cirkulationssystemet Flashcards
Hur lyder Frank-Starlings hjärtlag?
kraften (slagvolymen) ökar med ändistolisk volym
Ange de två viktigaste starlingkrafterna fysiologiskt sett, alltså de krafter som är störst och som har störst effekt på den transkapillära filtrationen
hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck
Vilka är huvudkomponenterna i hemostasen?
Två av dessa samverkar med varandra. Beskriv två mekanismer som detta sker?
Blodkoagulation, trombocytaggregation och vasokonstriktion
Blodkoagulationen kan bara ske på trombocyter. Bildning av trombin som är blodkoagulationens produkt har även en positiv feedback på aktivering och aggregering av trombocyter
vilken är den minsta volymen som hjärtats kammare har under hjärtcykeln?
ändsystoliska volymen
vilken är den största volymen som hjärtats kammare har under hjärtcykeln?
änddiastoliska volymen
Vid blodkoagulation bildas fibrin i en kaskadreaktion. Vilket protein klyver en bit från fibrinogen?
Trombin
Vilken viktig roll har tromboxan A2 i anslutning till hemostasen?
Den underlättar kontraktion av blodkärlen som leder till vasokonstriktion
Vid nefrotiskt syndrom förloras stora mängder protein i urinen. Förklara varför ödem dvs vätskeläckage från plasman till den intestiella vätskan kan ske?
För att de tunna membranen i glomerulus släpper igenom proteiner som bör vara för stora för att filtreras över normalt sett
Genom vilka mekanismer regleras blodtrycket på kort (sek-tim) och lång (tim-dag)?
Baroreceptorreflex som känner av blodtrycket på kort sikt motverka förändringar och njurarna som justerar reabsorptionen av vätska/salt och därmed påverkar plasmavolymen
Ange sinnesreceptorer, inkl läge i kroppen, integrerade centrum, efferenta nervbanor samt effektorerna i den reflexbana som utgör det snabba reglersystemet
Det finns sinnesreceptorer/baroreceptorer: i väggen på aortabågen och på sinus caroticus
integrerade centrum: kardiovaskulära centrat i Medulla oblongata
efferenta nerver: symapticus och parasympaticus
effektorer: är hjärta och kärl
ekvation för medelartärtryck
Medelartärtryck = hjärtminutvolym * total perifer resistans
Var uppkommer aktionspotentialen först i hjärtat och hur sprids den till olika delar av hjärtmuskelväggen?
Först uppkommer den i sinusknutan i höger förmak och sprids sedan med förmaksceller via gap junctions till vänster förmak och sedan till AV-knutan (där det går långsamt för att kontraktion ska hinna ske). Från av-knutan till bundle of his och sedan vidare via höger och vänster skänkel och ut till enstaka purkinjeceller i hjärtmuskeln
Ungefär hur mycket ändras blodflödet genom ett organ om medelradien hos den tillförande artären minskas till hälften. Denna ändring antas ej påverka blodtrycket i systemartärerna och vidare är modellsituationen med en tillförande artär som ej förgrenar sig mycket förenklad
Eftersom flödesmotståndet (R) = 1/r4 dvs att om radien minskar till hälften minskar motståndet i flödet med 16 gånger
Beskriv plasmas sammansättning och ange skillnader från den interstitiella samt intracellulära vätskan (cytosolen). Fokusera ff.a. på proteinhalt samt koncentration av Ca2+, Na+ och K+.
Plasma + interstitiell vätska = extracellulär vätska. Plasma har en mycket hög proteinhalt dvs nästan 10% vilket är högre än den interstitiella vätskan. och kalium högre inne i cellen, kalcium mest utanför cellen 1mM i cytosolen mindre än 100 nM, och natrium: mest i plasma och intestiella vätskan och lågt inne i cellen. Kalium och natrium beror på kaliumpumpen
Beskriv de olika faserna av hjärtcykeln. Använd och förklara därvid uttryck som: systole, diastole, ventrikulär fyllnadsfas, ventrikulär ejektionsfas, änd-systolisk volym, iso-volumetrisk ventrikulär kontraktion, änd-diastolisk volym.
Systole som är kamrarnas arbetsfas kan delas in i iso-volumetrisk ventrikulär kontraktion och ventrikulär ejektionsfas. Den första delen av systole innebär att hjärtats kammare drar ihop sig mot stängda segelklaffar. Trycket i förmakarna ökar då mer än i klaffarna vilket leder till de stängda segelklaffarna. Innan trycket blir för stort stängs emellertid aortaklaffarna som hålls stängda eftersom trycket är högre i aortan än i den vänstra kammaren. Volymen i kamrarna är konstant under denna fas, det är endast trycket som ökar. I nästa fas dvs ejektionsfas infaller då trycket i den vänstra kammaren överstiger den i aortan vilket leder till att aortaklaffen öppnas och blod strömmar in i aortan. I slutet av systole uppnås det ändsystoliska volymen som är den lägsta volym som kan uppnås i kamrarna.
Diastole är sedan den del av cykeln då kammarna är avslappnade. Denna delas också in i två faser: isovolumetriska relaxationen och ventrikulär fyllnadsfas. Relaxationen innebär att trycket sjunker snabbt och aortaklaffen och de andra klaffana stängds för att volymen ska bli konstant men kraften sjunker. När kraften blir lägre i kamrarna än i förmaken öppnas AV-klaffarna och blod strömmar in i klaffarna. Fyllnadsfasen kan man egentligen säga är den första delen av hjärtcykeln eftersom det är under denna fas som kamrarna fylls med blod. Förmaken kontraheras därefter och pressar mer blod in i kamrarna. Änddiastolisk volym är den största volymen som kan uppnås i kamrarna
Ange också när semilunarklaffar respektive AV-klaffar är öppna
Semilunarklaffar/fickklaffar: i slutet av systole, under ejektionsfasen
AV-klaffar/segelklaffar: i mitten och sen diastole, under relaxationen
Beskriv hur tryck och flödeshastighet (hur fort blodet rör sig) i blodkärlen ändras då blodet transporteras genom kärlsystemet från de stora artärerna, till arterioler och vidare till kapillärer och vener. Förklara de förändringar som ses i de olika delarna av kärlsystemet. (flöde = mängden blod/viss tid)
Trycket är som högst i de stora artärerna och sjunker sedan kraftigt när blodet når arteriolerna. Det fortsätter att sjunka under hela vägen till kapillärer och även vener. Flödeshastigheten bestäms av medelartärtrycket som motsvarar den totala perifera resistensen och hjärtminutvolymen. I artärerna regleras först genom glatt muskulatur för att säkerställa att blodflödet är högt. Förutom det regleras flödet även lokalt genom aktiv hyperemi och av sympatiskt styrda alfa- och betareceptorer. Mellan arterioler och kapillärer finns prekapillära sfinktrar som kan kontrahera och dilatera för att påverka flödet in i kapillärerna. I kapillärerna är flödeshastigheten långsam eftersom den totala tvärsnittsytan är stor vilket underlättar för utbyte av molekyler. Det venösa återflödet är det som bestämmer hjärtminutvolymen vilken påverkas av skelettmuskelpump, aktivitet av det sympatiska systemet till venerna, blodvolymen och inspirationsrörelser dvs våra inandningsrörelser. Trycket sjunker med ökande resistans
Vilka skilda funktioner har reglering av blodflödet till ett organ via autonoma nervsystemet respektive via autoregulatoriska mekanismer? Beskriv mekanismer för autonom kontroll (receptorer, transmittorer och dylikt).
Aktiv hyperimi och flödesautoreglering – ser till att varje organ får det som den behöver. I sympatiska nervsystemet (autonoma nervsystemet) är funktionen – jämn fördelning av blod i kroppen att den centrala blodtrycket återupprätthålls.
Ange var i hjärtat aktionspotentialen uppkommer och ange också hur den sprids över hjärtat. Nämn ett viktigt ställe där spridningen går speciellt långsamt”
Aktionspotentialen inleds i sinusknutan (som normalt genomgår pacemakerpotential) genom höger och vänster förmak till AV-knutan. I AV-knutan går det långsamt för att pumpning ska hinna bli klart innan kontraktion. Fortsätter ner över skänklarna som går ner i spetsen av hjärtat och sen till basen av hjärtan. Sen vi purkinjefibrer ut till ytan via hjärtmuskelceller.
Beskriv den roll som trombin har vid bildning av fibrin
trombin spjälkar peptider från fibirnogenmolekylen vilket bildar fibrin som sedan länkas samman till stora nätverk.
Beskriv den roll som trombin har vid positiv feed-back aktivering av koagulationskaskaden
Vid vävnadsskada blir subendotelialceller blottade för blod vilket leder till en frisättning av vävnadsfaktor, denna aktiveras från 7 till 7a som leder till en kaskad där faktor 9 omvandlas till 9a och 10 till 10a. Faktor 10a aktiverar protrombin till trombin som leder till en positiv förstärkning av faktor 2 som aktiveras till 2a men också i långa loppet till faktor 9 och 10 och aktiverade trombocyter. Det förstärker bildning av trombin
Förklara hur det två delarna av hemostasen, koagulationskaskaden och trombocytaggregationen, interagerar med varandra för effektiv hemostas
Genom att det yttre aktiveringssystemet leder till en aktivering av trombin som kan verka självförstärkande men också till effektiv fibrinbildning. Trombin stimulerar trombocytaggregationen. Sker på ytan av aktiverade trombocyter
Nettofiltrationen av vätska från kapillärerna uppgår till 4 l per dygn (för hela kroppen).
Redogör för de s k Starling-krafter som bestämmer storleken av filtrationen.
Skillnaden mellan det hydrostatiska trycket i kapillären och i den intestiella vätskan underlättar filtrationen ut ur kapillärerna. Det finns också en skillnad i vattenkoncentration mellan plasman i kapillärerna och den intestiella vätskan vilket betyder att det också finns en skillnad i proteinkoncentration mellan dem vilket gynnar absorption av intestiella vätska in i plasman. Dessa fyra faktorer Pc (som gynnar utrström från kapillären) PIF (gynnar ström från intestiella vätskan mot kapillärerna) samt det osmotiska trycket in resp. ut ur kapillärerna dvs πc (gynnar ström in i kapillärer) och πIF (gynnar ström ut ur kapillärerna)
Nettofiltrationen av vätska från kapillärerna uppgår till 4 l per dygn (för hela kroppen). Vad händer med nettofiltrationen på 4 l?
Det finns en skillnad mellan de artäränden av kapillärerna och ven-änden av kapillärerna. Det hydrostatiska trycket från kapillärerna till den intestiella vätskan är betydligt högre i artäränden vilket leder vätskan ut till cellerna medan den i ven-änden leder till en högre absorption in till kapillärerna. Det sker alltså ett utbyte av dessa fyra liter genom kroppen. Lymfkärl som tömmer det i venerna.
