Dugga 2* Flashcards
*Axellast
Summan av de statiska vertikala krafter som verkar på spåret genom ett hjulpar (2 hjul och en axel).
*Ballastrening
Enkelt förklarat: är som att städa och fixa till järnvägens “säng” av stenar och grus som tågen kör på. Med tiden kan ballasten (stenarna och gruset) bli smutsig och förlora sin form och funktion. Ballastrening innebär att man rengör och byter ut den gamla ballasten för att hålla järnvägen stark och stabil.
Avancerat: Ballastrening innebär att befintlig makadamballast schaktas bort ned till 0,3 m under sliper med en ballastreningsmaskin. Materialsortering utförs varvid material med kornstorlek större än ca 30 mm återförs till spåret och övrigt material lastas i avfallsvagnar.
*Bank
Konstruktion där terrassytan är belägen på högre nivå än befintlig markyta.
*Bankropp
Banöverbyggnad och banunderbyggnad (TDOK 2015:0198).
*Banunderbyggnad/banvall
Enkel förklaring: banunderbyggnaden är som en stark och stabil grund som gör att tågen kan köra säkert på järnvägen.
Avanverad: Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan överkant underballastyta och undergrund (TDOK 2015:0198). Banunderbyggnaden avser således jordmaterial beläget mellan naturligt lagrad jord eller berg och underkant makadamballast.
*Banupprustning
Enligt TDOK 2015:0198 omfattar banupprustning spårlyft, ballastrening, ballastbyte och underballastbyte, samt frostisolering/sektionsbreddning för bergskärning.
*Banöverbyggnad
Banöverbyggnad är den del av järnvägen som ligger ovanpå marken och som tåget kör på. Den består av flera lager som gör att spåren blir stabila och tågen kan köra säkert.
Banöverbyggnaden innehåller:
1. Rälsen – där tåget rullar.
2. Slipers – trä- eller betongbalkar som håller rälsen på plats.
3. Ballast – stenar och grus som ligger under sliprarna och hjälper till att hålla spåren stadiga.
4. Underballast – ett lager som ligger under ballasten och sprider ut tyngden från tåget.
Tillsammans ser dessa delar till att tåget kan köra rakt och stabilt utan att spåren rör på sig.
*Bärighet
Lät förklarat: Bärighet för järnväg handlar om hur stark och stabil järnvägen är, så att den kan hålla för tunga tåg och mycket trafik. Tänk på det som hur stark en bro måste vara för att bilar och lastbilar ska kunna köra över den utan att den går sönder.
Avancerat förklarat: Krav på bärighet för befintlig järnväg är kopplade till rälsnedböjning vid tågpassage, egenskaper hos jorden ned till tjäldjupet och vatteninnehåll i bankroppen. Riktvärden för
acceptabel bärighet motsvaras av den största rälsnedböjningen som kan accepteras i en enstaka punkt (mm) och den största rälsnedböjningsförändringen som kan accepteras längs spåret (mm/meter spår), baserat på mätning med metoden Eber Track Lab (ETL).
*Bärlager
Avser begreppet bärlager uppschaktat material från en banunderbyggnadsrenoveringsmaskin
som siktas och återanvänds som ett understa lager som läggs ut terrassytan under skyddslagret (underballast).
*Hjullast
Summan av de statiska vertikala krafter som verkar på en räl från ett hjul.
*RUK
Nivån på räls underkant.
*RÖK
Nivån på räls överkant.
*Rälsnedböjning
Rälsnedböjning är den vertikala deflektion som erhålls i spåret vid tågpassage vid en axel med en specifik axellast.
*Rälsnedböjningsmätning
Rälsnedböjning mätt med mätvagn IMV100 (EVS-metoden) och IMV200 (ETL-metoden) för axellast 130 kN. Rälsnedböjningen för spåret inkluderar rörelser i mellanlägg, sliprar, bank och undergrund.
*Skvättställe
Benämns också finmaterialfläckar, skvättskarvar eller lerpottor. Skvättställen är ett fenomen som innebär uppumpning av finmaterial i makadamballasten i samband med tågpassage. De uppkommer där det samlas vatten nära underkant sliper och indikerar på så sätt platser där det finns ytligt material med stor andel finmaterial, dvs. dålig bärighet och bristande avvattning.
Det finns två huvudorsaker till finmaterial i ballasten. Den ena är nötning av sliperns underyta och underliggande ballastkorn vid stora rälsnedböjningar eller vid höga ballastspänningar på grund av tunt ballastlager direkt på berg. Den andra huvudorsaken är finmaterialvandring från undergrund eller fyllning till spårballasten, exempelvis när ett ballastlager har lagts direkt på finkornig jord eller med för liten tjocklek på underballasten och detta kombineras med kraftig nederbörd, bristfällig dränering och höga axellaster.
