Delkurs1: Tenfrågor Essäfrågor Flashcards
Ge en redogörelse för Nelson Goodmans s.k. nya induktionsgåta (”new riddle of induction”). Hur kan man tänkas lösa gåtan? Förklara och diskutera.
Implikationer > (1) Det är omöjligt att utveckla en formell teori genom induktion, som är kapabel att särskilja mellan bra och dåliga induktiva slutledningar baserat endast på deras form. (2) Alla predikat kan inte användas som bra vetenskapliga teorier.
Definition
Ett objekt, X, satisfierar grue om X är grönt och undersöktes före en viss tidpunkt t eller blått och inte undersöktes före t. t står för vilken godtycklig men bestämd tidpunkt i framtiden som helst. Bleen definieras på liknande sätt. Ett objekt, X, satisfierar bleen om X är blått och undersöktes innan t.
Paradoxen
Vad är då problemet? Jo: alla smaragder vi hittills har upptäckt har varit gröna. Detta får oss att dra slutsatsen (genom induktion) att alla smaragder är gröna, och varje smaragd som upptäcks i framtiden kommer alltså också att vara grön. Goodman påpekade att det är lika sant (förutsatt att tidpunkten t ännu inte har kommit) att varje smaragd är grue. Varför antar vi inte då att de smaragderna som upptäcks efter t också kommer att vara grue, och varför ser vi inte på nästa smaragd som är grue som ytterligare bevis för den slutsatsen? Problemet är alltså att förklara varför.
Några svar på problemet
Ett vanligt svar är att peka på den disjunktiva formen hos predikatet grue. Men Goodman visade på varför detta inte går. Vi skulle kunna definiera grön som “grue om den observeras före t och bleen annars” och likadant för blå. Om man förnekar denna definitionen måste man kunna ge ett bra argument därtill.
Vad är fundamentism (”foundationalism”) gällande kunskap? Vilka
styrkor respektive svagheter, om några, har teorin? Förklara och
diskutera.
Fundamentism (från det engelska ordet foundationalism) är en kunskapsteoretisk riktning gällande legitimering av kunskap; den hävdar att kunskap kan byggas på axiom som anses som självklara sanningar och därmed inte behöver legitimeras. Fundamentiska kunskapsteorier står i motsats till koherentiska sådana.
En trosuppfattning är enligt fundamentismen rättfärdigad om den är fundamental eller följer av andra trosuppfattningar. Vanliga kandidater för fundamentala trosuppfattningar är logiska utsagor eller sinnesförnimmelser. En känd fundamentist var den franske 1600-talsfilosofen René Descartes som tillämpade skeptiska argument för att betvivla allt han ansåg sig ha rationella argument till att betvivla, tills han landade i satsen “Jag tänker, alltså finns jag”, som han ansåg sig inte kunna betvivla; detta blev hans utgångspunkt i utvecklingen av sitt filosofiska system.
Riktningen fundamentism kritiseras av skeptiker som menar att det inte finns något sådant som självklar sanning och att fundamentismen därför inte kan utgöra någon säker grund för kunskap
Foundationalism is a view of the structure of knowledge and justification. The heart of the thesis is the claim that if there is any knowledge or justified belief at all, then there is a kind of knowledge and justified belief that does not require inference from something else known or justifiably believed.
Är teoriskiften inom en vetenskap epistemiskt rationella?
Epistemisk rationalitet handlar om att försöka hitta den mest korrekta modellen av verkligheten. En person är epistemiskt rationell om han eller hon tror på påståenden för vilka det finns starka vetenskapliga belägg och inte tror på påståenden för vilka de vetenskapliga beläggen tyder på att det är osannolikt att de är sanna. Denna förmåga kan påverkas negativt av så kallade kognitiva bias såsom tillgänglighetsheuristik.[2] En del filosofer har argumenterat för att epistemisk rationalitet endast är ett specialfall av instrumentell rationalitet.
Försöker maksimera sanna teorier och minimera falska teorier.
Vad innebär reduktionism respektive credulism? Ge ett argument för eller emot någon av de ståndpunkterna!
Svaret bör handla om de two huvudståndpunkterna inom vittnesbördets kunskapsteori (epistemology of testimony).
Utgör vittnesbörd en egen grund för kunskap?!
Redutionismen - nej reduceras andra oberoende grunden
Credulism - ja uppriktighet samt kompetens
The philosophy of testimony (also, the epistemology of testimony) considers the nature of language and knowledge’s confluence, which occurs when beliefs are transferred between speakers and hearers through testimony. Testimony constitutes words, gestures, or utterances that convey beliefs.
It seems that many of the beliefs we hold have been gained through accepting testimony. For example, one may only know that Kent is a county in England or that David Beckham earns $30 million per year because one has learned these things from other people. A more striking example is the belief about one’s birthdate. If you know your birthdate, the evidence for your belief was almost certainly received through testimony.
One of the problems with acquiring knowledge through testimony is that it does not seem to live up to the standards of expertise. It does not seem to live up to the Enlightenment ideal of rationality captured in the motto of the Royal Society – ‘Nullius in verba (no man’s word).’ Crudely put, the question is: ‘How can testimony give us knowledge when we have no reasons of our own?’
Coady suggests that there are two approaches to this problem:
Reductivism, which seeks to ‘reduce’ or re-describe our behavior such that it is not at odds with the traditional view of knowledge
and
Anti-reductivism, which seeks to fit our behavior in with a different concept of knowledge. For example, we may compare it to an account of how perception gives us knowledge or how memory gives us knowledge directly.
The basic idea is that our justification for believing what people tell us comes from our experience of the ‘…constant and regular conjunction’ between the state of affairs as people describe it and the actual state of affairs (i.e., our observation that they match). On Coady’s schema, he is a reductivist.
Coady offers an anti-reductivist account of the testimony. He claims that testimony is like a perception; we don’t have to have reasons for believing it, only an absence of reasons not to believe it. On Coady’s account, we are justified in being credulous.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Philosophy_of_testimony
Explain Hume’s problem of induction in your own words. What does this imply for the status of our scientific knowledge?
Problem of induction questions our reasons for believing that the future will resemble the past, or more broadly, it questions predictions about unobserved things based on previous observations.
This inference from the observed to the unobserved is known as “inductive inference”, and Hume, while acknowledging that everyone does and must make such inferences, argued that there is no non-circular way to justify them, thereby undermining one of the Enlightenment pillars of rationality.
The traditional inductivist view is that all claimed empirical laws, either in everyday life or through the scientific method, can be justified through some form of reasoning. The problem is that many philosophers tried to find such a justification, but others did not accept their proposals. Identifying the inductivist view as the scientific view, C. D. Broad once said that induction is “the glory of science and the scandal of philosophy”. In contrast, Karl Popper’s critical rationalism claimed that inductive justifications are never used in science and proposed that science is based on the procedure of conjecturing hypotheses, deductively calculating consequences, and then empirically attempting to falsify them.
På vilket kunskapsteoretiskt intressant sätt utmanar Gettier-fall den klassiska kunskapsdefinitionen? Förklara och diskutera med hjälp av exempel.
Gettierfall ifrågasätter idén att kunskap är rättfärdigad sann tro.
Exempel Klocka som har stannat men visar rätt tid
En fårhund som står i vägen och som misstas för ett får när man räknar får.
Anta att en viss person P har en rättfärdigad sann tro på en sanning S som styrks av en rättfärdigad tro T. Anta att T är falsk. Kan man då säga att P vet S?
Vad är den pesssimistiska metainduktionen ett argument för? Beskriv argumentet och diskutera dess styrka.
Den pessimistiska meta-induktionen, ett argument som försöker motbevisa vetenskaplig realism.
Den pessimistiska meta-induktionen är argumentet att om tidigare framgångsrika och accepterade vetenskapliga teorier befanns vara falska, har vi ingen anledning att tro den vetenskapliga realistens påstående att våra för närvarande framgångsrika teorier är ungefär sanna.
Ett exempel är på dylik teori är Flogiston som var namnet på ett hypotetiskt ämne som man förr trodde ingick i alla brännbara ämnen och som antogs försvinna när dessa förbrändes.
Vad är koherentism gällande kunskap? Vilka styrkor respektive svagheter, om några, har teorin? Förklara och diskutera.
Koherentism är en kunskapsteoretisk riktning som menar att en trosutsaga är rättfärdigad om den på något sätt “hänger ihop” med en individs övriga trosföreställningar.
Man brukar säga att en trosföreställning är rättfärdigad om den ingår i en maximalt koherent mängd av trosföreställningar.
Att en mängd av trosföreställningar är koherent betyder att de olika trosföreställningarna ger stöd för, eller kan härledas från, eller utgör evidens för, varandra.
Koherentismen står i motsats till fundamentismen.
Vetenskapsrealister (”scientific realists”) har ibland hänvisat till det s k No Miracles-argumentet. Beskriv vad vetenskapsrealism är, vad No Miraclesargumentet går ut på, och diskutera detta argument.
Att vara realist gällande teorier (i vetenskaplig bemärkelse) innebär att man anser att teorierna faktiskt beskriver hur världen är som motsats till, till exempel, instrumentalisterna, vilka anser att vetenskapliga teorier endast är ett slags instrument med vars hjälp vi kan göra förutsägelser och där teorier inte motsvaras av något faktiskt förhållande i yttervärlden.
No miracles argument argumenterar för att den bästa förklaring.. den som inte är ett mirakel, är att betrakta som sann eller nästan sann beskrivning av världen.