Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

KM III > Dermatologi > Flashcards

Dermatologi Flashcards

1
Q

Lagren i epidermis, utifrån och in

A

Corneum, granulosum, spinosum, basale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Celltypen i epidermis och hur stor del de utgör

A

Keratinocyter 92-95 %
Melanocyter 2 %
Langerhans celler 2 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Omsättningstid på epidermis

A

5-6 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det i dermis?

A
  • Fibroblaster: bildar strukturproteiner och förankringsproteiner, samt grundsubstans i dermis.
  • Mastceller
  • Makrofager
  • Nerver
  • Lymfkärl
  • Blodkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka mekanismer ingår i hudens passiva försvar mot mikroorganismer? 5st

A
  • Hornlagret
  • Lågt pH, som en syramantel
  • Keratinocyterna bildar antimikrobiella peptider
  • Svett innehåller antimikrobiella faktorer
  • Normal bakterieflora ger skydd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur utförs svampdiagnostik på hudmottagning?

A

Skrapning i kanten av förändring. Skrapmaterialets cellmembran lyseras på objektsglas med kaliumhydroxid och inspekteras sedan i mikroskop.
Skrapmaterial kan ocks åskickas på särskild svampplatta till odlling och PCR. Svampar växer dock långsamt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser klådcirkeln ut?

A

Eksem -> klåda -> rivning -> eksem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka bakterier ingår i hudens normalflora?

A
  • Staphylococcus epidermis (aerob)
  • Mikrokocker (aerob)
  • Korynebacter (aerob)
  • Propionibacterium acnes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de vanligaste hudpatogenerna? (Bakterier)

A
  • Staphylococcus aureus

- Betahemolytiska streptokocker grupp A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad står SSSS för?

A

Staphylococcus scalded skin syndrome

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fyra saker som talar för pemfigoid snanare än pemfigus i anamnes och status?

A
  • Relativt hög ålder
  • Långvarig klåda före blåsdebut
  • Antalet stora intakta bullor
  • Frånvaro av slemhinneengagemang
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tre laboratorieundersökningar vid pemfigoid?

A
  • PAD till immunfluorescens. Visar ett mönster av IgG/C3 längs med epidermis basalmembran.
  • PAD av blåsa visar subepidermalt blåsor innehållande eosinofila leukocyter.
  • Serologi visar cirkulerande IgG-antikroppar mot basalmembran.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

13st hudbiverkningar vid långvarig steroidbehandling

A
  • Hudatrofi
  • Acne
  • Rosacea
  • Perioral dermatit
  • Striae
  • Purpura ekymoser
  • Follikuliter
  • Maskering av infektioner
  • Hypertrikos
  • Hypopigemntering
  • Försämrad sårläkning
  • Avtagande effekt vid lång behandling
  • Kontaktsensibilisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hudsjukdomar/skador med subepidermal blåsbildning, 6st:

A
  • Bullös pemfigoid
  • Dermatitis herpetiformis
  • Erytema multiforma
  • PCT
  • Epidermolysis bullosa
  • TEN
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hudsjukdomar/skador med intradermal blåsbildning, 5st:

A
  • Eksem
  • HSV
  • VCV
  • Pemfigus
  • Fysikaliska blåsor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Saker att fråga om vid malignitetsmisstänkta hudförändringar:

A
  • Tidigare/pågående sjukdomar?
  • Hudanamnes?
  • Hereditet för hudtumör?
  • Solkänslighet?
  • Har hudförändringen ändrats något i form eller färg?
17
Q

Riskfaktorer för malignt melanom, 8st:

A
  • Ljus hudtyp som bränner sig lätt
  • Rött hår
  • Blå ögon
  • Solarieanvändning eller överdriven solexponering
  • Solbränna som barn/ung
  • Dysplastiskt nevussyndrom
  • Hereditär för malignt melanom, ffa hos förstagradssläktingar
  • Tidigare melanom
18
Q

Sex negativt prognostiska faktorer för malignt melanom

A
  • Tjocklek >1cm
  • Djup växtnivå enl Clark
  • Förekomst av ulceration
  • Mitosfrekvens ≥1/kvmm
  • Positiv SN
  • Förekomst av fjärrmetastas
19
Q

11 generella orsaker till kroniska bensår

A
  • Venös insuff
  • Arteriell insuff
  • Kombinerad venös/arteriell insuff
  • Hypertoni
  • Vaskulit
  • Diabetes
  • Hydrostas
  • Pyoderma gangrenosum
  • Tumör
  • Trauma
  • Strålbehandling
20
Q

Kliniska fynd vid venös insufficiens

A
  • Pittingödem
  • Pigmentisering/hemosideringinlagring
  • Lipodermatoskleros
  • Atrophie blanche
  • Staseksem
21
Q

Hur definieras ett kroniskt bensår?

A

Sår nedom knähöjd som inte läker inom 6 veckor

22
Q

Princip vid behandling av bensår, 5 steg

A
  1. Tvätta
  2. Mekanisk rensning
  3. Behandla omgivningen
  4. Välj lämplig kompress, sårbäddsskydd
  5. Kompression
23
Q

Vad orsakar fjällningen vid psoriasis?

A

Fjällningen består av sammanpackade korneocyter som är resultat av en hyperproliferation och ökad omsättning av keratinocyter i dermis.

24
Q

Histopatologiska fynd vid psoriasis

A
  • Kraftigt förtjockat epidermis (akantos)
  • Förtjockat hornlager (hyperkeratos) med kvarvarande cellkärnor (parakeratos)
  • Stratum granulosum saknas.
  • Gränsen mellan epidermis och dermis är kraftigt veckad.
  • Inflammatoriskt cellinfiltrat dominerat av T-lymfocyter.
  • Ökad mängd blodkärl i dermis
  • Ibland kan det finnas ytliga mikroabcesser
25
Q

5 utlösande faktorer för psoriasis.

A
  • LM (betablockerare, litium, klorokin)
  • Infektioner (streptokocker ffa)
  • Yttre trauma (Köbner fenomen)
  • Psykisk stress
  • Ljusexponering (hos ca 10 %) eller brist på ljus (vanligare)
26
Q

8st sjukdomar/tillstånd överrepresenterade hos patienter med psoriasis

A
  • Obesitas
  • Hypertoni
  • T2D
  • Hyperlipidemi
  • Hjärt/kärlsjukdom
  • IBD; ssk Chrons
  • Depressiva besvär
  • Etylproblem
27
Q

Systemiska behandlingsalternativ vid svår psoriasis

A
  • Metotrexat
  • Retinoid
  • Cyklosporin
  • Biologisk behandling
28
Q

Relevanta frågor vid utredning av handeksem:

A
  • Atopiker?
  • Relation till arbetet; exponering för toxiska eller allergiska kontakter, koppling till helg/semester
  • Familj/fritidsförhållanden (toxiska eller allergiska kontakter i hemmet eller på fritiden, t ex kemikalier eller växter)
  • Lokalbehandling
  • Känd kontaktallergi
29
Q

Hur uppstår kontaktsensibilisering vid kontaktallergi?

A

Kontaktallergenet penetrerar huden och igenkänns av Langerhans celler.
Dessa vandrar till regionala lymfkörtlar och presenterar antigenet för T-celler. Denna process från att allergenet tar sig in till presentationen i lymfkörtlar tar minst 1 vecka, oftast mer.
Om huden exponeras på nytt för allergenet (elicitationsfas) så rekryteras T-cellerna till huden.
T-cellera frisätter cytokiner som framkallar eksemet.

30
Q

På vilka sätt skiljer sig atopisk hud från frisk hud?

A
  • Lägre vattenhalt i stratum corneum orsakar torrhet och dålig barriärfunktion.
  • Follikulär hyperkeratis och tendens till vasokonstriktion
  • Defekt i hudbarriären, ffa i filaggrin och lipiderna i hornlagret. .
  • Nivåerna av anitmikrobiella peptider är lägre och ger därför ett sämre försvar.
31
Q

Ge exempel på faktorer som försämrar atopiska eksem

A
  • Vinterklimat
  • Värme, svettningar
  • Mekanisk retning
  • Kemisk retning
  • Infektioner
  • Stress
32
Q

Orsaker till irritativt, icke-allergiskt kontakteksem

A
  • Vatten
  • Tvål
  • Rengöringsmedel
  • Lösningsmedel
  • Oljor
  • Slipdamm, träspån
  • Födoämnen

KM III (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions