CIRKULATIONSORGANENS SJUKDOMAR

Question 1

Ateroskleros
Orsak och riskfaktorer
Förebyggande livsstil

Answer 1

Åderförkalkning i framförallt stora eller medelstora kranskärl i hjärtat, hjärnans artärer, aorta, njurartärer, perifiera nedre artärer. kan ge trombbildning av kolesterol samt kalcium.

Orsakas av rökning, högt kolesterol i blodet, inflammation, ärftlighet, hypertoni, diabtes osv.

Förebyggande:
Sluta röka
Mindre mättat fett
fiskoljor (omega 3)
Frukt och grönt
Fysiskt aktivitet
Minska bukfetma
Minska stress

Question 2

Ateroskleros - Hyperlipidemi
Betydelse
Farmakologisk behandling

Answer 2

Höga blodfetter (framförallt triglycerider)
Behandling: Statiner sänker blodfetter.

Question 3

Ateroskleros
primär samt sekundär preventation

Answer 3

Primär
Kartlägga riskfaktorer hos friska individer för att minska risken att utveckla sjukdomen

sekundär
Förhindra progress eller återinsjuknande hos befintlig sjukdom.

Question 4

Angina pectoris(kärlkramp):
Patofysiologi
stabil samt instabil

Answer 4

Syrebrist i hjärtmuskulaturen på grund av försämrad blodtillförsel i delar av kranskärlen. Beror på ateroskleros.
Instabil - nydebuterad och lättutlöst. kan leda till hjärtinfarkt.

Stabil: Besvär under 3mån utan försämring.

Question 5

Angina pectoris(kärlkramp):
Etiologi, symtom och tecken
stabil samt instabil

Answer 5

Etiologi: Rökning, inflammation, ärftlighet, diabetes, ålder, stress, manligt kön, osv.

symtom: Tryck över bröst, ångest, andfådd, bröstsmärta, osv

Question 6

Angina pectoris(kärlkramp):
Diagnostik
Behandling

stabil samt instabil

Answer 6

Anamnes: smärtans kvalite och karaktär, dess lokalisation, utstrålning samt varaktighet.
EKG: Förändringar i qrs-komplexet, sänkning av ST sträckan i vila.
kranskärlsröntgen: DT eller koronarangiografi

behandling:
Statiner (sänker kolesterol), PCI (ballongsprägning), nitroglycerinsspray (vidgar kärl vid smärta), trombocythämmande läkemedel, kranskärlskirurgi(ska bypass mellan kärl)

Question 7

(Akut Hjärtinfarkt) STEMI: patofysiologi?

Answer 7

blodetillförsel upphör helt till hjärtmuskeln. Skada genom HELA hjärtmuskeln

Question 8

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: patofysiologi?

Answer 8

Visst blodflöde kvar, inte lika allvarlig hjärtinfarkt. Drabbar endast endokardit, alltså har bara några få hjärtmuskelceller har dött (pga. dåligt syre).

Question 9

Hjärtinfarkt:
symtom?

Answer 9

Patienter är oftast märkbart påverkade.
Stark bröstsmärta och obehag, dyspné, illamående, förvirring (inget syre till hjärna), blekhet, kall hud, AF hög

Äldre och kvinnor får oftast diffusa symtom – magont, andfådd.

Question 10

Hjärtinfarkt: diagnos?

Answer 10

Klinisk bild
EKG – viktigt
Blodprov

Question 11

(Hjärtinfarkt) STEMI: behandling?

Answer 11

Misstänkt STEMI – akut operation PCI

Vid mer än 2h till sjukhus ges trombolys, propplösande läkemedel

Question 12

(Hjärtinfarkt) NSTEMI: behandling?

Answer 12

Morfin, vätskedrivande, syrgas vid behov, nitroglycerin för att vidga kärl och trombocythämmande.

Övervakning av vitala parametrar

Question 13

Hjärtsvikt, akut samt kronisk
Patofysiologi

Answer 13

Hjärtats pumpförmåga är försämrad så cirkulationen inte kan upprätthållas.
vid kronisk är försämringen långsam och över tid. kroppens kompenstionsförmåga döljer ofta tidiga symtom. akut behöver ofta behandlas på sjukhus och det är snabb försämring.

Question 14

Kronisk hjärtsvikt
Etiologi
symtom och tecken

Answer 14

välfärdssjukdom. vanligast orsak är högt BT eller ischemisk hjärtsjukdom. Även klaffel samt diabetes.

symtom
trötthet/nedsatt kondition, viktuppgång pga ödem, ökad urinmängd nattetid, hjärtklappning

Question 15

Hjärtsvikt akut
Etiologi
Symtom och tecken

Answer 15

Etiologi och orsak
Vanligt bland äldre och sker ofta av en försämring av en redan befintlig kronisk hjärtsvikt som plötsligt försämras.

Diabetes, hypertoni, hjärtinfarkt, omfattande lungemboli, klaffel, akut arytmi är vanliga orsaker.

Symtom
Liknar de vid kronisk fast med kraftig försämring.
Dyspné (andningsbesvär).
Palpitationer eller andra obehag i bröstet eller Bröstsmärta, särskilt vid pågående hjärtinfarkt.
Viktuppgång, svullnad i ben och buk.
Nedsatt kondition och allmäntillstånd.

Question 16

Akut hjärtsvikt
Diagnos
Behandling

Answer 16

Diagnos
Fullständig EKG, Temp(se för infektion ev. sepsis), hjärtlung röntgen, blodprover, syrabas status (arteriell blodgas),

Behandling
Vid chock eller sviktande andningsfunktion intesivvård.
Annars: Diuretika (vid ödem), nitroglycerin, lågmolekylärt heparin (risk för blodpropp), morfin (mot ångest), CPAP

Question 17

Kronisk hjärtsvikt
Diagnos
Behandling

Answer 17

Diagnos
Fullständig EKG, hjärtlung röntgen, blodprov, –> Arbets EKG,

Behandling:
ACE-hämmare, ARB, betareceptor blockerare, diuretika, pacemaker eller hjärttransplantation vid svår hjärtsvikt.

Question 18

Hjärtsvikt
NYHA

Answer 18

New York Heart Association
Objektiv mätinstrument av patientens symtom. delas in i 4 klasser där 1 är symtomfri och 4 är symtom så allvarliga att patient är stillasittande eller sängliggandes.

Question 18

Hjärtsvikt
Egenvård

Answer 18

Information:
Andnöd och rethosta kan bero på vätska i lungorna
Viktuppgång med svullen buk eller ödem i ben kan vara försämring av hjärtsvikten.
Törst och torr hud kan bero på för hög dos diuretika.
Sök vård vid bröstsmärtor samt yrsel.

Vård:
Rökstopp!, lämpligs fysisk aktivitet, håla sig frisk genom att undvika sjuka personer samt influenca vaccin, undvika förstoppning genom fiberrik kost, nutrition är viktig då risk för malnutrition finns med ökat energibehov samt minskad matlust. Små, energitäta samt aptitliga måltider nödvändiga.

Question 19

Hjärtsvikt
systolisk-, och diastoliskhjärtsvikt och ejektionsfraktion (EF)

Answer 19

Systolisk:
Nedsatt tömningsförmåga framförallt i vänster kammare. Minskad slagvolym samt minutvolym (slagvolym x slag/minut) så vävnad ej får tillräckligt med blod. Vanligaste formen.

Diastolisk:
Störning i fyllnadsfunktionen. Orsakas av styvhet i hjärtvävnad –> nedsatt relaxation i fyllnadsfasen.

EF
Mäts med Ultraljud. Mäter vänster kammares kontraktilitet, dvs vänster kammares funktion att pumpa ut blod i aortan.

Question 20

Hypertoni:
Etiologi - Primär och sekundär

Answer 20

Primär – 95% av hypertoni, ingen specifik orsak.
Vanliga riskfaktorer är däremot: rökning, fetma, diabetes, ärftlighet, långvarig stress, ateroskleros, stort alkoholintag, osv.

Sekundär – 5%. Bakomliggande orsak som KAN behandlas:
diabetes typ 2, stenos (njursjukdom), läkemedel, hormonella förändringar, osv.

Question 21

Hypertoni:
Patofysiologi?

Answer 21

BT i artärerna är förhöjt vilket leder till ökad arbetsbelastning för hjärtat. Bakomliggande orsaker kan vara olika.
Vid ej specifik påvisbar kallas de primär hypertoni.
Vid sekundär finns bakomliggande sjukdom.

Question 22

Hypertoni:
symtom & komplikationer
Diagnostik

Answer 22

Högt BT vid BT mätning.
Tillslut visar patient symtom för njursvikt, hjärtsvikt, ischemisk stroke och ischemisk hjärtsjukdom.

Diagnos:
Ta BT (140/90) under minst 3 tillfällen för att fastställa diagnos.

BT i båda armar, grundlig anamnes

Question 23

Hypertoni:
behandling?

Answer 23

Först livsstilsförändringar – sluta röka, motionera, ev. gå ner i vikt, ändra kost, osv.

Behandlingsmål – sänka BT till en säkrare nivå, helst >140/90mmHg

Läkemedel i andrahand:
ACE hämmare
ARB
Diuretika
Betablockerare

Question 23

Arteriell trombos, claudicatio intermittens
Patofysiologi

Answer 23

Claudicatio intermittens orsakas vanligen av arterioskleros med förträngning av artärer,
varvid blodflödet och därmed syrgastransporten till vävnaderna blir för liten, olika metaboliter ansamlas och symtom utvecklas.
Typiskt för sjukdomen är att patienten på grund av ischemisk smärta vid ansträngning, såsom gång, tvingas stanna till och blir
symtomfri efter en kort vila, vanligen några minuter.

Question 24

Arteriell trombos, claudicatio intermittens

Etiologi, symtom och tecken, diagnostisering

Answer 24

Etiologi
tobaksbruk, diabetes,
högt blodtryck, blodfettsrubbning

Symtom
Smärta vid ansträngning som försvinner inom några minuter vid vila. Kritisk ischemi kan även ge smärta i vila, speciellt i liggande ställning. Svårläkta sår är också klassiskt.

Diagnostisering
Anamnes av symtom. BT mätning i benen. Ev ultraljud för kartläggning av flödesförhållanden.

Behandling
Ofta konservativ. Livstilsförändringar som motverkar åderförkalkning, dvs. rökstopp, fysisk aktivitet, minskad intag av mättat fett..

Question 25

Arteriell trombos, claudicatio intermittens
Symtom på dålig cirkulation i extremitet
“6Ps”

Answer 25

Pain - Smärta vid rörelse, ibland även i vila
Paralysis - Oförmåga att röra på drabbad kroppsdel
Paresthesia - Domningar och stickningar i berörd kroppsdel
Pulseless - minskad eller avsaknad av puls i benet.
Pallor - Blekhet i huden alt. blåaktig.

Question 26

Förmaksflimmer:
patofysiologi?

Answer 26

Elektriskt kaos i förmaken, väldigt många signaler skickas men få tas emot. Förmaket kontraheras inte och kamrarna fylls sämre. Risk för proppar i förmak

Question 27

Förmaksflimmer
Etiologi
Symtom
Behandling

Answer 27

Etiologi
Långvarig hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, alkoholism, osv.

symtom: Hjärtklappning, hjärtsviktssymtom

Behandling:
Elkonvertering: en strömstöt som slår ut all signalering i hjärtat så att sinusknutan kan återta kontroll.

Även läkemedel