Cirkulationssystemet

Question 1

hur stort är hjärtat och vart ligger det?

Answer 1

ungefär lika stort som en knuten hand och väger ca 300g det ligger i bröstkorgen mellan lungorna lite förskjutet åt vänster.

Question 2

vilken muskulatur innehåller hjärtat och hur styrs det?

Answer 2

hjärtat har en speciell sorts tvärstimmig muskulatur som kallas hjärtmuskulatur. den påverkas ej av viljan,

Question 3

förklara hjärtats anatomi

Answer 3

hjärtat har två ihåliga halvor var och en består av ett förmak dit blodet kommer först och en kammare som pumpar blodet vidare. mellan halvorna finns en tät skiljevägg mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar som öppnas och sluts i takt med sammandragningarna. hela hjärtats omges av dubbla bindvävslager den så kallade hjärtsäcken mellan de båda lagren finns lite vätska så att hjärtat kan röra sig.

Question 4

vilken funktion har hjärtat och blodomloppet?

Answer 4

förse kroppens celler med viktig näring, föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen. transportera syre från lungorna till vävnaderna och koldioxid i andra riktningen. , sprida olika ormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen, vara en del av kroppens immunförsvar
hjälpa till att hålla kroppstemperaturen.

Question 5

hur pumpas blodet?

Answer 5

syrefattigt venöst blod från hela kroppen kommer in i höger förmak via övre och undre hålvenerna vena kava superior och inferior, och leds ner till höger kammare genom triskuspidalklaffen. härifrån pumpas det syrefattiga blodet genom pulmonalisklaffen, över truncus pulmonaris och till lungorna. efter gasutbytet i lungorna strömmar blodet tillbaka till hjärtat, först genom pulmonalvenerna in till vänster förmak , genom mitralisklaffen och till den stora vänstra kammaren. härifrån pumpas det nu syrerika blodet genom aorta klaffen och till huvudpulsådern,aortan, där blodet vidaredistibuleras till resten av kroppen

Question 6

vilka lager består hjärtat av?

Answer 6

Endokardium- längst in , myokardium - mitten , och epicardium- ytterst just innanför pericardium.

Question 7

vad betyder systole och diastole?

Answer 7

systole - kontraktions fasen

diastole - avslappningsfasen

Question 8

vad betyder slagvolym?

Answer 8

avser den mängd blod som hjärtat pumpar ut per slag, slagvolymen ökar om man får bättre kondition

Question 9

vad betyder minutvolym ?

Answer 9

den mängd blod som vänster kammare pumpar varje minut

Question 10

vad betyder artär?

Answer 10

det är de blodkärl som leder blodet FRÅN hjärtat. de har tjockare väggar än venerna eftersom artärer innehåller ett tjockare lager av glatta muskel celler och elastiskt bindväv. därmed blir artärerna töjbara och kan ta emot och föra vidare det blod som pumpas ut från hjärtat.

Question 11

vad är vener?

Answer 11

vener leder blod TILL hjärtat . de tunna väggarna gör att kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. venerna i nedre kroppshalvan har invändiga kladdar. detta hindrar blodet från att rinna baklänges. slutligen tömmer venerna sig i hjärtat.

Question 12

vad är kapillärer?

Answer 12

det är de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna , kärlen har ungefär bara ett enda cellager, därför kan vätska, näringsämnen, och avfallsprodukter med lätthet passera till och från vävnaderna

Question 13

våra artärer?

Answer 13

halsartär, nyckelbens artär, stora kroppspulsådern , överarms artär , armbågsartär , strålbensartär, lårbensartär, skenbensartär, njurartär , bukaorta, tarmbensartär, syrerikt blod

Question 14

våra vener?

Answer 14

yttre halsven, nyckelbensven, övre hålven, armhålsven, nedre hålven, tarmbensven , yttre tarm bensven, lårven, ytliga vener, njurven, syre fattigt blod, förutom lungvenerna

Question 15

vad påverkar blodtrycket?

Answer 15

vikt, onyttig mat, rökning, stress med mera

Question 16

vad heter cirkulationscentrummet?

Answer 16

medulla oblongata

Question 17

vilka är de viktigaste organen i lymfsystemet ?

Answer 17

mjälten och benmärgen

Question 18

hjärtats anatomi och läge i bröstkorgen?

Answer 18

hjärtat är ett ihåligt muskelorgan. hjärtat sitter i brösthålan, torax, bakom bröstbenet och lite till vänster om mittlinjen. i mediastinum. hjärtat är konformat. den breda delen av konen heter basis är överst och den spetsiga delen, apex pekar nedåt och lite åt vänster. det är ifrån basis som alla stora blodkärlen utgår ifrån och kommer tillbaka till.

Question 19

• beskriva hjärtklaffarnas form och funktion och dess benämning samt var dessa kan auskulteras

Answer 19

AV-klaffarna, aortaklaffen och pulmonalisklaffen se ut som segel och är konstruerade för att blodet bara skall kunna flyta i en riktigt. det finns två AV-klaffar, den vänsta, bicuspidalklaff, har två segel och den högra, tricuspidalklaff, har tre segel.
aortaklaffen och pulmonalisklaffen, semilunarklaffarna, består av tre fickliknande segel med halvmåneform.
de olika klaffarna skapar ljud när de arbetar och dessa kan auskulteras med ett stetoskop mot bröstkorgen över hjärtat.

Question 20

• hjärtmuskelväggens olika skikt samt dess egenskaper och funktion

Answer 20

Endokardiet: har direktkontakt med blodet i hjärtkamrarna. dess yta består av enskiktat plattepitel och lite bindväv. denna täcker blodkärlens insida.

myokardiet: muskulaturen i hjärtväggen och utgör den största delen av denna.
epikardiet: ligger intill myokardiets utsida. till denna räknas också det skyddande lagret av fettvävnad utanför myokardiet.

Question 21

• hjärtsäckens form och funktion - vilka stora kärl som går till respektive från hjärtat

Answer 21

hjärtsäcken, Perikardiet, består av två skikt med en tunn vätskefylld spalt imellan som heter perikardhålan. det inre skiktet är förbundet med hjärtat och det yttre skiktet är med en fibrös bindvävshinna förankrat i mellangärdet. denna hinna förhindrar akut översträckning avhjärtmuskelfibrerna. vätskan i perikardhålan förhindrar friktion mellan hjärtat och perikardskiktets yta.

Question 22

• hjärtats elektriska retledningssystem, vilka delar som ingår och hur dessa samverkar

Answer 22

det är aktionspotentialer som bildas i sinusknutan och leds in i hjärtat antingen 1. från hjärtmuskel till hjärtmuskel via öppna cellförbindelser eller 2. genom öppna cellförbindelser mellan celler i hjärtats specialiserade retledningssystem.
detta system består av tre delar:
Atrioventrikulärknutan: sitter längst ned i skiljeväggen mellan förmaken
His Bunt: genomborrar anulus fibrosus och fungerar som elektrisk förbindelse mellan förmak och kammare.
Purkinjefibrerna: His Bunt går över i dessa, sitter i skiljeväggen och förgrenar sig under endokardiet där det bildas öppna cellförbindelser med musklerna.

hjärtats retledningssytems huvuduppgifter är att 1. sörja för snabb spridning av auktionspotential och 2. sörja för vis fördröjning av impulsledning mellan förmak och kammare.

Question 23

• hjärtmuskulaturens blodförsörjning (vilka hjärtats kranskärl är samt dess benämning och försörjningsområden)

Answer 23

krankärlen utgår från aortan. höger kransartär försörjer hjärtats högra del, men också lite av den vänstra. vänster kransartär försöjer nästan hela vänster del av hjärtat. en gren från vänster kransartär försörjer främre del av kammarskiljeväggen och de anslutande delarna av kammarväggarna.

Question 24

hur EKG-kurvans olika delar är funktionellt relaterade till olika faser i hjärtats arbete

Answer 24

EKG står för elektrokardiogram. Det är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Det är en serie med spänningsutslag som kallas taggar eller vågor.
P-våg depolarisering av förmak, alltså en elektrisk aktivering/ kontraktion. Startar lite före förmakens kontraktion
PQ-intervall överledningen genom AV-knutan, alltså den tid de tar innan impulsen har passerat.
QRS-komplex representerar kamrarnas depolarisering. Pga av kamrarnas stora muskelmassa är QRS högre än p-vågen. Repolariseringen av förmak ingår även här
T-våg och ST-sträckan Repolarisering av kammare (återbyggnad av cellmembranens negativa insida). T-vägen är längre än QRS för att repolariseringen av kamrarna sker långsammare än depolariseringen

Question 25

• hur hjärtljuden (hjärttonerna) uppkommer

Answer 25

vi hör två hjärtljud. det första uppkommer när AV-klaffarna stängd och det andra när klaffarna mellan kammare och de frånförande artärerna stängs. ljuden kallas hjärtton.

Question 26

• förklara hjärtats pumpfunktion, dvs vad som avses med systole och diastole

Answer 26

Systole: den period på kamrarna jobbar, kontraherar, och trycker ut blod i aortan. detta sker när kammarmuskulaturen drar ihop sig och då blir kammartrycket högre än förmakstrycket och AV-klaffarna stängs.
Diastole: den period då kamrarna är avslappnade, vilofas. här fylls kamrarna med blod. diastolefasen startar när trycket i kammaren blir lägre än trycket iförmaket.

Question 27

• vilka huvudfaktorer som ingår i reglering av hjärtats slagvolym

Answer 27

Slagvolym är den mängd blod som pumpas ut vid varje hjärtslag. Den kan förändras genom förändringar i den slutdiastoliska volymen och i den slutsystoliska volymen.
Hos genomsnittsmänniskan innehåller varje hjärtkammare cirka 130 ml blod i slutet av diastole, alldeles innan kammarkontraktionen startar. Denna volym kallas slutdiastolisk volym (EDV). När utpumpningen av blod från hjärtat är slutförd innehåller varje kammare i vila ca 60 ml blod, den slutsystoliska volymen ESV).
HUVUDFAKTORERNA I REGLERING AV HJÄRTATS SLGAVOLYM ÄR: Ökad sympatisk aktivitet, ökad blodvolym, ökad användning av muskel-venpumpen, ökade andningsrörelser, ökat ventryck, förhöjd adrenalinhalt i blodet, förlängt diastole.

Question 28

• förklara vad som avses med slagvolym, hjärtminutvolym och hjärtfrekvens

Answer 28

Slagvolym = EDV-ESV
EDV- slutdiastolisk volym. Den mängd blod varje hjärtkammare innehåller i slutet av diastole. (ca 130 ml)
ESV- slutsystolisk volym. Den mängd blod kamrarna innehåller när utpumpningen av blod från hjärtat är slutförd. (ca 60ml)

hjärtminutvolym
minutvolym är den mängd blod som var och en av kamrarna pumpar under en minut.
kan räknas ut såhär: minutvolym=hjärtfrekvens(hjärtslag/minut) x slagvolym(mängd blod som pumpas vid vart hjärtslag).

Hjärtfrekvens
Med vilket tempo hjärtat slår?

Question 29

• hur hjärtats frekvens och minutvolym regleras

Answer 29

minutvolymen regleras när efter kroppens behov. vid fysisk ansträngning kan den öka från 5 liter till 25-30 liter.
frekvensen påverkas av faktorer som ålder, kön, fysisk ansträngning och kroppstemp.
i sinusknutan sker impulsproduktionen och denna kan påverkas av autonoma nervsystemet och adrenalin. En ökad hjärtfrekvens sker när de sympatiska nerverna som går till hjärtat stimuleras och när blodet får en ökad koncentration av adrenalin. Då når membranpotentialet tröskelvärdet snabbare, därav ökad hjärtfrekvens.
Om det parasympatiska nervsystemet stimuleras så sker motsatt effekt, alltså att hjärtfrekvensen minskar.

Question 30

• vilka sinnesceller som deltar i blodtrycksreglering och var dessa är belägna

Answer 30

de sinnesceller som är med i regleringen är:

baroreceptorer, finns i halsartärens delningsställe, sinus caroticus, och i väggen i aortabågen.

Question 31

• förklara arteriellt blodtryck och artärpuls

Answer 31

arteriellt blodtryck: är att förhållandet mellan den blodmängd som en artär tar emot och den som skickas vidare kontinuerligt förändras.
artärpuls: är när artärerna utvidgas under systole, då blod pumpas ut från hjärtat. artärvidgningen under systole kan kännas som puls.

Question 32

• förklara hur blodtrycket regleras

Answer 32

blodtrycket bestäms av hjärtminutvolymen och det perifera motståndet.
de som reglerar blodtrycket är:
baroreceptorer - finns i aortabågen och sinus caroticus.
renin-angiotensinsystemet - horminer
kemoreceptorer - i glomus caorticum
ADH, adrenalin mm.

Question 33

• förklara hur utbytet av vätska och olika ämnen sker mellan kapillärer och interstitiet

Answer 33

Utbytet av näringsämnen, gaser och avfallsämnen mellan blodet och cellerna sker huvudsakligen genom diffusion. Vid diffusionen genom kapillärväggarna är det beroende av kapillärväggens permeabilitet för ämnet och koncentrationsskillnaden mellan blodet och vävnadsvätskan.
Kan även ske ett utbyte via filtration, då vätskan pressas genom ett filter med hjälp av tryck.

Question 34

• vilka större kärl som ingår i lilla och stora systemkretsloppet

Answer 34

lilla - truncus pulmonalis,
stora - aortan, grenar från första delen av aortan ( truncus brachiocephalicus, subclavia dextra, carotis communis dextra, carotis communis sinistra och subclavia sinistra)
armens artärer
huvudets och halsen artärer
grenar från bukaorta
bäckenets och de undre extremiteternas artärer

Question 35

• vilka organ som dräneras via portådern

Answer 35

Levern och matspjälkningskanalen

Question 36

• förklara hur blodet i vensystemet återvänder till hjärtat (vilka är de stödjande faktorerna?)

Answer 36

Vener leder blodet tillbaka till hjärnan. De tunna väggarna gör att kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. venerna i nedre kroppshalvan har invändiga klaffar. dessa hindrar blodet från att rinna baklänges. små vener förenas med andra små vener till större vener. muskler som ligger intill venerna hjälper till att pressa blodet tillbaka till hjärtat. vid muskelsammandragningar i armarna och benen, trycks venerna ihop. blodet pressas i rätt riktning tack vare klaffarna. man brukar kalla fenomenet för muskelpumpen. slutligen tömmer venerna sig i hjärtat.

Question 37

• förklara vad som avses med djupa och ytliga vensystemet

Answer 37

i regel finns det en djup ven för varje artär.

de ytliga venerna ligger i underhuden och löper inte intill artärerna.

Question 38

• vilka större kärl som försörjer hjärnan (se tidigare nervsystemet kapitel 4)

Answer 38

a. cerebri. anterior, media och (posterior). dessa tre artärer försörjer hjärnan med blod.
a. vertebralis -> a.basilaris->posterior som försörjer hela hjärnstammen och lillhjärnan.

Question 39

• förklara vad som avses med blodhjärnbarriären (se tidigare nervsystemet kapitel 4)

Answer 39

i hjärnan bildar kapillärväggen en barriär där blod inte kan passera (till skillnad från i de flesta andra organ där ämnen kan passera fritt genom kapillärväggen).detta för att skydda nervceller mot ogynsamma effekter av variationer i blodets sammansättning.

Question 40

• vilka artärer man kan känna pulsen i och var dessa är belägna

Answer 40

arm- a.brachialis och a.radialis
ben- a.femoralis, a.dorsalis pedis och a.poplitea
övriga kroppsdelar - a.temporalis superficialis, a.subclavicularis och a.carotis communis