Delkurs 1: Kunskapsteori och vetenskapsfilosofi 6 hp

Question 1

Vad är kunskapsteori kunskap ?

Answer 1

Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.

Kunskapsteori heter epistemology på engelska och flera latinska språk:
”läran om det epistemiska”.
Ämnet försöker lösa/besvara följande problem/frågor:
1. Det analytiska problemet. Vad är kunskap? (Även analys av andra
epistemiska begrepp)
2. Demarkationsproblemet – har sin tur 2 aspekter: (i) externt
kunskapens gräns ex. empirism (ii) inre ex. a priori/a posteriori.
3. Skeptiska problem
4. Kunskapens värde

Question 2

Vad är kunskap?

Answer 2

Kunskap är sann, rättfärdigad övertygelse.

Den klassiska analysen

Subjektet vet att p om
I. p är sant.
II. Subjektet är övertygad om att p.
III. Subjektets övertygelse att p är rättfärdigad/välgrundad.

Notera att detta utgör en definition av propositionell kunskap inte
färdigheter, saker som vi kan ”know how”. p varierar över påståenden
”propositions”.

Man brukar förkortat säga att kunskap är “sann rättfärdigad tro”. Definitionen fördes först fram av Platon men har ifrågasatts med Gettierproblemet.

Nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen “A vet att p” där A är en person och p en proposition. En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap. Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera.

Question 3

Vad är ett gettierfall?

Answer 3

Gettierfall utgör motexempel till den klassiska kunskapsdefinitionen.

Edmund Gettier presenterade problemet i en artikel 1963, som ifrågasätter idén att kunskap är rättfärdigad sann tro. Anta att en person har en rättfärdigad falsk tro och genom en slutledningsprincip kommer fram till ett nytt antagande. Anta att det nya antagandet är sant. Är detta då kunskap hos personen? De flesta svarar nekande men de har då att ge en annan eller precisare definition av kunskap.

Question 4

Ge ett exempel på ett Gettierfall

Answer 4

A) En stillastående klocka som visar rätt.

Russells fall, kallat fallet med stoppad klocka, går enligt följande: [4] Alice ser en klocka som visar klockan två och tror att klockan är klockan två. Klockan är faktiskt två. Det finns dock ett problem: okänt för Alice, klockan hon tittar på stannade för tolv timmar sedan. Alice har alltså en av misstag sann, berättigad tro.

B) Ett får på ängen som skyms av en fårhund
En pojke ser ett får på en äng. På ängen finns tretton får och en fårhund. När pojken tittar på fåren skyms ett av fåren av en fårhund. På frågan om hur många får som finns på ängen svarar pojken rätt men det han har sett är en fårhund och inte ett får. Pojken har följakligen sann berättigad tro (kunskap) att säga att det finns 13 får på ängen men det han har sett är egentligen 12 får och en fårhund.

Question 5

Vad är demarkationsproblemet?

Answer 5

Demarkationsproblemet i vetenskapsteorin handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap.

Gränsen kan dras mellan
* vetenskap och icke-vetenskap
* vetenskap och pseudovetenskap
* vetenskap och metafysik
* mellan vetenskap och religion/vidskepelse.

Problemet har diskuterats av vetenskapsfilosofer i över ett århundrade, men är fortfarande inte löst. Även om man är mer eller mindre överens om grunden för vetenskaplig metod, återstår vissa delproblem och debatten kring gränsdragningarna fortsätter.

Det mest kända kriteriet för vetenskap framfördes av Karl Popper och säger att en vetenskaplig teori måste vara falsifierbar, det vill säga att den måste vara sårbar. Den måste kunna alstra testbara förutsägelser, som om de befinnes falska sägs falsifiera teorin.

Detta kriterium kallas ofta naiv falsifikationism och har senare kritiserats av filosofer som Duhem, Hempel och Quine.

Question 6

Vad säger fallibilism respektive infallibilism? Redogör för något problem med infallibilism i kombination med den traditionella analysen av kunskap.

Answer 6

Fallibilism innebär att man accepterar de belägg som presenteras för att styrka sin tro även om de kan vara felaktiga.

Infallibilism är den epistemologiska synen att propositionell kunskap är oförenlig med möjligheten att ha fel.

Med infallibilism är belägg för en utsaga endast tillräcklig om de är konklusiva, dvs

(1) att personen tänker är belägg för existens
(2) personen har detta belägg, och
(3) det är omöjligt att ha belägg om man inte existerar.

Att infallibilism förutsätter konklusiva belägg ger en slutsats av att vi egentligen nästan inte vet någonting, och det i kombination med den traditionella analysen (övertygelse, har goda skäl för, samt att det är sant) tycks leda till skeptisism.

Question 7

Vad menas med empiriska vetenskaper? Ange ett exempel på en empirisk vetenskap. Förklara med hjälp av ett exempel vad hypotetisk-deduktiv metod är och hur forskning med hypotetisk-deduktiv metod kan gå till. Se då till att förklara vad som menas med en problematisk företeelse, en hypotes, en empirisk konsekvens, en hjälphypotes respektive ett observationspåstående.

Answer 7

Empiriska vetenskaper är vetenskaper där hypoteser bekräftas eller vederläggs endast genom att man finner empiriska belägg, till exempel vet man genom mätningar att en himlakropp har en viss position vid en viss tidpunkt.
Forskning med hypotetisk-deduktiv metod börjar med en frågeställning, exempelvis hur dinosaurierna dog ut. Man bildar en hypotes vars sanningsvärde är okänt, exempelvis att en asteroid slog ner. Till hypotesen lägger man till empiriska konsekvenser (som om de är sanna visar att hypotesen är sann/styrkt). Exempel på empiriska konsekvenser är att krater efter en asteroids nedfall måste finnas, dinosaurierna dog ut abrupt och geologiska lager hade högre halter av iridium än resten av jordskorpan. Hjälphypoteser (som antas vara sanan) anvvänds för att härleda de empiriska konsekvenserna, till exempel att spåren efter ett stort asteroidnedfall inte försvinner på 65 miljoner år, inget annat påverkade dinosaurierna negativt samt att asteroider innehåller högre halter av iridium än jorden. Genom observationspåståenden och eventuella experiment, noteras alla observationer. Man har till exempel hittat en jätteliknande kraterformation i Mexico, i delstaden Montana i USA är dinosauriefossil lika vanligt i sista lagren av Kritaperioden som i de andra tidigare lagren, och i en stad i Italien är halter av iridium i jordlagret från Kritaperioden 15 ggr högre än både tidigare och efterkommande lager i jordskorpan. Sista steget blir att jämföra observationspåståendena med de empiriska konsekvenserna. Om det stämmer med insamnlat data är hypotesen styrkt, men om någon empirisk konsekvens strider mot data är hypotesen falsk.

Question 8

Vad är agrippas trilemma?

Answer 8

Agrippas är inom kunskapsteorin ett tankeexperiment som syftar till att demonstrera omöjligheten att bevisa någon som helst sanning, även inom områdena logik och matematik. Om det frågas hur ett givet påstående är sant kan ett bevis tas fram. Men samma fråga kan ställas för själva beviset, och alla efterföljande bevis. Trilemmat säger att det bara finns tre alternativ för att fullända beviset:

Det cirkulära argumentet, där bevisningen av någon proposition stöds av endast den propositionen

Det regressiva argumentet, där varje bevis kräver ytterligare ett bevis, ad infinitum

Det dogmatiska argumentet, som vilar på accepterade antaganden
Trilemmat är sedan vilken eller vilka av dessa lika otillfredsställande lösningar som ska användas. I debatten finns tre åsikter för hur trilemmat ska lösas. Koherentism menar att det cirkulära argumentet ska accepteras, infinitism accepterar det regressiva argumentet och fundamentism anser att det dogmatiska argumentet ska antas.

—- SUMMERING ->

Agrippas trilemma
Trilemmat syftas till att visa att de 3 sättena man kan fullända en sanning är 3 olika ganska dåliga sätt:

1. Dogm (grundlöst antagande)
2. Regress
3. Cirkel

Det finns 3 lösningförslag till agrippas trilemma
1. Infinitism (i särklass minst populär)
2. Koherentism
3. Fundamentism

Question 9

Vad innebär det att vara dogmatisk?

Answer 9

Ideologisk dogmatism eller politisk dogmatism betecknar en bindande formulering av en ideologisk eller politisk sanning. En individ som är dogmatisk i sin världsåskådning kan inte tänka sig något annat än att dennes egen uppfattning är den korrekta.

Question 10

Vad innebär koherentism?

Answer 10

Koherentism är en kunskapsteoretisk riktning som menar att en trosutsaga är rättfärdigad om den på något sätt “hänger ihop” med en individs övriga trosföreställningar. Man brukar säga att en trosföreställning är rättfärdigad om den ingår i en maximalt koherent mängd av trosföreställningar. Att en mängd av trosföreställningar är koherent betyder att de olika trosföreställningarna ger stöd för, eller kan härledas från, eller utgör evidens för, varandra. Koherentismen står i motsats till fundamentismen.

Invändning (inom agrippas trilemma): vilken övertygelse som helst kan bli rättfärdigad genom att
inlemmas i ett för det ändamålet lämpligt system (tänk på
konspirationsteorier).

Question 11

Vad innebär Fundamentism?

Answer 11

3. Fundamentism (i särklass mest populära ståndpunkten)

Rättfärdigande är en asymmetrisk relation: om x rättfärdigar y, så
rättfärdigar inte y x.
Klassisk fundamentism: det finns en bas av självevidenta övertygelser
(infallibilism).

Invändning: i så fall vet vi i stort sett ingenting.

Fundamentism (från det engelska ordet foundationalism) är en kunskapsteoretisk riktning gällande legitimering av kunskap; den hävdar att kunskap kan byggas på axiom som anses som självklara sanningar och därmed inte behöver legitimeras. Fundamentiska kunskapsteorier står i motsats till koherentiska sådana.[1]

En trosuppfattning är enligt fundamentismen rättfärdigad om den är fundamental eller följer av andra trosuppfattningar. Vanliga kandidater för fundamentala trosuppfattningar är logiska utsagor eller sinnesförnimmelser. En känd fundamentist var den franske 1600-talsfilosofen René Descartes som tillämpade skeptiska argument för att betvivla allt han ansåg sig ha rationella argument till att betvivla, tills han landade i satsen “Jag tänker, alltså finns jag”, som han ansåg sig inte kunna betvivla; detta blev hans utgångspunkt i utvecklingen av sitt filosofiska system.

Riktningen fundamentism kritiseras av skeptiker som menar att det inte finns något sådant som självklar sanning och att fundamentismen därför inte kan utgöra någon säker grund för kunskap.[2]

Question 12

Vad är Infinitism?

Answer 12

Infinitism är uppfattningen att kunskap kan motiveras av en oändlig kedja av argument. Serien genererar rättfärdigande trots att den är oändligt lång.

Invändning: subjekt kan rättfärdigas av en sådan länk endast om hen
greppar den oändliga serien i sin helhet, men mänskliga subjekt är
inkapabla till det.

Question 13

Vad är skillnaden mellan Internalism och externalism?

Answer 13

Epistemisk internalism och externalism utgör den stora vattendelaren i
modern kunskapsteori.
Internalister hävdar att tillgänglighet
utgör ett nödvändigt villkor för rättfärdigande
att subjektet har rättfärdigandet tillgängligt/åtkomligt.
Externalister förnekar att tillgänglighet utgör ett nödvändigt villkor.

Inom kunskapsteorin har begreppsparet två olika betydelser vardera. Internalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att alla faktorer som krävs för att en trosuppfattning ska vara rättfärdigad måste vara kognitivt åtkomliga för subjektet, det vill säga interna. Externalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att åtminstone vissa av de faktorer som utgör rättfärdigandet av kunskapen är externa i förhållande till personens medvetande. Internalism vad gäller kunskap innebär att en rättfärdigad och sann trosföreställning räknas som kunskap endast om personen vet eller har en rättfärdigad tro att hennes trosföreställning är rättfärdigad. Även externalism vad gäller kunskap hävdar att en trosföreställning måste vara rättfärdigad för att utgöra kunskap, men skiljer sig från internalism på så sätt att subjektet inte behöver veta eller ha rättfärdigad tro om att den är rättfärdigad. Det går inte att inta båda ståndpunkterna internalism och externalism vad gäller rättfärdigande ensamt, eller vad gäller kunskap ensamt. Däremot är det inte direkt motsägelsefullt att försvara internalism vad gäller rättfärdigande och externalism vad gäller kunskap. Den vanligaste formen av externalism (i båda varianter) är reliabilism.

Question 14

Vad är externalism?

Answer 14

Externalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att åtminstone vissa av de faktorer som utgör rättfärdigandet av kunskapen är externa i förhållande till personens medvetande.

Den vanligaste formen av externalism (i båda varianter) är reliabilism.

Externalister förespråkar ett epistemiskt kontinuum mellan människor och
övriga djur.

Externalismen tycks undkomma
skepticism.

Question 15

Vad är reliabilism

Answer 15

Reliabilism är den vanligaste formen av externalism.

Reliabilism är en typ av teorier inom kunskapsteorin som betonar vikten av att använda tillförlitliga processer för inhämtande av kunskap eller att man ska ha goda skäl att tro det man tror, för att det ska kunna klassificeras som kunskap eller rättfärdigad tro.

Som en teori om vad kunskap är kan realibilismen definieras på följande sätt:

Man vet p (p står för vilken proposition som helst, exempelvis “Himlen är blå”) om och endast om p är sant, man tror att p är sant, och man har kommit att tro att p är sant genom någon form av tillförlitlig process.

Question 16

Vad är internalism?

Answer 16

Internalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att alla faktorer som krävs för att en trosuppfattning ska vara rättfärdigad måste vara kognitivt åtkomliga för subjektet, det vill säga interna.

Question 17

Vad är Epistemisk rationalitet

Answer 17

Epistemisk rationalitet handlar om att försöka hitta den mest korrekta modellen av verkligheten. I grunden genom att

• Maximera antalet sanna övertygelser
• Minimera antalet falska övertygelser
  –> Utmaningen består i att balansera dessa mål mot varandra.

En person är epistemiskt rationell om han eller hon tror på påståenden för vilka det finns starka vetenskapliga belägg och inte tror på påståenden för vilka de vetenskapliga beläggen tyder på att det är osannolikt att de är sanna. Denna förmåga kan påverkas negativt av så kallade kognitiva bias såsom tillgänglighetsheuristik.[2] En del filosofer har argumenterat för att epistemisk rationalitet endast är ett specialfall av instrumentell rationalitet.

Question 18

Nämn fyra av kunskapens grunder/typer av rättfärdigande/kunskapens källor

Answer 18

1. Perception
2. Vittnesbörd (testimony) och minne
3. Rättfärdigande a priori och slutledningar
4. Induktionsproblemet

Kunskapens källor kan skiljas från dess uppkomst. Demokritos kunskapsteori använde sig av två faktorer: den yttre verkligheten och våra sinnesorgan. Den yttre verkligheten innehåller mängder av atomer, varav vissa kommer i kontakt med våra sinnesorgan och skapar en upplevelse som ger kunskap. I Demokritos fall utgör den yttre verkligheten kunskapens källa, medan själva intrycken behöver bearbetas av oss själva för att göras begripliga och eventuellt bli kunskap. Det är viktigt att hålla isär källa och uppkomst i vissa diskussioner. Om det är så att man inte kan få kunskap om x så kan det bero en av flera saker, exempelvis att x inte finns, det vill säga att källan saknas, eller att vi inte kan komma i kontakt med x, det vill säga att källan finns men av någon anledning inte kan utgöra föremål för kunskap.

Question 19

Vad innebär Perception inom kunskapsteori?

Answer 19

En källa till kunskap

De mest uppenbara källorna är möjligen de fem sinnesmodaliteterna, eller helt enkelt sinnena: syn, hörsel, känsel, smak och lukt. I diskussionen om dessa källors inverkan på människor skiljer man mellan retning, sensation och perception. Retning kallas fysisk påverkan på sinnesorganen, sensation kallas otolkade medvetandetillstånd (“rena” sinnesintryck) och perception kallas sensationer som har tolkats och strukturerats av medvetandet.

Question 20

Vad är vittnesbörd?

Answer 20

En källa till kunskap

Kunskap genom vittnesmål skiljer sig från de andra källorna för kunskap i det att den inte utgör en egen kognitiv fakultet. När någon upplyser en om att klockan är kvart över två har denna kunskap erhållits genom vittnesmål. Inom kunskapsteorin diskuteras hur pass pålitlig sådan information är, och om personen som mottar informationen därmed kan sägas ha fått ny kunskap.

Question 21

Vad är a priori som källa till kunskap

Answer 21

Förnuft

A priori (lat. från den förra, det som föregår eller det som kommer innan) är ett uttryck för att beskriva kunskap, härledningar eller sanningar som inte är beroende av sinnesintryck. Motsatsen är a posteriori (det som kommer efter). I logiskt avseende är något a priori om det går att bevisa dess giltighet utan att använda sig av sinneserfarenheter. Ett exempel på en sats som är sann a priori är satsen “Alla greker är människor”. Satsens sanningsvärde är enbart beroende av de ingående begreppens betydelser, och har ingenting att göra med om det existerar människor eller greker. Ett exempel på en sats som är sann a posteriori är satsen “Vissa greker är olyckliga”. Oberoendet av sinneserfarenheten kan också gälla ett begrepps eller en föreställnings ursprung, och i denna genetiska mening kan “a priori” likställas med “medfödd”.[1]

Det går ibland att använda förnuftet som källa till kunskap. Då delas det in i a priori och posteriori.

Inom kunskapsteorin dras traditionellt en skiljelinje mellan kunskap a priori och a posteriori. Kunskap a priori är sådan kunskap som är oberoende av erfarenheten.

Tanken är här att sanningshalten hos påståenden som “1 + 1 = 2” kan avgöras utan någon hänvisning till sinnlig erfarenhet.

Question 22

Redogör för minne som kunskapskälla och indkutionsproblemet

Answer 22

Induktionsproblemet går ut på att man inte kan veta att en induktion är tillförlitlig, då induktionens tillförlitlighet grundar sig på en induktiv slutledning från erfarenheter. På basen av induktionsproblemet tog Karl Popper avstånd från verifierbarhetskriteriet.

Exempel: Bara för att någon har observerat 100 svanar medför inte automatiskt att alla svanar är vita. Det kan finnas undantag

med induktionsproblemet avses frågan om man kan rättfärdiga induktiva slutsatser, dvs. hur kan man rättfärdiga eller bevisa en allmän utsaga som man slutit sig till på basen av en ändlig mängd enskilda fall eller observationer? I sin urspungliga form (Hume) syftade induktionsproblemet till att belysa frågan om rättfärdigandet av induktiva slutsatser (angående kausala relationer) i allmänhet. I modernare diskussioner har induktionsproblemet främst förknippats med en kritik av vetenskapliga induktiva forskningsmetoder genom att hänvisa till att induktiva slutledningar endast ger upphov till mer eller mindre sannolika generaliseringar

Att minnas är förmågan att erhålla kunskap som förvärvats sedan innan. Objektet för kunskapen behöver emellertid inte befinna sig i förfluten tid. Det är exempelvis möjligt att minnas att någonting kommer att hända nästa vecka, men denna kunskap måste ha förvärvats sedan innan för att minnas. I motsats till introspektion har fler tvivlat över denna kunskapskällas säkerhet.

Question 23

Vad är Skepticism

Answer 23

Filosofisk skepticism hävdar att säkerhet i kunskap är omöjligt; oavsett om vi besitter kunskap eller ej, skulle det vara omöjligt för oss att kunna säkerligen särskilja sanna trosuppfattningar från falska.

Question 24

Nämn de viktigaste begreppen som behandlar rättfärdigande

Answer 24

• Fundamentism och koherentism
• Internalism och externalism
• Skepticism

Question 25

Redogör för Kunskapsteoretisk idealism

Answer 25

Kunskapsteoretisk idealism = Verklighetens existens och/eller konstitution
är beroende av något förnimmande subjekt. ”Esse est percipi”

Kunskapsteoretisk idealism, eller kunskapsidealism, är inom filosofin en riktning som besvarar den epistemologiska frågan om vår kunskaps giltighet och gränser med att det enda vi har kunskap om är våra egna mentala upplevelser, som finns i vårt medvetande, och inte om någon materiell yttervärld, som skulle existera utanför och oberoende av vårt medvetna.

Exempel hjärna i näringslösning

Question 26

Vad är kunskapsteoretisk realism

Answer 26

Kunskapsteoretisk realism betyder att yttervärlden existerar oberoende av ens eget medvetande.

Verklighetens existens och/eller konstitution
är oberoende av något förnimmande subjekt.

Question 27

Utgör vittnesbörd en egen grund för kunskap? ”sui generis”? (Credulism vs Reduktionismen)

Answer 27

Reduktionism: nej - vittnesbörd måste reduceras epistemiskt till andra
oberoende grunder. Vittnesbörd står inte på egna ben.
Credulism (icke-reduktionism): ja
Informantens pålitlighet: uppriktighet samt kompetens
Snarlik frågeställning gällande minne. Minne bevarar snarare än skapar
nytt rättfärdigande

Question 28

Vad är Reduktionism ?

Answer 28

Reduktionism är föreställningen att komplexa begrepp kan beskrivas med hjälp av enklare begrepp. Till exempel skulle aritmetik kunna reduceras till logik (logicism) och mentala processer kunna beskrivas som fysikaliska processer.

reductionism, in philosophy, a view that asserts that entities of a given kind are
identical to, or are collections or combinations of, entities of another (often
simpler or more basic) kind or that expressions denoting such entities are
definable in terms of expressions denoting other entities. Thus, the ideas that
physical bodies are collections of atoms or that a given mental state (e.g., one
person’s belief that snow is white) is identical to a particular physical state (the
firing of certain neurons in that person’s brain) are examples of reductionism.

Question 29

Vad är Credulism (icke-reduktionism)

Answer 29

Tro på att en informants uppriktighet samt kompetens är tillräcklig källa till kunskap.

Icke-reduktionism hävdar att mentala fenomen och kausalitet är oreducerbara till sina materiella beståndsdelar.

Antireduktionism räddar reduktionen från reduktionismen. Antireduktionism räddar förklaringarna från en övertro på en eller ett par förklaringar.

Snarlik frågeställning gällande minne. Minne bevarar snarare än skapar
nytt rättfärdigande.

Question 30

Vad innebär det när man säger att någon är rättfärdigat a priori och a posteriori?

Answer 30

En övertygelse är rättfärdigad a priori om rättfärdigandet inte grundar sig
på, är oberoende av, erfarenheten.

En övertygelse är rättfärdigad a posteriori om rättfärdigandet grunder sig
på, är beroende av, erfarenheten.

Överbestämning::: en övertygelse hos S att p som är rättfärdigad på basis av
g (t.ex. a priori), kan också vara rättfärdigad på basis av r (t.ex. a posteriori).

Question 31

Vad innebär a posteriori

Answer 31

En övertygelse är rättfärdigad a posteriori om rättfärdigandet grunder sig
på, är beroende av, erfarenheten.

Question 32

Vad innebär a priori

Answer 32

En övertygelse är rättfärdigad a priori om rättfärdigandet inte grundar sig
på, är oberoende av, erfarenheten.

Question 33

Vad innebär deduktiv slutledning?

Answer 33

Deduktiva slutledningar karakteriseras av att det råder ett hypotetiskt förhållande mellan premisser och slutsats, det vill säga ett förhållande av typen: Om P, så S.

Om premisserna är sanna så kommer slutsatsen också vara det. Deduktiva
slutledningar bevarar sanning.

Man behöver således inte känna till meningen av, utan endast relationer mellan, de ord som uppträder i premisser och slutsats.

Ett formellt deduktivt system består av ett antal axiom och minst en slutledningsregel.

Om alla argument är sanna så är också slutsatsen sann.

Valid = giltig
Entail = medföra

Question 34

Vad är Fallibilism

Answer 34

Fallibilism (av latin fallible, felbar) är inom filosofi en kunskapteoretisk riktning som hävdar att alla trosuppfattningar är provisoriska och potentiellt felbara – varken axiom, rationalism, empirism eller kantianism kan utgöra säkra grundvalar för det vi påstår oss veta. Alla kunskapsanspråk är alltså osäkra. Fallibilism har dock ingen bestämd omfattning; en del fallibilister vidhåller bara fallibilism för vissa begränsade kunskapsområden, exempelvis matematik, induktion eller sinnesintryck.

Question 35

Demonstrativa idealet (infallibilistisk fundamentism)

Answer 35

1. Utgå från nödvändigt sanna premisser självevidenta axiom
2. Härled sedan teorem genom deduktiva slutledningar från typ 1.

Question 36

Vad är Induktiv slutledning

Answer 36

En induktiv slutledning utgår från vår begränsade erfarenhet och drar slutsatser om saker som går utanför denna erfarenhet. I en induktiv slutledning utgår man alltså från ett antal observationer, där två saker regelmässigt har åtföljt varandra. Från detta sluter vi oss till att detta även måste gälla i framtiden.

I en induktiv slutsats kan slutsatsen vara sann även om premisserna är osanna, utan att det finns någon motsägelse.

Att på basis av ett antal observationer dra en generell slutsats, alternativt
göra en förutsägelse.
- Ej logiskt giltig: premisserna kan vara sanna utan att slutsatsen är det.
Det utgör bakgrunden till det så kallade induktionsproblemet: genererar
induktion ett tillräckligt starkt rättfärdigande?

Question 37

Vad är slutledning inom Abduktion

Answer 37

Abduktion är inom filosofin en term besläktad med både induktion och deduktion, där forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter förståelsen successivt växa fram.

Att utifrån ett observerat fenomen sluta sig till en förklaring av detta
fenomen.

Kallas också ”inference to the best explanation”.

T.ex. Ett överraskande faktum, C, observeras; men om A vore sant, så skulle C vara en självklarhet; följaktligen finns det skäl att anta att A är sant.

Implicita premisser, som observerade regulariteter, används som om de
formuleras explicit förvandlar slutledningen till en induktiv sådan.

Question 38

Vad är Inference to the best explaination (IFR)

Answer 38

IFR är abduktiv slutledning. Det innebär att man presenterar en teori baserat på vad som bäst förklarar tillgängliga data.

Att utifrån ett observerat fenomen sluta sig till en förklaring av detta fenomen.

Inference to the best explanation is the procedure of choosing the hypothesis or theory that best explains the available data.

Question 39

Vad är radikal scepticism?

Answer 39

Radikal skepticism är en form av filosofisk skepticism som menar att kunskap är högst troligen omöjligt. Radikala skeptiker vidhåller att tvivel finns kring sanningshalten för varje tro och att säkerhet därför aldrig är rättfärdigat. Ett uppdrag inom epistemologin är att avgöra i vilken utsträckning man kan utmana radikal skepticism.

Inom nutidens filosofi är två representanter av radikal skepticism Michel de Montaigne (mest känd för sin skeptiska anmärkning Que sçay-je?, ‘Vad vet jag?’, på medelfranska; Que sais-je? på modern franska) och David Hume.

Question 40

Vad betyder Falsifikationismen?

Answer 40

Falsifikationismen utvecklades av vetenskapsfilosofen Karl Popper och innebär att en vetenskaplig teori måste vara falsifierbar. Med detta menas att det ska vara möjligt att experimentellt eller genom observation bevisa att teorin är felaktig. En hypotes måste formuleras så att den utesluter observationer som ger motstridiga resultat om dess giltighet. Som exempel på falsifierbara påståenden nämner Chalmers följande:

Question 41

Vad betyder Argument from ignorance

Answer 41

Argument from ignorance är en form av scepticism.

An Argument from ignorance asserts that a proposition is true because it has not yet been proven false or a proposition is false because it has not yet been proven true.

T.ex.
Premiss 1: Jag vet inte att icke-H (där H är någon skeptisk hypotes som att
jag är en hjärna i en näringslösning).

Premiss 2: Om jag inte vet att icke-H, så vet jag inte att P (där P utgör något
valfritt påstående om verkligheten).

Slutsats: Jag vet inte att P.

Premiss 1 grundar sig på underbestämningsprincipen:
Om S’s evidens för att tro att f inte är starkare än evidensen för en
oförenlig hypotes y, så saknar S rättfärdigande för att tro att f.
Den skeptiska hypotesen underbestämmer våra övertygelser om
verkligheten.

Premiss 2 grundar sig på the Principle of Closure (Pritchard, 203):
Om S vet att f och S vet att f medför att y, så vet S att y.
Kunskap är sluten under känd implikation.

Question 42

Vad är principle of clouse

Answer 42

A simple closure principle is the principle that knowledge is closed under entailment: If a subject S knows that p, and p entails q, then S knows that q. Less schematically, this says that if one knows one thing to be true and the known claim logically entails a second thing, then one knows the second thing to be true.

Objekt som formar stängda enheter klumpas ihop.

Om S vet att f och S vet att f medför att y, så vet S att y.

Kunskap är sluten under känd implikation.

Question 43

Vad är cartesiansk skepticism?

Answer 43

Det är radikal skeptisism

Question 44

Vad innebär det att veta något a priori?

Answer 44

A priori (lat. från den förra, det som föregår eller det som kommer innan) är ett uttryck för att beskriva kunskap, härledningar eller sanningar som inte är beroende av sinnesintryck. Motsatsen är a posteriori (det som kommer efter). I logiskt avseende är något a priori om det går att bevisa dess giltighet utan att använda sig av sinneserfarenheter. Ett exempel på en sats som är sann a priori är satsen “Alla greker är människor”. Satsens sanningsvärde är enbart beroende av de ingående begreppens betydelser, och har ingenting att göra med om det existerar människor eller greker. Ett exempel på en sats som är sann a posteriori är satsen “Vissa greker är olyckliga”. Oberoendet av sinneserfarenheten kan också gälla ett begrepps eller en föreställnings ursprung, och i denna genetiska mening kan “a priori” likställas med “medfödd”.[1]

Begreppsparet a priori/a posteriori förekommer ofta tillsammans med distinktionen analytisk/syntetisk kunskap, bland annat som basala element i Kants kunskapsteori. Termen a priori är också bärande i det ontologiska gudsbeviset där man försöker bevisa Guds existens utan att hänvisa till den materiella världen eller erfarenheten, utan enbart till begreppet Gud.

Question 45

På vilket kunskapsteoretiskt intressant sätt utmanar Gettierfall den
klassiska kunskapsdefinitionen? Förklara och diskutera med hjälp av ett
exempel.

Answer 45

Gettierfall ifrågarsätter den klassiska kunskapsdefinitionen.

Question 46

Vad innebär Relativism

Answer 46

Relativism är en filosofisk ståndpunkt som sätter någonting i relation till något annat. Enligt boken Den svårfångade relativismen: en uppslagsbok kan ting ur ena kolumnen i nedanstående uppställning ställas relativt till ting i den andra kolumnen:

T.ex.

Sanning är relativ till Individer och grupper
Fakta, uppfattningar om verkligheten är relativt till historiska epoker

Genom att relativisera begrepp i första kolumnen mot den andra kan vi finna positioner som förnekar alla absoluta värden (värderelativism) eller all absolut kunskap (kunskapsrelativism). I vissa fall talar man även om kulturrelativism som betecknar ståndpunkten att värden kan gälla enbart inom en kultur, grupp, klass och så vidare men inte mellan dem. Sanningsrelativism hävdar att det inte finns några absoluta sanningar, det vill säga att all sanning är relativt ett särskilt ramverk, exempelvis ett språk eller en kultur (kulturrelativism).

Question 47

Vad motsäger relativismen?

Answer 47

Ett klassiskt argument mot relativistiska argument är att de är självmotsägande. Ta till exempel följande påstående: “Vi människor kan aldrig vara säkra på våra sanningsanspråk.” Antag att detta påstående är sant. I så fall innebär det att vi inte kan vara säkra på att påståendet i sig är sant, eftersom det uttrycker ett kategoriskt förnekande av säkra sanningsanspråk. Om påståendet är sant är det alltså falskt, vilket innebär en självmotsägelse. Denna grundläggande defekt i relativistiska argument gör att det är svårt att försvara dem med logisk argumentation. Relativismen är därför i allt väsentligt en deskriptiv och historicerande[4] position.

Skilj mellan:
1. Det är sant att under medeltiden trodde de lärda att jorden befann sig
i universums centrum.
2. Det är sant att under medeltiden befann sig jorden i universums
centrum.
Filosofer syftar med relativism på teorier av typ 2.

Question 48

Vad är en hypotes?

Answer 48

En hypotes är ett antagande om verkligheten. En hypotes är normalt bara intressant om man använder den i hypotesprövning eller hypotetisk deduktion, då man kan avgöra om hypotesen gett en sann eller falsk bild av verkligheten. Jämför även ad hoc-hypotes.

A proposed claim or explanation, which needs to be investigated
○ Basis for reasoning, without the assumption that it is true (this will depend on the
investigation!)
○ Often fairly specific, for instance predicting the cause of the behavior of a specific system
○ Example: the eye color of fruitflies can be explained by a specific genetic mutation

Question 49

Vad betyder verifiering eller falsifiering

Answer 49

Verifiering eller falsifiering av en hypotes är observationsmässigt ekvivalenta. Båda består av slutsatser om vår verklighet, skapade med hjälp av en slutledningsmetod. De ökar respektive minskar tilltron till hypotesen.

Question 50

Vad innebär det att en teori är vetenskaplig

Answer 50

Den ska vara falsifierbar (enligt Karl Popper)

Karl Popper påstod att falsifierbarhet avgör om en teori är vetenskaplig. Ett sätt att förstå hans påståenden är att undersöka hur de fungerar i verkligheten.

Question 51

Vad är ett experiment

Answer 51

Experiment
○ An activity performed to generate empirical evidence, often with the goal of testing a particular
hypothesis
○ Aims to test a fairly specific hypothesis, and therefore often takes place in highly controlled
laboratory environments. This ensures that other factors can be ”controlled for”.
○ Example: genetic sequencing of fruit flies with different eye colors to check whether different eye colors are associated with different genetic mutations

Question 52

Vad är en teori

Answer 52

A ”package” of scientific information. A collection of hypotheses of more and less generality
that, together, allow for explaining and prediction a large number of observations
○ Often involve ”laws of nature”
○ Example: Mendel’s theory of genetics. Newton’s theory of universal gravitation. The theory of
quantum mechanics. Darwin’s theory of evolution.

Question 53

Why do philosophers care about the demarcation problem?

Answer 53

Pseudoscience refers to beliefs and practices which claim to be scientific, or resemble
scientific beliefs and practices, but which are in fact unreliable

• Calling something science has social value: science is seen as reliable,
  scientific evidence is considered strong justification for belief
• Not just anything should be called science!

Demarkationsproblemet i vetenskapsteorin handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap.[1] Gränsen kan dras mellan vetenskap och icke-vetenskap, mellan vetenskap och pseudovetenskap, mellan vetenskap och metafysik eller mellan vetenskap och religion/vidskepelse.[2]

Det mest kända kriteriet för vetenskap framfördes av Karl Popper och säger att en vetenskaplig teori måste vara falsifierbar, det vill säga att den måste vara sårbar. Den måste kunna alstra testbara förutsägelser, som om de befinnes falska sägs falsifiera teorin.

Detta kriterium kallas ofta naiv falsifikationism och har senare kritiserats av filosofer som Duhem, Hempel och Quine.

Examples of science vs. pseudoscience
Physics
Astronomy
Cosmology
Chemistry
Geology
Biology
Biochemistry
Zoology
Astrology
Alchemy
Flat Earth
Creationism
Phrenology
Intelligent design
Homeopathy

Question 54

Vad är problem med falsifierbarhet

Answer 54

Two cases considered so far fit well with falsifiability. But if we look at further
cases, it turns out there are issues with falsifiability:

● Some pseudo-science is considered science
● Some science is considered pseudo-science

Detta kan uppkomma t.ex. om det är falisiferbart väldigt långt fram i tiden t.ex. jorden kommer att gå under om 1000 år eller att det inte går att återskapa exakt rätt sättning för att återupprepa experimentet.

Question 55

Vad är en Pseudovetenskap

Answer 55

Pseudovetenskap, (pseudo- från grekiskans ‘skenbar’[1]), även kvasivetenskap, är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap. Exempelvis ska resultat av en experimentell vetenskap kunna testas och vara upprepbara - det vill säga att samma resultat kan återskapas med samma utgångspunkt vid en annan tidpunkt eller plats. Teorin får inte heller innehålla inre motsägelser och resultaten får inte stå i konflikt med etablerad vetenskap och kända experimentella resultat.

Då de flesta vetenskapliga teorier är ofullständiga kan gränserna mellan pseudovetenskap och vetenskap ibland uppfattas som godtyckliga. Inom vetenskapsteorin kallas problemet med att avgöra vad som är vetenskap eller inte för demarkationsproblemet och har behandlats av filosofer som Karl Popper, Thomas Kuhn, Imre Lakatos och Paul Feyerabend.[4]

Gränsdragningen mellan “riktig” vetenskap, protovetenskap och pseudovetenskap är inte alltid klar och invändningsfri. Försök att objektivt definiera denna gräns har inte helt lyckats. Ibland är benämningen pseudovetenskap snarare ett uttryck för talarens negativa inställning till detta ämne än en objektiv ståndpunkt. Om ett påstående skulle kunna testas kan det vara vetenskap hur otroligt eller osannolikt det än verkar. Om det inte kan testas på något sätt är det sannolikt pseudovetenskap.

Question 56

Vad är metafysik

Answer 56

Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition

Metafysik kritiseras ibland för att ta vid där vetenskapen slutar, den ses som utomvetenskaplig. Mot denna kritik framhålls att metafysik såsom filosofisk verksamhet kan bedrivas med försvarbara, rationella argument som inte motsäger utan tvärtom integrerar vetenskapliga fakta.

Question 57

Vad är Epistemologi

Answer 57

Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott.

Enligt Siska är det studerar det “what is the nature, structure and justification of scientific
knowledge?”

Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A vet p om och endast om (1) p är sant, (2) A är övertygad om att p är sant och (3) A har goda, tillfredsställande eller tvingande skäl för att tro att p är sant.[1] Dessa är alltså tre nödvändiga krav på allting vi kallar kunskap. Man brukar förkortat säga att kunskap är “sann rättfärdigad tro”.[2] Definitionen fördes först fram av Platon men har ifrågasatts med Gettierproblemet.

Filosofins historia är fylld av skeptiker, till exempel Pyrrhon och David Hume. En del skeptiker vill avvisa kunskapsanspråk och börjar argumentationen utifrån det. Andra vill rättfärdiga kunskapsanspråk, men finner under vägen fram till hållbar kunskap många kunskapsanspråk som inte håller för prövning. Descartes är ett exempel på en filosof som i sökandet efter en stabil bas för kunskap finner många skeptiska argument mot sådant som man vanligen tar för självklart. Därför är Descartes en filosof som söker och finner fast och pålitlig kunskap men på samma gång ger många skeptiska argument. På det sättet kan man säga att skeptiker inte bara ifrågasätter kunskapsanspråk utan även problematiserar bilden av kunskap. Till kunskapsteorin gränsar vetenskapsteorin, som ställer kunskapsteoretiska frågor som huruvida vetenskap är en rationell verksamhet, som ger tillförlitlig kunskap om världen och i vilken grad vetenskapen är påverkad av olika ideologier eller kulturer.

Question 58

Nämn de tre dimensionerna av realsim och de tre dimensionerna av antrealsim

Answer 58

To be a bit more precise about the different realist and anti-realist positions (and
refine a bit on Okasha’s description), it’s useful to distinguish between three
dimensions of the realist commitment:

• Metaphysical: “Metaphysically, realism is committed to the mind-independent
  existence of the world investigated by the sciences.”
• Semantic: “Semantically, realism is committed to a literal interpretation of
  scientific claims about the world.”

Epistemic: “Epistemologically, realism is committed to the idea that theoretical
claims (interpreted literally as describing a mind-independent reality)
constitute knowledge of the world.”

ANTI

• Metaphysical → denied by idealism: there is no mind-independent reality.
  Note that very few philosophers of science consider this a serious option.
• Semantic → denied by instrumentalism: our scientific theories should not be
  interpreted literally. Instead, they offer just useful instruments to systematize
  our observations.
• Epistemic → denied by constructive empiricism: although scientific theories
  need to be interpreted as literal statements about a mind-independent world,
  we can never know whether they are true or false descriptions of that world.

Question 59

Vad är The No Miracles Argument

Answer 59

Philosopher Hilary Putnam developed the ’No Miracles Argument’ as an
argument in favor of scientific realism.
* The basis of the argument is the success of our best scientific theories. They
offer succesful empirical predictions and explanations of natural phenomena,
and the facilitate interventions in the world.
* This success can be explained by the fact that our current best scientific
theories give (approximately) true descriptions of the natural world, or by
some miracle.
* Clearly, the (approximate) truth of our current best scientific theories is the
best explanation of the success of science.

It is an instance of an Inference to the Best Explanation.

That means that it is also subject to objections against IBE! For instance,
perhaps there is an alternative explanation to the success of science to realism
or some miracle?

Question 60

Vad är pessimistisk metainduktion

Answer 60

I vetenskapsfilosofin är den pessimistiska induktionen , även känd som den pessimistiska meta-induktionen , ett argument som försöker motbevisa vetenskaplig realism , särskilt den vetenskapliga realistens föreställning om epistemisk optimism . Den pessimistiska meta-induktionen är argumentet att om tidigare framgångsrika och accepterade vetenskapliga teorier befanns vara falska, har vi ingen anledning att tro den vetenskapliga realistens påstående att våra för närvarande framgångsrika teorier är ungefär sanna.

While No miracles argument is a strong argument in favor of scientific realism, the Pessimistic
Meta-Induction is an important argument against it.
* The starting point for the argument is the history of science: in the past, there
have been several theories that, at the time, were considered hugely
succesfull, but that later on were still rejected.
* From this history, we can infer (through an inductive inference) that the same
can be true for our current theories: it is likely that, at some point in the future,
we will reject theories that we currently consider hugely successful and
(approximately) true descriptions of the world.

Many philosophers of science recognize that the history of science does reveal
that ’success’ of a theory (i.e. it giving good explanations or making successful
predictions) is not always a guarantee for the theory giving true descriptions of
the world.
However, the realist may still insist that, throughout scientific theory changes,
certain parts of the old theory will be maintained in the new one.

Exempel Phlogiston teori hade vissa element som kunde föras över till modern förbränningsteori.

Question 61

The observable/unobservable distinction

Answer 61

The ontological nature and epistemological issues concerning unobservables are central topics in philosophy of science. The theory that unobservables posited by scientific theories exist is referred to as scientific realism. It contrasts with instrumentalism, which asserts that we should withhold ontological commitments to unobservables even though it is useful for scientific theories to refer to them.

The notion of observability plays a central role in constructive empiricism. According to van Fraassen, the goal of scientific theories is not truth about all entities but only truth about all observable entities.[4] If a theory is true in this restricted sense, it is called an empirically adequate theory. Van Fraassen characterizes observability counterfactually: “X is observable if there are circumstances which are such that, if X is present to us under those circumstances, then we observe it”.[5]

A problem with this and similar characterizations is to determine the exact extension of what is unobservable. There is little controversy that regular everyday-objects that we can perceive without any aids are observable. Such objects include e.g. trees, chairs or dogs. But controversy starts with cases where unaided perception fails. This includes cases like using telescopes to study distant galaxies,[6] using microscopes to study bacteria or using cloud chambers to study positrons.[5]

Some philosophers have been motivated by these and similar examples to question the value of the distinction between observable and unobservable in general.[7]

Question 62

Vad är Instrumentalism

Answer 62

Instrumentalism innebär att man inte ska se på ett påstående som rätt eller fel, utan istället bedöma det beroende på dess effektivitet.

Question 63

Vad är Constructive empiricism

Answer 63

Constructive empiricism is proposed by Bas van Fraassen as an alternative to scientific realism. According to constructive empiricism, science aims at empirically adequate theories and the acceptance of scientific theories involves empirical adequacy rather than truth. Constructive empiricism was developed as an alternative to scientific realism and antirealism.

– En konstruktiv empirist hävdar att teorier kan vara
sanna (approximativt sanna) eller falska.
– Han påstår också att om de är sanna så existerar
de postulerade entiteterna och de bär ett visst
mått av förklaringskraft.
– Vad han förnekar är helt enkelt att sanning är
relevant för vetenskapen. Kravet på sanning
uppfattas som orimligt.

Question 64

Vad är Selective realism

Answer 64

Selective realism is the thesis that some wisely chosen theoretical posits are essential
to science and can therefore be considered as true or approximately true. How to
choose them wisely, however, is a matter of fierce contention

Scientific realism is the view that we ought to believe in the unobservable entities posited by our most successful scientific theories. It is widely held that the most powerful argument in favour of scientific realism is the no-miracles argument, according to which the success of science would be miraculous if scientific theories were not at least approximately true descriptions of the world.

In other words, the realist commitment becomes selective: it only holds with
regards to part of the theory. Different versions of selective realism are
committed to different parts of scientific descriptions.

Entity realism: although our theoretical descriptions of unobservables may
change, our ability to intervene on unobservable entities to bring about other
effects persists. The better our causal knowledge (the more effects we can
bring about, and the more precise the effects are that we can bring about),
the greater our justification for believing in these entities.

Structural realism: our best theories describe functional relations between
unobservable entities. While the properties we describe to unobservables
may change, the relations between them stay constant through theory
change.

Question 65

Varför är det viktigt att skilja på Observables and unobservables

Answer 65

The pessimistic meta-induction poses a serious challenge to the scientific realist.
But the anti-realist also faces a serious challenge…

At what point do we draw the line between observable and unobservable? And
why there?

The instrumentalist and the constructive empiricist both accept the reality of a
mind-independent reality. That commitment is justified by empirical observations.

In order to maintain their realism about the observable mind-independent world,
that means that the anti-realist has to make a distinction between observables and
unobservables.

Suppose the anti-realist can’t give a good criterion for distinguishing observable
from unobservable.
Given that we want to maintain realism about observables, realism becomes the
‘default position’. That implies that we have to accept realism about unobservables
too?

Question 66

Vad är hume’s riddle of induction

Answer 66

“When someone dies, it’s never me.”

First formulated by David Hume, the problem of induction questions our reasons for believing that the future will resemble the past, or more broadly it questions predictions about unobserved things based on previous observations. This inference from the observed to the unobserved is known as “inductive inferences”, and Hume, while acknowledging that everyone does and must make such inferences, argued that there is no non-circular way to justify them, thereby undermining one of the Enlightenment pillars of rationality.

In order to justify the reliability of inductive inferences, there are two options:
(1) Through an inductive inference
(2) Through a deductive inference

Both of these options turn out to be question-begging. This means that there is no
way to establish the reliability of induction with certainty. Yet somehow scientific
knowledge seems to be justified based on inductive inferences.

Given Hume’s riddle of induction, how can we respond?
* Option 1: defend induction. Even if we can’t prove its reliability, we still see
that induction works!
* Option 2: reject induction. Scientists only ever try to falsify hypotheses.

Question 67

Vad är problem med popper’s falsificationism?

Answer 67

Beskrivs av Popper’s demarcation criterion

Scientific theories should be falsifiable, i.e. it should be possible to
determine a situation in which the theory could be proven to be false.

Problemet är att det finns teorier där det ena inte utesluter det andra. T.ex. Newtons lag om gravitation mot Einsteins relativitetsteori. Den säger inte något om när en teori är falsifierbar eller inte .. bara ja eller nej.

Question 68

Vad är deduktiv slutledning

Answer 68

En metod för slutledning där slutsatsen är sann om alla premiss är sanna.

An argument is deductively valid if and only if it is impossible for the premises to
be true and the conclusion to be false.

An argument is deductively sound if and only if the argument is valid and the
premises are actually true.

Note: validity is determined by the logical structure of the argument (i.e. how the
propositions in the premises and conclusion are related to one another), whereas
soundness depends on both the structure of the argument and the way the world
is

Question 69

How did popper respond to humes riddle of induction?

Answer 69

Karl Popper defended the second option, i.e. that science functions without
relying on induction. Otherwise, science would be useless, and it clearly isn’t!
Recall: Popper thought falsifiability was a demarcation criterion between science
and pseudo-science.
Popper further argued that we should revise our views on the structure of
scientific inferences. Science only tries to falsify hypotheses, which can happen
purely based on deductive inferences.

The scientific method according to Popper:
(1) Propose a theory, and derive bold predictions from that theory
(2) Test the predictions of the theory.
(3) If observations contradict the predictions, reject the theory. Otherwise, make
a new bold prediction based on the theory and test it again.

Question 70

What is Inference to the Best Explanation

Answer 70

Perhaps science proceeds through inference to the best explanation:
(1) Make a set of observations, and try to come up with several different
explanations for the evidence.
(2) Determine which of the explanations is the ”best”. That explanation is then
likeliest to be the correct one.

In IBE, we have to identify the “best” explanation. But what are the rules for
judging which explanation is the “best”?
* It can’t be the explanation that is “likeliest to be true”, since this would lead to
a circularity. After all, the reason we want to identify the explanation that is
“best”, is because we think that explanation is “likeliest to be true”
* Perhaps it is the explanation that is “loveliest”, i.e. that has the most epistemic
virtues like scope, simplicity, coherence, fruitfulness… But why do we think
these virtues align with truth?

Question 71

Vad är idealism

Answer 71

En av filosofins huvudfrågor handlar om förhållandet mellan tänkande och verklighet. Där anser idealismens företrädare det primära vara medvetandet, anden, i motsats till realismens och materialismens riktningar. Idealismen anser världen vara ett verk av “medvetande”, “en absolut idé”, “en världs-ande”. Reellt existerar enligt idealismen endast vårt medvetande, medan den materiella världen, verkligheten och naturen endast är en produkt av medvetande, förnimmelser, föreställningar, uppfattningar.

Question 72

Vad är naiv realism

Answer 72

Naiv realism är en term som används inom filosofin för att beteckna uppfattningen att verkligheten är i huvudsak sådan som våra sinnen visar oss.

Metaphysical realism: There exists a world of material objects, which exist independently of being perceived, and which have properties such as shape, size, color, mass, and so on independently of being perceived

Empiricism: Some statements about these objects can be known to be true through sensory experience

Naïve realism: By means of our senses, we perceive the world directly, and pretty much as it is, meaning that our claims to have knowledge of it are justified