Cirkulation

Question 1

Förklara preload

Answer 1

Preload är det slutdiastoliska trycket.

Question 2

Förklara afterload

Answer 2

Afterload är det lägsta tryck som vänster kammare måste komma över för att kunna pumpa blodet vidare ut i aortan.

Question 3

Vad är de vanligaste anledningarna till akut hjärtsvikt?

Answer 3

Uppstår ofta med anledning av hjärtinfarkt, förmaksflimmer eller kammartakykardi.

Question 4

Förklara patofysiologin bakom akut hjärtsvikt.

Answer 4

Akut hjärtsvikt uppstår oftast vid en akut sviktande vänsterkammarfunktion. Det innebär att kammaren har svårt att antingen fylla upp sig med blod eller att pumpa iväg det. Akut hjärtsvikt uppstår inom dagar eller timmar från symtomdebut medan kronisk hjärtsvikt utvecklas över en längre tid. En akut hjärtsvikt är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling.
Vänstersidig hjärtsvikt innebär att vänster kammare har svårt att fylla kammaren med blod eller att pumpa iväg det. Det leder till ökat tryck i kammaren och bakåt i det pulmonella systemet. Det kan delas upp i systolisk dysfunktion och diastolisk dysfunktion.
Systolisk dysfunktion innebär en EF på 40% eller lägre. Uppstår med anledning av minskad kontraktilitet i kammaren. Det leder till minskat CO (cardiac output).
Diastolisk dysfunktion är inte lika väldefinierad men innebär en obalans mellan fyllnadsfasen och kontraktionsfasen. På grund av ålder, högt blodtryck etc har kammaren svårt att relaxera vilket innebär att det blir svårare för kammaren att åter fyllas. Det resulterar i förvärrade symtom och försämrad CO.

Question 5

Kliniska tecken på akut hjärtsvikt?

Answer 5

Takypné, takykardi, fyllda halsvener vid sittande, blåsljud, lungrassel, ronki och ibland rosafärgat expektorat. Störst besvär vid inandning. CI (cardiac index <2,5.

Question 6

Akut behandling vid akut hjärtsvikt?

Answer 6

 hjärtsängläge
 syrgas om SaO2 <90%
 CPAP om LÖ, NIV om kolsyreretention
 Glytrin om SBT >100 mmHg
 Inj. Furix 20-40 mg i.v vid tecken på övervätskning
 Inj. Morfin 2-5 mg vid ångest
 Överväg positivt inotropa droger (Dobutamin, Noradrenalin, Simdax)
 Överväg kranskärlsröntgen

Question 7

Förklara patofysiologin bakom aterosklerotiska processen.

Answer 7

Åderförkalkning påverkar inte bara kärlens reaktivitet vad gäller relaxation och kontraktion, utan även den lokala balansen mellan hemostas och trombolys. De innersta lagren av endotelet angrips av placket, därför är det den vanligaste anledningen till AKS. De innersta lagren blir angripna, det startar en process av fettinlagring, inflammation, fibrosbildning och till sist förkalkning. Lokalisationen och lokala faktorer (fettinlagring och inflammation) avgör om det blir en stabilt eller instabilt plack med rupturrisk. Den trombosbildning som startar när ett plack rupterar skapar de flesta AKS, STEMI och NSTEMI. Då en trombos fastnar leder det till ischemi distalt om stoppet.

Question 8

Kliniska tecken på hjärtinfarkt?

Answer 8

Troponin är förhöjt vid hjärtinfarkt men vanligtvis normalt vid AKS. Lungödem utan annan förklaring. Chock utan misstanke om blödning, hypovolemi, anafylaxi eller intox. Arytmier i form av VT/VF, AV-block I-III. Patologisk Q-våg i minst två avledningar. ST-höjning, ST-sänkning, T-vågsinversion.

Question 9

Patofysiologin bakom angina pectoris?

Answer 9

Stabil angina pectoris uppstår då ett övergående ökat syrebehov uppstår i hjärtat vid exempelvis fysisk ansträngning eller stress. Smärtan uppstår då ett plack (åderförlkalkning) ockluderar delar av ett kärl i hjärtat och vid det ökade syrebehovet kan inte tillräckligt med blod flöda för att tillgodose behovet. Det uppstår då en tillfällig ischemi vilket genererar smärtan. Symtomen upphör vid vila eller glytrin.
Instabil angina pectoris är bröstsmärta som uppstår i vila. Anledningen är densamma som vid stabil angina men där symtomen är värre och kan utan omedelbar behandling leda till myokardskada (och STEMI).

Question 10

Vilken del av hjärtat visar EKG-avledningarna?

Answer 10

V1-V2 Septal LAD
V3-V4 Anterior LAD
V5-V6 Lateral CX
II-aVR-III – Inferior RCA

Question 11

Definiera begreppet ödem och beskriva olika uppkomstmekanismer.

Question 12

Hur ser kompensationsmekanismerna ut vid hjärtsvikt?

Question 13

Jämför och förklara patofysiologin och symtombild vid vänster- respektive högersidig hjärtsvikt

Question 14

Hypovolemisk -, Distributiv och Kardiogen chock.