cirkulationssystemet Flashcards

1
Q

varför har vi ett cirkulationssystem

A

upprätthålla homeostas (balans i kroppens inre miljö)

transportering av syre och näringsämnen

transportera bort avfallsprodukter

hormontransport

immunförsvar

temperaturreglering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

olika typer av cirkulationssystem

A

inget

öppet

slutet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

exempel på organismer som saknar cirkulationssystem

A

encelliga eller mycket små organismer

bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur fungerar syretillförseln hos organismer som saknar cirkulationssystem

A

diffusion genom kroppsvägg
koncentrationen syre är alltid lägre än omgivningens

(pga diffusion måste det vara kort avstånd till alla celler så dom kan ej bli stora)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

exempel på organismer med öppet cirkulationssystem

A

insekter
leddjur- kräfta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur fungerar ett öppet cirkulationssystem

A

hemolymfan (blandning av blod och vävnadsvätska)
pumpas av ett enkelt hjärta
i blodkärlen (ej slutet)
ut i kroppshålan och omger organen

ämnestransporten är långsam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

exempel på organismer med slutet cirkulationssystem

A

fisk

groda

reptil

fågel

däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur fungerar ett slutet cirkulationssystem

A

blod skilt från vävnadsvätska i speciella kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

olika typer av kretslopp

(de olika förgreningarna av slutet cirkulationssystem)

A

enkelt

dubbelt
- ofullständigt
- fullständigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

exempel på organismer som har enkelt cirkulationssystem

A

fisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är ett enkelt kretslopp

A

blodet passerar hjärtat en gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

exempel på organismer som har dubbelt cirkulationssystem

A

groda

reptil

fågel

däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är ett dubbelt kretslopp

A

blodet passerar hjärtat två gånger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

exempel på organismer med ofullständigt kretslopp

A

groda

reptil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är ett ofullständigt kretslopp

A

syrerikt och syrefattigt blod blandas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

exempel på organismer med fullständigt kretslopp

A

fågel

däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad är ett fullständigt kretslopp

A

syrerikt och syrefattigt blod blandas ej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka olika typer av hjärtan finns det

A

enrummigt

tvårummigt

trerummigt

fyrrummigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur fungerar ett tvårummigt hjärta

A

förmak- tar emot syrefattigt blod från kroppen

kammare- pumpar blodet vidare till gälarna för syresättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur fungerar ett trerummigt hjärta

A

höger förmak- tar emot syrefattigt blod från kroppen

vänster förmak- tar emot syrerikt blod från lungorna eller huden

kammare- blandar det syrefattiga och syrerika blodet och pumpar det vidare till lungor och kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur fungerar ett fyrrummigt hjärta

A

höger förmak- tar emot syrefattigt blod från kroppen

höger kammare- pumpar det syrefattiga blodet till lungorna

vänster förmak- tar emot syrerikt blod från lungorna

vänster kammare- pumpar det syrerika blodet ut till kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

hur är kräftans cirkulationssystem och hjärta
hur åker blodet

A

öppet cirkulationssystem

enrummigt hjärta

hjärta – artärer – vävnader – vener – gälar – hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur är fiskars cirkulationssystem och hjärta

A

enkelt cirkulationssystem

tvårummigt hjärta

hjärta – gälar – kapillärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

hur är grodors cirkulationssystem och hjärta

A

ofullständigt (dubbelt) cirkulationssystem

trerummigt hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

hur är fåglars cirkulationssystem och hjärta

A

fullständigt (dubbelt) cirkulationssystem

fyrrummigt hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

hur är däggdjurs cirkulationssystem och hjärta

A

fullständigt (dubbelt) cirkulationssystem

fyrrummigt hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

hur är människans blodomlopp uppbyggt

A

dubbelt

lilla kretsloppet
stora kretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

hur är det lilla kretsloppet

A

höger kammare

lungartär

lungor (gasutbyte sker)

lungvener

vänster förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad är syftet med det lilla kretsloppet

A

syresätta blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

hur är det stora kretsloppet

A

vänster kammare

aortan

artär

kapillär (gasutbyte sker)

ven

övre/nedre hålven

höger förmak

31
Q

vad är syftet med det stora kretsloppet

A

syresätta kroppen

32
Q

artärer uppbyggnad

A

endotelceller längst in

tjockare lager glattmuskulatur

bindväv längs ut

33
Q

vener uppbyggnad

A

endotelceller längst in

tunnare lager glattmuskulatur

bindväv längs ut

34
Q

kapillärer uppbyggnad

A

endast endotelceller

35
Q

varför har artärer dess uppbyggnad

A

de tar emot blod direkt från hjärtat, där det pumpas ut med kraft
krävs därför att deras väggar är starka

36
Q

varför har vener dess uppbyggnad

A

transporterar blod från kroppen där trycket är lägre
inte lika tjocka väggar behövs

37
Q

varför har kapillärer dess uppbyggnad

A

väggen är tunn och av endotelceller vilket gör att gasutbyte kan ske

38
Q

hur känner man igen en artär vid dissektion

A

tjocka

elastiska väggar

39
Q

hur känner man igen en ven vid dissektion

A

tunnare (än artärer)

mjuka väggar

40
Q

vad kallas de små ringformade muskler som reglerar blodflödet till kapillärerna

41
Q

vad är och gör sfinktrar

A

små ringformade muskler som reglerar blodflödet till kapillärerna

drar ihop sig eller slappna av för att öppna eller stänga blodkärl beroende på kroppens behov

42
Q

när används sfinktrar

A

efter en måltid

vid fysisk aktivitet

värmereglering

43
Q

vad kallas blodkärlen som förser hjärtmuskeln med blod

A

kranskärl

44
Q

vad är kranskärl

A

blodkärlen som förser hjärtmuskeln med blod

45
Q

vilka klaffar finns

A

2 segelklaffar

2 fickklaffar

venklaffar

46
Q

var finns segelklaffarna

A

mellan förmaken och kamrarna

47
Q

var finns fickklaffarna

A

mellan kamrarna och de stora kärlen

48
Q

varför behövs klaffarna

A

för att säkerställa att blodet flödar i rätt riktning

49
Q

vad heter det som säkerställer att blodet flödar i rätt riktning

50
Q

vad är blodtryck

A

det tryck som blodet utövar på blodkärlens väggar när det pumpas runt i kroppen av hjärtat

51
Q

vad kallas det tryck som blodet utövar på blodkärlens väggar när det pumpas runt i kroppen av hjärtat

52
Q

vilka typer av blodtryck mäts

A

systoliskt

diastoliskt

53
Q

när uppstår det systoliska blodtrycksvärdet

A

när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i artärerna
(högt värde)

54
Q

när uppstår det diastoliska blodtrycksvärdet

A

när hjärtat slappnar av mellan slagen och fylls med blod
(lågt värde)

55
Q

hur mäts blodtryck

A

systoliskt/diastoliskt
(t.ex 120/80)

56
Q

vilken enhet mäts blodtryck i

A

mmHg
(millimeter kvicksilver)

57
Q

vilka grundläggande faktorer påverkar blodtrycket

A

mängden blod som pumpas ut

hur kraftigt hjärtat drar ihop sig

motståndet ute i kroppens alla små kärl
(ju smalare kärl desto högre tryck)

58
Q

vad orsakar högt blodtryck

A

ateroskleros (åderförfettning)

övervikt (stelare och smalare blodkärl)

rökning (drar ihop blodkärl)

alkohol (drar samman blodkärl, ökad blodvolym)

salt mat (osmos drar ut H2O i blodet)

fet mat (lagrar fett i blodkärl)

stress (drar samman blodkärl)

stillasittande (påverkar kärlens kvalité)

ålder (stelare kärl)

ärftlighet

lakrits

59
Q

vilka risker finns det med högt blodtryck

A

ateroskleros

hjärtinfarkt

stroke

hjärtsvikt

njursjukdom

demens

försämrad blodcirkulation i benen

60
Q

vad är ateroskleros och hur uppstår det

A

åderförfettning/åderförkalkning

fett, blodkroppar och bindväv lagras på insidan av blodkärlen
när det blir för trångt får blodet svårare att passera

61
Q

vad kan ateroskleros leda till

A

hjärt-kärlsjukdomar så som hjärtinfarkt

62
Q

när uppstår hjärtinfarkter

A

syrebrist i en del av hjärtmuskeln för att ett eller flera kranskärl blockerats av blodpropp

63
Q

vad är en blodpropp

A

en klump av koagulerat blod som bildas i ett blodkärl

64
Q

vad kallas en klump av koagulerat blod som bildas i ett blodkärl

65
Q

vad är stroke

A

när blodflödet till hjärnan störs, vilket leder till syrebrist och skador på hjärnvävnaden

66
Q

på vilka sätt kan blodflödet till hjärnan störas vid stroke

A

blodkärl brister

en propp i hjärnans artärer

67
Q

vad kallas det när utvidgade, vridna blodkärl, vanligtvis vener, syns under huden

A

åderbrock

68
Q

vad är åderbrock och hur uppstår det

A

utvidgade, vridna blodkärl, vanligtvis vener, som ofta syns under huden

dessa uppstår när venernas klaffar blir försvagade och kan inte transportera blod tillbaka till hjärtat på ett effektivt sätt
vilket leder till att blodet samlas i venerna

69
Q

orsaker till åderbrock

A

dysfunktionella venklaffar

nedsatt blodcirkulation

ålder

arv

stillasittande livsstil

70
Q

koppling mellan livsstil och hjärt-kärlsjukdomar

A

kost

motion

rökning

alkoholkonsumtion

övervikt

71
Q

vad är puls

A

antalet hjärtslag per minut

72
Q

vad kallas antalet hjärtslag per minut för

73
Q

vad händer med pulsen efter maximal ansträngning

A

den når sin maxpuls
(220-ålder)

74
Q

skillnader mellan elitidrottare och soffliggare med pulsen efter maximal ansträngning och varför

A

elitidrottare har en snabbare återhämtning

eftersom deras hjärta är större ock starkare
(mer syre snabbare)