cirkulationsfysiologi ii Flashcards

1
Q

vilka ämnen transporteras via cirkulation?

A
  1. syre/kondioxid
  2. näringsämnen/metaboliter
  3. andra ämnen såsom laktat*
  4. jon-homeostas: mellan blodplasma och intestial vätska sker ett konstant utbyte. reglering av blodplasma ger därmed reglering av intestial* vätska.
  5. hormoner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad fyller cirkulation för övriga funktioner?

A
  1. värmereglering!
  2. rodnad –> emotionell kommunikation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur ser bloflödets fördelning ut mellan olika organ?

A

hjärna: 750
hjärta: 250
skelettmuskulatur: 1200
hud: 500
njure: 1100
magtarmkanalen: 1400

den här fördelningen är baserad på organens behov i vila. vid träning ökar blodflödet till hjärtat och skelettmuskulaturen, medan andra områden såsom magtarmkanalen och njurar bortprioriteras. observera dock att hjärnan blodflöde är konstant oavsett aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

höger och vänster hjärthalva är seriekopplade. vad innebär detta?

A

lika mycket blod måste passera genom varje hjärthalva. detta regleras via olika mekanismer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är resistansen som störst?

A

i de små artärerna pga mindre diameter. enligt poiseuilles lag så är radien den variabel som påverkar motståndet mest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

enligt ohms lag är energi (tryck) = motstånd x flöde. hur kan man applicera detta till cirkulationen?

A

blodtryck = totalt perifert motstånd x hjärtminutvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

obs!

A

titta på schemat i presentationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka är de tre nivåerna av kretsloppstyrning?

A
  1. central stimulering
  2. reflexkontroll (hjärnstamm)
  3. lokal kontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

varför kallas de största artärerna för elastiska?

A

därför att deras tunica media består av alternerade skikt av elastin och glattmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur kontraherar glatta muskelceller?

A

glatta muskelceller är inte tvärstrimmiga då de består av oregelbundna organisationer av sarkomerer med varierade längder. de kontrakliga proteiner sitte kors och tvärs över cellen, förakrade i dense bodies. (som en prosciutto!)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad innebär den glatta muskelns struktur för dess förmågor?

A
  1. den glatta muskulaturen kan klara av större rörelseomfång då den inte behöver förankras till ben/leder.
  2. den oregebundna riktningen innebär att muskelcellerna kan utveckla kraft i alla riktningar.
  3. glatta muskelceller förbinds via gap junctiion, men antalet gap-junctions och därmed förmågan till kommunikation varierar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är skillnaden mellan single-unit-muskel och multi-unit-muskel?

A

single-unit-muskler består av många individuella muskelfibrer som kontraherar tillsammans som en enhet, medan multi-unit-muskler är sammansatta av individuella muskelfibrer som kontraherar oberoende av varandra. detta beror på antalet gap junctions.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur aktiveras och inaktiveras den glatta muskulaturen?

A
  1. kalciumstigning: kalcium intereagerar med calmodulin, vilket aktiverar myosinkinas (MLCK) som fosforylerar myosin. då kan den binda till aktin, vilket resulterar in en kontraktion.
  2. defosforylering av myosinets lätta kedjor sker via MLC-fosfatas och avslutar reaktionen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är skillnaden i funktion mellan elastiska artärer, muskelartärer och arterioler?

A

elastiska artärer: konduktans och kapasistans.
muskelartärer: konduktans och resistans.
arterioler: resistans och blodfördelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad har prekapillära sfinktrar för funktion?

A

reglerar antalet öppna kapillärer och den tillgängliga kapillärytan, men har inte mycket påverkan på total perifer resistans. obs: inte en anatomisk struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad har venoler och vener för översiktnliga funktioner?

A
  1. utbyte (postkapillära venoler)
  2. resistans
  3. kapasitans
  4. konduktans (mot hjärtat)
17
Q

vilka kärl reglerar blodflödesfördelning, kapillärtryck och blodtryck?

A

prekapillära resistanskärl.

18
Q

de postkapillära resistanskärlen står för…

A

20% av det totala motståndet.

19
Q

de postkapillära kapasistanskärl innehåller…

A

två tredjedelar av den totala blodvolymen.

20
Q

vad är förhållandet mellan flödeshastigheten och tvärsnittsyta?

A

tvärsnittytan växer i takt med att artärerna förgrenar sig. tvärsnittytan är störst vid kapillärbäddarna, och sjunker igen när blodet når venoler och vener. flödeshastigheten är omvänt proportionellt mot tvärsnittsytan. blodtransport sker långsamt vid utbyte.

21
Q

eftergivlighet =

A

volymförändring / tryckförändring. * har jag redan skapat det här kortet?

22
Q

vad innebär eftergivligheten i aorta?

A

eftergivligheten i aorta innebär ett jämnare flöde samt att det blir lättare för hjärtat att pumpa. i takt med åldern blir aortas vägg styvare, vilket leder till att hjärtat påfrestas mer ju äldre man blir.

23
Q

när tryckvågor möts sker en amplifikation. vad innebär detta för trycket i a. femoralis?

A

det systoliska trycket i a. femoralis är högre längre ifrån hjärtat, i ett enskilt ögonblick. medeltrycket (och det diastoliska trycket) kommer däremot att bli lägre. *lär mer om pulse pressure amplification i boken.

24
Q

hur kontrolleras de stora artärerna?

A
  1. stora artärer styrs delvis av sympatisk innervering, delvis av humoral kontroll.
  2. prekapillära resistanskärl styrs sympatiskt, metaboliskt (från organen) och myogent.
  3. prekapillära sfinktrar regleras lokalt, via myogen och metabol kontroll.
  4. ingen kontroll av kapillärer.
  5. postkapillära resistanskärl påverkas delvis av sympaticus, kanske även metaboliskt.
  6. postkapillära kapasistanskärl regleras av sympaticus, samt påverkas passivt av tryckförändringar i prekapillära resistanskärl.
25
Q

muskeltonus =

A

kärlmuskelns bestående kontraktion. blodkärlens diameter regleras av den vaskulära glatta muskeln, vars riktning är circumstetiellt. i(?)

26
Q

basal myogen tonus =

A

kärlets inneboende kontraktion vid vila.

27
Q

vilka mekanismer kan hämma myogen tonus och på så sätt orsaka dilatation?

A
  1. reducerat tryck*
  2. ökat flöde
  3. metaboliter
  4. lokala vadilatatorer
  5. central styrning via hormoner eller parasympatiska nerver
28
Q

vilka mekanismer kan stimulera myogen tonus och på så sätt orsaka konstriktion?

A
  1. ökat tryck
  2. reducerat flöde
  3. metaboliter
  4. lokala vasokonstriktorer (tex trombocyter)
  5. central kontroll via hormoner och sympatiska nerver
29
Q

hur kan adrenalin ge motsatta effekter på kärltonus?

A

olika typer av receptorer! alfareceptorn ger konstriktion, betareceptorn ger dilatation.

30
Q

vad är speciellt med njurens tonus?

A

njuren har alltid lågt tonus som inte kan dilateras särskilt mycket. däremot går det att konstriktera kärlens storlek betydligt när mer blod behövs i blodbanan.

31
Q

efter en tryckstigning och en dilatation blir kärlet mindre. vad tror man är anledningen bakom denna fenomen?

A

laplaces lag: tension = tryck x radie. konteaktila filament kan känna av krafterna i cellmembranet och på så sätt registrera tension, vilket leder till calcium aktivering: muskeln kontraherar och radien blir mindre. kanske pga mekaniskt känsliga receptorer.

32
Q

vad är principen bakom autoreglering?

A

när det arteriella trycket ökar, ökar även resistansen genom att radien minskar så att blodflödet är konstant oberoende av arteriellt tryck.

33
Q

vad krävs för autoreglering?

A
  • kontraherande blodkärl: resistans stiger när trycket stiger
  • ett tillräckligt långt kärl.
34
Q

var sker autoreglering och varför?*

A

brain: a very high metabolic rate and requires a constant supply of oxygen and glucose, even when systemic blood pressure fluctuates.

heart: the heart has its own autoregulatory mechanisms to regulate blood flow to its own tissues, particularly during periods of high demand.

kidneys: responsible for filtering the blood and maintaining fluid and electrolyte balance in the body. autoregulation of renal blood flow helps to ensure that the kidneys receive adequate blood flow to carry out their functions.

skin: has a rich network of blood vessels that help to regulate body temperature. autoregulation of blood flow to the skin allows constant internal temperature.

lungs: autoregulation of pulmonary blood flow helps to ensure that the lungs receive adequate blood flow for oxygen/carbon dioxide exchange.

35
Q

hur kan man sammanfatta den metaboliska regleringen av blodflöde?

A

ökar metabolismen så ökar blodflödet via dilatation. motsatsen sker vid minskad metabolism.