Delkurs 1: Tentfrågor kunskapsteori Flashcards
Ge en redogörelse för illusionsargumentet (The argument from illusion)
Illusionsargumentet handlar om perceptionens indirekt karaktär: hur en sanningsenlig perception och en illusion ter sig likadana för subjektet.
Naturligt förekommande illusioner illustrerar bäst argumentets poäng, t.ex. exempel om en pinne: Jag har en pinne, som för mig verkar vara rak, men när jag håller den under vattnet verkar den böjas och förvrängas. Jag vet att pinnen är rak och att dess skenbara flexibilitet är ett resultat av att den ses genom vattnet, men jag kan inte ändra den mentala bilden jag har av pinnen som böjd.
Vad innebär det att veta att p “a priori”? Ge ett exempel!
Att veta något a priori innebär att satsen i sig är sanning oberoende av erfarenheter hos subjektet. Ett exempel på detta kan vara påståendet “Alla greker är människor”, som i sig själv är sant utan att vi behöver lägga grunden till detta på erfarenhet. (Eftersom en grek också betyder att hen är en människa)
Motsatsen till a priori är a posteriori som innebär att kunskapen är beroende av erfarenheter. Exempel på detta är “Alla greker är vegetarianer” där vi är beroende av att veta grekernas erfarenheter av kosthållning eftersom det ej framgår av satsen i sig självt.
Vad innebär radikal skepticism?
Radikal skepticism bygger på att vi omöjligt kan veta något om världen utan enbart tyda den genom våra egna förnimmelser om världen. Det antyder att vi omöjligt kan veta om impulser som vår hjärna tar emot är sanna och därför kan vi i grunden omöjligt veta någonting om världen. Vi kan lika gärna vara en hjärna i en näringslösning som enbart upplever impulser genererat av något ting som inte alls stämmer med det som vi tror världen är i våra sinnen. Med andra ord kan vi ingenting veta med säkerhet enligt den radikale skepticismen.
Ge ett exempel på något du vet, men dina lärare inte vet! Vilket villkor i kunskapsdefinitionen skiljer sig inte mellan dig och dem?
Ett exempel på något som jag vet men som inte mina lärare vet är var jag är född. Här kan min lärare ha en övertygelse om att jag är från Norrland eftersom min dialekt antyder det vilket ger lärare goda skäl till att tro att jag är det. Då kan min lärare hävda att “Han är från Norrland” eftersom denne har hört min prata med norrländsk dialekt. Läraren tror sig därför ha kunskap om detta eftersom hen är övertygad om att jag är från Norrland och har goda skäl att tro att det är så. Men i verkligheten är jag från Finland och min dialekt liknar bara norrländska.
Det som inte skiljer sig mellan mig och mina lärare är huruvida det som jag vet är sant eller inte. Sanningselementet i definitionen härleds ur hur världen egentligen ser ut och är därför densamma oberoende av övertygelsen eller rättfärdigandet som bägge är beroende av subjektet - alltså mig och min lärare.
ESSÄ: Vad innebär fundamentism gällande kunskap? Vilka styrkor respektive svagheter, om några, har teorin? Förklara och diskutera.
Foundationalism is a view of the structure of knowledge and justification. The heart of the thesis is the claim that if there is any knowledge or justified belief at all, then there is a kind of knowledge and justified belief that does not require inference from something else known or justifiably believed.
Fundamentism (från det engelska ordet foundationalism) är en kunskapsteoretisk riktning gällande legitimering av kunskap; den hävdar att kunskap kan byggas på axiom som anses som självklara sanningar och därmed inte behöver legitimeras. Fundamentiska kunskapsteorier står i motsats till koherentiska sådana.
En trosuppfattning är enligt fundamentismen rättfärdigad om den är fundamental eller följer av andra trosuppfattningar. Vanliga kandidater för fundamentala trosuppfattningar är logiska utsagor eller sinnesförnimmelser. En känd fundamentist var den franske 1600-talsfilosofen René Descartes som tillämpade skeptiska argument för att betvivla allt han ansåg sig ha rationella argument till att betvivla, tills han landade i satsen “Jag tänker, alltså finns jag”, som han ansåg sig inte kunna betvivla; detta blev hans utgångspunkt i utvecklingen av sitt filosofiska system.
Riktningen fundamentism kritiseras av skeptiker som menar att det inte finns något sådant som självklar sanning och att fundamentismen därför inte kan utgöra någon säker grund för kunskap.[
Essä Kunskapsteori: Vad innebär reduktionism respektive credulism? Ge ett argument för eller emot någon av de ståndpunkterna!
Svaret bör handla om de two huvudståndpunkterna inom vittnesbördets kunskapsteori (epistemology of testimony).
Utgör vittnesbörd en egen grund för kunskap?!
Redutionismen - nej reduceras andra oberoende grunden
Credulism - ja uppriktighet samt kompetens
The philosophy of testimony (also, the epistemology of testimony) considers the nature of language and knowledge’s confluence, which occurs when beliefs are transferred between speakers and hearers through testimony. Testimony constitutes words, gestures, or utterances that convey beliefs.
It seems that many of the beliefs we hold have been gained through accepting testimony. For example, one may only know that Kent is a county in England or that David Beckham earns $30 million per year because one has learned these things from other people. A more striking example is the belief about one’s birthdate. If you know your birthdate, the evidence for your belief was almost certainly received through testimony.
One of the problems with acquiring knowledge through testimony is that it does not seem to live up to the standards of expertise. It does not seem to live up to the Enlightenment ideal of rationality captured in the motto of the Royal Society – ‘Nullius in verba (no man’s word).’ Crudely put, the question is: ‘How can testimony give us knowledge when we have no reasons of our own?’
Coady suggests that there are two approaches to this problem:
- Reductivism, which seeks to ‘reduce’ or re-describe our behavior such that it is not at odds with the traditional view of knowledge
and - Anti-reductivism, which seeks to fit our behavior in with a different concept of knowledge. For example, we may compare it to an account of how perception gives us knowledge or how memory gives us knowledge directly.
The basic idea is that our justification for believing what people tell us comes from our experience of the ‘…constant and regular conjunction’ between the state of affairs as people describe it and the actual state of affairs (i.e., our observation that they match). On Coady’s schema, he is a reductivist.
Coady offers an anti-reductivist account of the testimony. He claims that testimony is like a perception; we don’t have to have reasons for believing it, only an absence of reasons not to believe it. On Coady’s account, we are justified in being credulous.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Philosophy_of_testimony
Ge en kortfattad beskrivning av korrespondensteorin om sanning
Korrespondensteorin för sanning beskriver sanning som korrespondens mellan en trosuppfattning och den faktiska förhållandena i omvärlden.
Det som gör trosuppfattningen “Detta äpple är grönt” sann, är om äpplet som åsyftas verkligen är grönt. Något skall alltså “svara emot” en trosuppfattning. Vad detta något är, och hur det gör det, kan sägas vara en ontologisk fråga.
Jämför med Aristoteles sanningsdefinition: “Att säga om det som är, att det inte är, eller om det som inte är, att det är, det är falskhet. Men att säga om det som är, att det är, eller om det som inte är, att det inte är, det är sanning.”
Vad är agrippas trilemma?
Münchhausentrilemmat är inom kunskapsteorin ett tankeexperiment som syftar till att demonstrera omöjligheten att bevisa någon som helst sanning (även inom områdena logik och matematik). Om det frågas hur ett givet påstående är sant kan ett bevis tas fram. Men samma fråga kan ställas för själva beviset, och alla efterföljande bevis. Trilemmat säger att det bara finns tre alternativ för att fullända beviset:
Det cirkulära argumentet, där bevisningen av någon proposition stöds av endast den propositionen
Det regressiva argumentet, där varje bevis kräver ytterligare ett bevis, ad infinitum
Det dogmatiska argumentet, som vilar på accepterade antaganden
Förslag på lösning
Trilemmat är sedan vilken eller vilka av dessa lika otillfredsställande lösningar som ska användas. I debatten finns tre åsikter för hur trilemmat ska lösas. Koherentism menar att det cirkulära argumentet ska accepteras, infinitism accepterar det regressiva argumentet och fundamentism anser att det dogmatiska argumentet ska antas.
Hur lyder den klassiska kunskapsdefinitionen?
S vet att p omm
I. p är sant.
II. S är övertygad om att p.
III. S’s övertygelse att p är rättfärdigad/välgrundad.
Kunskap är sann, rättfärdigad övertygelse.
Var och ett av villkoren är nödvändiga och tillsammans är de tillräckliga.
Om x utgör ett tillräckligt villkor för y så medför (förekomsten av) x
(förekomsten av) y.
Om x utgör ett nödvändigt villkor för y så krävs (förekomsten av) x för
(förekomsten av) y
Notera att detta utgör en definition av propositionell kunskap inte
färdigheter, saker som vi kan ”know how”. p varierar över påståenden
”propositions”
Vad är Humes induktionsproblem?
Problemet med induktion ifrågasätter våra skäl för att tro att framtiden kommer att likna det förflutna, eller mer allmänt ifrågasätter det förutsägelser om oobserverade saker baserat på tidigare observationer. Denna slutledning från det observerade till det obemärkta är känt som “induktiva slutledningar”, och Hume, samtidigt som han erkände att alla gör och måste göra sådana slutsatser, hävdade att det inte finns något icke-cirkulärt sätt att rättfärdiga dem, vilket undergräver en av upplysningens pelare. av rationalitet.
Vad är indirekt realism?
Indirekt realism motsvarar i stort sett den materialistiska syn på perception som postulerar att vi inte uppfattar den yttre världen som den verkligen är, utan bara känner till våra idéer och tolkningar av hur världen är.
Motsatsen är naiv/direkt realism som påstår att sinnena ger oss direkt medvetenhet om objekt som de verkligen är.
Vad är koherensteorin inom sanning
En koherensteori om sanning säger att varje sann proposition beror på dess logiska sammanhållning med ett system av övertygelser som inte innehåller logiska motsägelser. Enligt koherensteorin består satsernas sanningsvillkor i andra satser.
Vad innebär det att säga att vi kan veta något enbart a posteriori? Get ett exempel på sådan kunskap.
A posteriori ett begrepp för kunskap som är beroende av erfarenheter och sinnesupplevelser. Ett exempel är “Alla greker älskar ost” där vi för att kunna veta detta behöver ta del av grekernas erfarenheter av ost för att kunna veta detta.
Motsatsen är “A priori” där vi kan veta satsen enbart på dess utformande t.ex. “Alla greker är människor”.
Vad innebär infinitism gällande berättigande?
Infinitism är uppfattningen att kunskap kan motiveras av en oändlig kedja av skäl. Den tillhör epistemologin, den gren av filosofin som beaktar kunskapens möjlighet, natur och medel.
Vad är abduktion / IBE
Aboduktions starts with an observation or set of observations and then seek the simplest and most likely conclusion from the observations. This process, unlike deductive reasoning, yields a plausible conclusion but does not positively verify it. Abductive conclusions are thus qualified as having a remnant of uncertainty or doubt, expressed in retreat terms such as “best available” or “most likely. One can understand abductive reasoning as inference to the best explanation,[3] although not all usages of the terms abduction and inference to the best explanation are equivalent.[4][5]
IBE: requires explicit comparison of different possible explanations for the phenomenon of interest to identify the best explanation. The no miracles argument supports this apprach.
