Cellinteraktioner samt nervsystemets organisation och utveckling Flashcards

1
Q

Från vilken del av neuroektodermet bildas CNS?

A

Neuralröret (ytektodermet ger även delar av hypofysen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Från vilken del av ektodermet bildas PNS?

A

Neurallisten (neuroektoderm) och plakoder (ytektoderm) som ger kranialglia och vissa sensoriska celler (luktepitel och hårceller i örat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv gastrulationen kortfattat:

A
  1. Epiblaster tränger undan hypoblaster i mittlinjen och ger endodermet
  2. Fortsatt invandring (epiblaster, EMT) via primitivstrimman ger mesoderm
  3. Kvarvarande epiblaster ger ektoderm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur går neuralinduktionen till?

A

Noden producerar inhibitorer (chordin) som hämmar de epidermialisernade, morfogena signaler underifrån ( BMP’s). Denna inhibition inducerar bildandet av neuroektoderm då det tar bort hämningen från BMP-2 av proneurala regulatorer, vilket leder till stimulering av proneurala gener och inhibering av proepidermala gener. Ger neuroektoderm och neuralplattan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken regional specialisering sker av neuralplattan?

A
  • Rostro-kaudal organisation

- Medio-lateral organisation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur sker neurulationen?

A

Det bildas en längsgående invagination som sluts och bildar neuralröret. Slutningen påbörjas på mitten och avslutas dorsalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är spina bifida?

A

Missbildning där neuralröret (neuralrörsdefekt) inte sluter sig ordentligt. Slutningsdefekter kan ske både rostralt och kaudalt men är vanligare kaudalt och det är dessa som kallas spina bifida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är de två huvudtyperna av spina bifida och var karaktäriserar dem?

A
  • Spina bifida aperta/Myelomeningocele – ryggmärgsbråck opereras direkt pga hög infektionsrisk och risk för ortopediska problem och påverkan på andra organsystem. Är av öppen typ.
  • Spina bifida occulta – sluten typ. Påverkar snarare kotorna och behöver inte ge symptom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka rekommendationer ges för att undvika slutningsdefekter? När ska man vidta extra försiktigthet med denna åtgärd?

A

Ökat intag av folsyra innan graviditet, och i ett tidigt stadium. Folfyra kan “elda på” en begynnande cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka typer av regionalspecialisering av neuralröret sker?

A
  • Rostro-kaudala specificeringen av neuralröret styrs av Wnt-signalering från häftskjälk – bildning av primära och sekundära hjärnblåsor.
  • Krökningar och veckningar (de första gemensamt med hela embryot)
  • Expansion (regional ökning av celldelning)
  • Reducering (celldöd)
  • Cellmigration
  • Celldifferentiering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kallas den dorsala plattan i ryggmärgen och vilka sorters neuron finns här i den vuxna inividen?

A

Alarplattan.

Interneuron och sensorik (somato- och viscerosensorik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas den ventrala plattan i ryggmärgen och vilka sorters neuron finns här i den vuxna inividen?

A

Basalplattan, som hos den vuxna ger:

Motorneuron, somatiska och viscerala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad avgör vilka motorneuron som bli alfa-motorneuron?

A

De som får mest Shh-signalering. Alltså de neuron mest anteriort i ventrala hornet, närmast kordan. De närmare mittlinje blir autonoma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad avgör vilka neuron som blir somatosensoriska och vilka som blir autonoma?

A

De närmast mittlinjen blir autonoma och de mest dorsalt, och därmed längst bort från Shh-signalerande kordan, blir somatiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur motsvarar den mediolaterala organisationen av hjärnstammens kärnor organisationen av ryggmärgen?

A

“Taket faller ut åt sidorna” – Den dorsala somatosensoriken hamnar mest lateralt och ventrala somatomotoriken mest medialt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur speglar var kranialnervernas utspringer organisationen mellan sensorik/motorik och somatiskt/autonom?

A

På den ventrala sidan av ryggmärg så utspringer de sensoriska CN mest lateralt och de motoriska mest medialt, med de mixade emellan sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Från vad och hur utvecklas cerebellum?

A

Från den laterala alarplattan i rostrala metencephalon.

Området expanderar och bildar cerebellum vid den pontina krökningen. Omfattande migration och celldelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad förändrar den ursprungliga organisationen för de sensoriska och motoriska komponenterna i mesencephalon?

A

Proliferation och migration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Prosencephalon är en primär hjärnblåsa. Vad bildar denna och hur?

A

Kordan sträcker sig upp till mesencephalon, (t.o.m. svalgmembranet) men inte till prosencephalon. Det ger mindre/senare påverkan från Shh-signalering. Från prosencephalon bildas de två sekundära hjärnblåsorna diencephalon och telencephalon, vilka saknar en uttalad basalplatta och har en dominerande andel associationsneuron.

20
Q

Vad bildar diencephalon?

A

“Alarplattan” i diencephalon bilar thalamus, hypothalamus samt den optiska blåsan (retina)

21
Q

Hur vidareutvecklas telencephalon?

A

Delas in i två hemisfärer och expanderar kraftigt pga omfattande proliferation ⇒ c-form.
Ger bl.a. storhjärnebarken.

22
Q

Vad innebär holoprosencephali?

A

Avsaknad eller delvis avsaknad av separation av hemisfärer. Den vanligaste framhjärnedefekten. Beror på att den tidiga mönsterbildningen (v.1-3) är störd, 7 gener i Shh-signalvägen kan vara påverkade. Ger cyklopi då separation av anlag inte sker.

23
Q

Vad innebär coloboma?

A

Ej sluten optisk fissur

24
Q

Hur bildas ögonen?

A

Från den optiska blåsan från diencephalon. Den optiska blåsan expanderar lateralt, celldelning vilket ger delningen av ögonen (pga caudalt producerat Shh). Den optiska fissuren sluts.
Lins kommer från linsplakoden (hudektoderm)

25
Q

Hur bildas det olfaktoriska systemet?

A

CNS-komponent från olfaktoriska bulben längst fram på telencephalon – liten knopp mot näshålan. Ger den närmsta vägen in mot hjärnan. PNS-komponent från olfaktoriska/nasal plakoden ger luktepitel och olfaktoriska nervceller, vilka sätter sig i nästaket. Mycket styrs av Shh.

26
Q

Hur bildas hypofysen?

A

Bildas av fuseringen av en divertikel i botten av diencephalon (ger neurohypofysen) och Rathke’s ficka – Divertikel i taket av munhålan med ektodermalt ursprung som ger adenohypofysen.

27
Q

Vilka nervceller finns det i PNS och vad har de för ursprung?

A
  • Kranialggl, Sensoriska ggl (DRG), Autonoma ggl (symp/parasymp/mesenteriska) samt mesenteriska plexa
  • Kommer från tillfälliga embryonala struktuer – neurallisten och kranialplakoder
28
Q

Vilken del av neuralplattan bildar PNS?

A

Perifer/laterala.

29
Q

Vilka strukturer ger neurallistcellerna?

A

De migrerar och ger beroende på sin rostro-kaudala ursprungsposition upphov till

  • Sensoriska nervceller
  • Nervceller i autonoma NS
  • Binjuremärgsceller
  • Enteriska nervceller
  • Melanocyter i huden
  • Gliaceller i PNS
  • Massa annat utöver PNS-komponenter
30
Q

Vad är plakoder?

A

Förtjockningar i neurallisten, 8 st symetriska par varav 5 är neurogena (ger sensoriska kranialggl-neuron) samt lukt-, lins- och öronplakoderna.

31
Q

Hur bildas innerörat?

A

Det, inkl. sensoriska hårceller, bildas från otiska/öron-plakoden. Denna invaginerar som den otiska blåsan för att sedan morfologera till cochlea m.m.

32
Q

Ge exempel på PNS-sjukdomar som orsakas av störningar i bildandet och/eller neurallistens och plakodernas vandring.

A
  • Sensoriska, autonoma kongenitala neuropatier
  • Kongenital dövhet
  • Hirschsprung’s sjukdom
  • Neurocristopatier – sjukdomar som kommer från störning i neurallistutvecklingen
33
Q

Vad innebär stamcell?

A

Omogna celler som kan bilda nya stamceller samt kan utvecklas till specialiserade celler

34
Q

Vad innebär progenitorer?

A

Förstadieceller som är determinerade men ej differensierade.

35
Q

Vad innebär mönsterbildning?

A

Processen som styr att celler determineras olika beroende på position.

36
Q

Vad betyder det att nervceller är postmitotiska?

A

De delar sig inte. Sista delningen är när de “föds”.

37
Q

Alla nervceller genomgår ungefär samma 8-stegs utveckling. Vilka är stegen?

A
  1. Celldelning
  2. Migration och determinering
  3. Differentiering
  4. Uppkoppling –axon guidance till målorgan
  5. Trofiska interaktioner/celldöd
  6. Synapsbildning
  7. Injustering av systemet under kritiska perioder
  8. Myelinisering
38
Q

Hur går celldelningen i neuroepitelet i neuralröret till och vad ger det upphov till?

A

Cellen börjar dela på sig vid den ventrikulära ytan och vandra samtidigt (under G1-fas) för att vandra till den piala ytan och sedan tillbaka till ventrikeln och dela sig där. Kan vara assymetriskt eller symetriskt. Dessa celler ger både neuron och gliaceller. Beroende på deras position differentieras de olika

39
Q

Yttre och inrefaktorer styr induktion, determinering och differentiering. Vad kan dessa faktorer vara?

A

Extrinsic:
- BMP, Wnt, Shh, FGF, vitamin-A-syra
Intrinsic: (påverkas av extrinsic)
- TF’s som reglerar gener och deras aktivitet

40
Q

Hur byggs cortex upp?

A

De 6 kortikala lagren byggs upp inifrån och ut. Omfattande proliferation i VZ. Neuroprogenitorer vandrar bort från stamceller, först radiellt längs radialglia och sedan tangentellt längs sitt lager. Celldelning och celldöd styr antalet celler.

41
Q

Vilka missbildningar i cortex cerebri orsakas av abnormal celldelning/celldöd?

A
  • Microencephali (pga minskad delning/ökad död)
  • Megaencephali (pga ökad delning/minskad död)
  • Fokal cortikal dysplasi (lokalt påverkad celldelning)
42
Q

Vilka missbildningar i cortex cerebri kan abnormal cellmigrantion ge upphov till?

A
  • Lissencephali (hela hjärnan)

- Cortikala heterotopier (mer lokalt)

43
Q

Vad är Reelin viktigt för?

A

Substans som frisätts som guide vid migration. Viktig för utvandringen av nervceller till cortex.

44
Q

Var sker nybildning av interneuron i CNS? (Adult neurogenes?

A
  • Olfaktoriska bulben, dör under vandring.

- Hippocampus (stamceller i gyrus dentatus).

45
Q

Vad är tillväxtkonen för något? Vad består den av?

A

Spetsen på ett utväxande neuron. Består av kondensering av aktin till filopodier som styr riktning, och fäster på laminin.