Dugga 2

Question 1

Ackumulerat bruttotonnage

Answer 1

En banas ackumulerade bruttotonnage i miljoner bruttoton per år.

Question 2

*Axellast

Answer 2

Summan av de statiska vertikala krafter som verkar på spåret genom ett hjulpar (2 hjul och en axel).

Question 3

*Ballastrening

Answer 3

Ballastrening innebär att befintlig makadamballast schaktas bort ned till 0,3 m under sliper med en ballastreningsmaskin. Materialsortering utförs varvid material med kornstorlek större än ca 30 mm återförs till spåret och övrigt material lastas i avfallsvagnar.

Question 4

*Bank

Answer 4

Konstruktion där terrassytan är belägen på högre nivå än befintlig markyta.

Question 5

*Bankropp

Answer 5

Banöverbyggnad och banunderbyggnad (TDOK 2015:0198).

Question 6

*Banunderbyggnad/banvall

Answer 6

Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan överkant underballastyta och undergrund (TDOK 2015:0198). Banunderbyggnaden avser således jordmaterial beläget mellan naturligt
lagrad jord eller berg och underkant makadamballast.

Question 7

Banunderbyggnadsrenovering

Answer 7

Banunderbyggnadsrenovering avser de åtgärder som utförs för att en befintlig bana ska erhålla erforderlig bärighet. Åtgärderna kan omfatta underballastbyte, frostisolering, geotextil, geonät, urgrävning, bankbreddning och avvattningsåtgärder men även åtgärder i
banöverbyggnaden som spårlyft, ballastrening och makadamballastbyte.

Question 8

Banunderbyggnadsrenoveringsmaskin

Answer 8

Spårgående maskin som kan användas för att utföra ballastrening, makadamballastbyte,
underballastbyte samt inläggning av geotextil, geonät och frostisolering.

Question 9

*Banupprustning

Answer 9

Enligt TDOK 2015:0198 omfattar banupprustning spårlyft, ballastrening, ballastbyte och underballastbyte, samt frostisolering/sektionsbreddning för bergskärning.

Question 10

*Banöverbyggnad

Answer 10

Del av järnvägsanläggning som är belägen mellan RÖK och överkant underballastyta (TDOK 2015:0198). Banöverbyggnaden avser således spår och makadamballast. Ibland används även ballast, spårballast och överballast som synonymer till makadamballast.

Question 11

Buffert

Answer 11

En fjäderanordning som ska ta upp och dämpa tryckkrafterna mellan två järnvägsvagnar.

Question 12

Buffertavstånd

Answer 12

Avstånd från yttre axel till närmaste buffert.

Question 13

Bäddmodul för makadamballast, banunderbyggnad och undergrund

Answer 13

Bäddmodul i MN/m 3 för makadamballast, banunderbyggnad och undergrund dvs. från
underkant sliper är definierad som kb = p/s där p är kontakttrycket i MN/m 2 och s är
nedböjning i meter. Konceptet infördes år 1868 av Winkler, som var järnvägsingenjör, för att kunna dimensionera järnvägslipar. Bäddmodulen är inte någon materialparameter, utan storleken beror bl.a. på den belastade ytans form och storlek samt på jordarten och jordlagrets mäktighet.

Question 14

*Bärighet

Answer 14

Krav på bärighet för befintlig järnväg är kopplade till rälsnedböjning vid tågpassage,
egenskaper hos jorden ned till tjäldjupet och vatteninnehåll i bankroppen. Riktvärden för
acceptabel bärighet motsvaras av den största rälsnedböjningen som kan accepteras i en
enstaka punkt (mm) och den största rälsnedböjningsförändringen som kan accepteras längs spåret (mm/meter spår), baserat på mätning med metoden Eber Track Lab (ETL).

Question 15

*Bärlager

Answer 15

Avser begreppet bärlager uppschaktat material från en banunderbyggnadsrenoveringsmaskin
som siktas och återanvänds som ett understa lager som läggs ut terrassytan under skyddslagret (underballast).

Question 16

Dynamisk spårstabilitet

Answer 16

Dynamisk spårstabilitet beaktar risken för uppkomst av progressivt utbildande av permanenta deformationer som ett resultat av banöverbyggnadens och banunderbyggnadens beteende vid
dynamisk belastning på grund av järnvägstrafik. Beräkning av dynamisk spårstabilitet innebär numerisk bestämning av skjuvtöjningar i underbyggnad och undergrund för en specifik
tågbelastning utifrån utvärderade objektspecifika dynamiska jordegenskaper och som jämförs med ett övre acceptabelt värde för skjuvtöjning (tillåten skjuvtöjning) som inte får överskridas, för att inte erhålla progressivt ökande deformationer i bankroppen och undergrunden som leder till spårlägesfel.

Question 17

*Hjullast

Answer 17

Summan av de statiska vertikala krafter som verkar på en räl från ett hjul.

Question 18

Längd över buffert

Answer 18

Längd mellan en vagns buffertar när vagnen är kopplad (vagnens totala längd).

Question 19

*RUK

Answer 19

Nivån på räls underkant.

Question 20

*RÖK

Answer 20

Nivån på räls överkant.

Question 21

*Rälsnedböjning

Answer 21

Rälsnedböjning är den vertikala deflektion som erhålls i spåret vid tågpassage vid en axel med en specifik axellast.

Question 22

*Rälsnedböjningsmätning

Answer 22

Rälsnedböjning mätt med mätvagn IMV100 (EVS-metoden) och IMV200 (ETL-metoden) för
axellast 130 kN. Rälsnedböjningen för spåret inkluderar rörelser i mellanlägg, sliprar, bank
och undergrund.

Question 23

Skjuvmodul

Answer 23

Förhållande mellan skjuvspänning och skjuvtöjning.

Question 24

Skjuvtöjning

Answer 24

Skjuvtöjning är en deformation utan volymändring. Skjuvtöjningen definieras som
vinkeländringen skapad av deformationen.

Question 25

*Skvättställe

Answer 25

Benämns också finmaterialfläckar, skvättskarvar eller lerpottor. Skvättställen är ett fenomen som innebär uppumpning av finmaterial i makadamballasten i samband med tågpassage. De uppkommer där det samlas vatten nära underkant sliper och indikerar på så sätt platser där det
finns ytligt material med stor andel finmaterial, dvs. dålig bärighet och bristande avvattning.
Det finns två huvudorsaker till finmaterial i ballasten. Den ena är nötning av sliperns underyta och underliggande ballastkorn vid stora rälsnedböjningar eller vid höga ballastspänningar på grund av tunt ballastlager direkt på berg. Den andra huvudorsaken är finmaterialvandring från
undergrund eller fyllning till spårballasten, exempelvis när ett ballastlager har lagts direkt på finkornig jord eller med för liten tjocklek på underballasten och detta kombineras med kraftig nederbörd, bristfällig dränering och höga axellaster.

Question 26

Skyddslager

Answer 26

I Tyskland och Österrike används begreppet skyddslager som benämning på det lager som är placerat under makadamballasten. Skyddslagret motsvarar underballast för förstärkning enligt svensk praxis, vars huvudsakliga funktion är att sprida tåglasten, dränera spårbädden och förhindra tjällyftning. Ett skyddslager har annan kornfördelning än svensk underballast.

Question 27

*Skärning

Answer 27

Konstruktion där terrassytan är belägen på lägre nivå än befintlig markyta.

Question 28

*Spm

Answer 28

Spårmitt.

Question 29

*Spårläge, relativt

Answer 29

Spårläget beskriver skillnaden i läge mellan olika punkter längs rälen/rälerna mätta på
”samma ställe” på rälens profil. Uppmätta skillnader utvärderas mot ett medelvärde och/eller mot anlagd spårgeometri. Storleken på uppmätta avvikelser mot idealt läge (s.k. spårlägesfel) jämförs mot vad som ger en god fordonsgång och god passagerarkomfort samt tillräckliga säkerhetsmässiga gångdynamiska marginaler.

Question 30

*Spårlägesfel

Answer 30

Avvikelse från genomsnittliga eller konstruerade värden av en av de fem grundläggande spårlägesparametrarna: spårvidd, sidoläge, höjdläge, rälsförhöjning och skevning.

Question 31

*Spåröverbyggnad

Answer 31

Avser spåranläggningen dvs. räl, mellanlägg, befästning, sliper, spårväxel etc.

Question 32

*Stax

Answer 32

Största tillåten axellast (ton eller kN) med hänsyn till banans bärförmåga.

Question 33

*Sth

Answer 33

Största tillåten hastighet (km/h), dvs. den högsta hastighet som är tillåten, för något fordon oberoende av fordons- eller tågkategori, på ett visst spåravsnitt.

Question 34

*Stvm

Answer 34

Största tillåten vikt per meter (ton/m) med hänsyn till banans bärförmåga. Bruttovikten,
egenvikt och last, hos ett fordon dividerat med fordonets längd över buffert. Benämns även linjelast och metervikt.

Question 35

*Styvhet, spårstyvhet och slipersstyvhet

Answer 35

Styvhet definieras som förhållandet mellan belastning (kN) och nedböjning (mm). Sambandet mellan belastningen och nedböjningen är inte linjärt och är beroende av belastningsfrekvensen. Spårstyvhet beskriver styvheten för spåret inklusive mellanlägg, sliprar, bank och undergrund. Sliperstyvhet beskriver styvheten för sliprar, bank och undergrund.

Question 36

*Terrassyta

Answer 36

Terrassytan bildar gräns mellan underballast och bankfyllning (bank) eller mellan
underballast och undergrund (skärning).

Question 37

*Underbyggnad

Answer 37

Del av järnvägsanläggning som ligger mellan terrassyta och undergrund. Undergrund Del av mark till vilken last överförs från en grundkonstruktion för en byggnad eller en bro, en bankropp eller dylikt (TDOK 2015:0198). Undergrund avser således naturligt lagrad jord eller berg under banunderbyggnaden.

Question 38

*Utskiftning

Answer 38

Utskiftning avser att jordschakt utförs till 1,0 - 1,3 m under RUK i befintlig banunderbyggnad. Återfyllning utförs sedan med underballast för förstärkning och
makadamballast.

Question 39

*Urgrävning

Answer 39

Urgrävning avser att jordschakt utförs av lös jord, torv eller lera, ned till fast jord i befintlig
banunderbyggnad eller undergrund.

Question 40

*Överbyggnad

Answer 40

Del av järnvägsanläggning som påförs terrassen.