

Vad är blekjord?

Answer 38

Blekjorden ligger ovanför rostjorden och hittas i jordmåner med podsol, en vanlig jordmån i svensk barrskog. Jorden är blekfärgad på grund av att den utlakats på näringsämnen.

Question 39

Vad är rostjord?

Answer 39

Rostjorden är ett jordlager som har berikats av vattenlösliga ämnen från den ovanliggande blekjorden. Främst är det frågan om humusämnen, aluminium och järn, som fälls ut från blekjorden av surt regn.

Question 40

Vad växer det oftast för skog på brunjord? Ge exempel på nedbrytare som trivs här

Answer 40

Lövskog för att brunjorden är näringsrik och innehåller ett rikt liv av mikroorganismer och daggmaskar som flyttar runt organiskt material och mineralpartiklar i jorden så att de blandas och blir väl tillgängliga för växternas rötter. Skalbaggar, gråsuggor och daggmaskar trivs här.

Question 41

Vad växer det oftast för skog påt podsol? Vem står för nedbrytningen här.

Answer 41

Barrskog för att den är fattigare på näringsämnen och bakterier, och tydligare skiktad eftersom maskarna inte blandar om den. Det gör denna jordmån mindre bördig än brunjord, så det är därför det växer mindre olika växter i en barrskog. Nedbrytare här är svamp, kvalster och hoppstjärtar.

Question 42

Jämför brunjord och podsoljord ,vad gäller förnaskiktet och humus-skiktets tjocklek. Varför har inte den ena jordmånen nästan inga sådana skikt medans den andra har två tjocka och tydliga skikt? Vilka miljöfaktorer och levande organismer påverkar dem?

Answer 42

Förnan på barrskog är tjockare för att omsättningen/nedbrytningen är långsammare - finns inte lika mkt organismer (mest svampar), iaf inte lika effektiva nedbrytare som i lövskog. I brunjorden finns mer nedbrytare som kan blanda ihop de olika skikten, som daggmaskar och bakterier. Brunjord har snabb omsättning, podsol har långsam omsättning. Podsoljord är ofta i barrskog, när barren från träden lossnar och hamnar på marken och det regnar så blir jorden sur för att barren har lågt pH, det längst upp (blekjord) är blekt för att det sura gör att den har tvättats ur på mineraler och levande organismer. Det som händer är att allt det goa (nedbrytare och mineraler) åker ner ett skikt till det som kallas rostjord. Där är jorden rostig för att järnet fälls ut. I brunjord så är det typ tvärtom, när löven faller ner så bryts de ned snabbt och de är inte heller sura, det finns mer organismer i jorden som kan bryta ned löven som också gör att jorden i skikten blandas bättre.

Question 43

Vad är / kännetecknar: En urskog, en kulturskog, en naturskog?

Answer 43

Kulturskog: Skog som är resultat av skogsodling
Naturskog: Skog som varit orörd av människan i minst 100 år
Urskog: Skog som aldrig varit rörd av människan

Question 44

Varför är det så viktigt att bevara de urskogar som finns kvar?

Answer 44

I urskogar finns biologiska värden och många ovanliga organismer som sannolikt skulle minska om dessa skogsområden försvann. Särskilt gäller det arter som är anpassade till mycket sena skogliga utvecklingstillstånd och som inte finns i brukade skogslandskap.

Question 45

Vad är en indikatorväxt?

Answer 45

Växter som har speciella krav på sin miljö.
De kan indikera saker som pH, mängden näring i jorden osv

Question 46

Vad är en ekologisk nisch?

Answer 46

Det levnadsområde där en enskild art kan överleva och reproducera sig. Ekosystem består av olika nischer.

Question 47

Vad innebär ekosystemets bärkraft?

Answer 47

Hur mycket av en population som miljön klarar av att försörja.

Question 48

Det råder även konkurrens mellan olika individer av samma och olika arter inom ett ekosystem. Hur yttrar sig denna?

Answer 48

Predation - predatorer jagar och käkar upp andra arter från samma ekosystem. Konkurrens mellan olika individer av samma art kan handla om två djur som konkurrerar om samma föda - tex vem som ska få äta fågeln, vem som ska få äta just den här växten.

Question 49

Hur kan främmande arter påverka livet om de flyttas till nya områden/ekosystem?

Answer 49

De kan ta med sig sjukdomar som arterna i det nya ekosystemet inte överlever, de kan också skapa hybrider och konkurrera ut de befintliga arterna.

Question 50

Förklara hur ett områdes bärkraft hänger samman med en populations storlek.

Answer 50

Om populationen i ett ekosystem ökar kraftigt och går över miljöns bärkraft så kommer det leda till kaos - arter kommer svälta, det kommer råda sjukdomar, brist på plats/ revir, populationen kommer minska kraftigt efter att den överstridit bärkraften för då finns det inget kvar för miljön att ge.

Question 51

Förklara hur en J-kurva uppstår.

Answer 51

Uppstår när en population kraftigt ökar under en kort period och går över miljöns bärkraft, sedan kraschar kraftigt pga svält, ont om revir, sjukdomar, predation osv.

Question 52

Förklara hur en S-kurva uppstår.

Answer 52

Ökar sedan sker en successiv avsmalning då den närmar sig miljöns bärförmåga. Avsmalningen uppstår när populationen av nya individer avtar. Vid denna tidpunkt är tillväxten långsam. Ligger precis runt miljöns bärkraft hela tiden och det sker inga hastiga eller drastiska förändringar i populationens storlek.

Question 53

Resonera kring den mänskliga populationens tillväxt, både historiskt och i framtiden.

Answer 53

Människan har hela tiden varit väldigt liten, men sen runt industriella revolutionen, typ 1800 talet, så ökade populationen extremt kraftigt - då har vi haft den här skarpa tillväxtkurvan. Framtiden vet vi inte - antingen så planar vi av runt miljöns bärkraft och blir en S kurva eller så fortsätter vi öka över miljöns bärförmåga och så kraschar vi.

Question 54

Redogör för hur olika faktorer påverkar en populations täthet

Answer 54

Täthet = hur många individer det finns i populationen, predation, konkurrens, sjukdomar (och parasiter) och naturkatastrofer.

Question 55

Redogör för hur tillgången på näring påverkar en populations storlek

Answer 55

Mindre näring = populationen minskar,/svälter
Mycket näring = populationen växer drastiskt, kan innebära att den går över miljöns bärförmåga. Men då är ju näringen ´slut´ så då kommer den nog inte växa mer. (eller så fortsätter över bärförmågan och så kraschar den efter det).

Question 56

Förklara varför en populations tillväxt kan se ut som:
en J-kurva
en S-kurva

Answer 56

J kurva: En art som kanske förökar sig snabbt och som bara äter tills det inte finns något kvar att äta, som bladlöss och då kraschar populationen.
S kurva: Populationen anpassar sig på något sätt efter miljöns bärförmåga, t.ex de förökar sig lite mindre när de märker att det är ont om mat.

Question 57

Den holländske läkaren som planterade en liten pilplanta som vägde enbart några gram och enbart vattnade denna, funderade över var pilträdet som 15 år senare vägde 100 kg fått all sin biomassa ifrån. Förklara det utförligt för honom.

Answer 57

95% av biomassan (av vikten), har kommit från luftens koldioxid som har bundits från fotosyntesen till druvsocker och från druvsocker så kan växten skapa cellulosa, stärkelse, frukt osv. (lite mineralämnen från jorden också).

Question 58

Rita en energipyramid och Förklara energipyramidens form.
Varför är det ovanligt med mer än 5 ”steg”/nivåer i energipyramiden?
Var skall vi äta, på vilken nivå, om vi vill klara av att hålla så många människor som möjligt på jordklotet…. Varför?

Answer 58

Växtplankton - räkor - makrill - jag. För att i varje steg i näringskedjan så går 90% av energin ´till spillo´ (till att hålla organismen som har energin varmt, till att den organismen ska röra sig osv) - endast 10% av energin går vidare till nästa steg i energipyramiden. Så mer än 4 eller 5 steg i en energipyramid är ovanligt för att energin och individerna minskar desto längre upp man kommer så det finns ingen energi kvar att käka upp när man kommer så långt upp. En sak som kan lösa svälten i världen är att minska stegen i energipyramiden för att så lite energi ska gå till spillo som möjligt. Därför bör vi människor vara förstahandskonsumenter och endast äta producenter (växter), för att det då finns mer energi för oss att konsumera som inte går åt åt att en kossa tex ska hålla sig varm och röra på sig innan den blir en fet cheeseburgare på max

Question 59

Den energi (till tex kroppsvärme och skrivrörelsen) du använder för att besvara dessa uppgifter kommer ursprungligen från solen. Förklara detta för mig. Obs!! använd begreppen fotosyntes och cellandning i ditt svar.

Answer 59

Vi äter saker som har gjort fotosyntes där växten har tagit upp solljus, vatten och koldioxid och gjort om det till druvsocker (stärkelse, socker) och syre i kloroplasten. Eller så äter vi djur som har ätit dessa växter. Vi gör cellandning i mitokondrien i cellen, jag förbränner den här maten och gör om den till energi som jag får energi till att skriva just nu och hålla mig varm.

Question 60

Visa med hjälp av ett diagram hur populationsstorleken för harar ser ut under 4 år om nedanstående saker inträffar. Motivera din kurva/graf.
-År 1 en population av hare anländer till ön utan konkurrerande andra växtätare
-År 2 en konkurrerande växtätare anländer till ön
-År 3 Ett par örnar börjar häcka (bygga bo) på ön
-År 4 Vilka olika situationer kan hända när en av de 3 populationerna drabbas av en parasit? (olika svarsmöjligheter)

Answer 60

År 1: Populationen stiger hastigt eftersom att det inte finns några andra konkurrerande växtätare som kan ta deras mat. (Om populationen går över miljöns bärförmåga så kan det bli ont om mat, sjukdomar kan spridas, populationen kan minska som en J kurva)
År 2: Populationen planar ut lite grann eller minskar beroende på hur mycket mat som finns kvar / vart kurvan ligger runt miljöns bärförmåga.
År 3: Predation kan ske för att örnar äter harar, populationen av harar minskar och örnarna ökar.
År 4: Om örnarna drabbas av en parasit så kommer de antagligen inte föröka sig lika bra, då kommer nog hararna börja öka igen för att det inte finns lika många örnar som kan käka upp dem. Om hararna drabbas av en parasit så kan de krascha, då har örnarna inte lika mycket mat så de kanske också kraschar.