Cellbiologi tentan Flashcards
Sant eller falskt? Fosfolipider med mättade kolvätesvansar kan packas tätt ihop vilket minskar fluiditeten (kolvätesvansarnas rörlighet)
Sant
Sant eller falskt? Det finns tre stora klasser av membranlipider: fosfolipider, glycolipider, och steroider
Sant
Sant eller falskt? Lateral diffusion av fosfolipider i ett lager är viktigt b.la. för att membranprotein ska kunna interagera med varandra och fördelas jämt vid celldelning
Sant
Sant eller falskt? Innehållet av olika lipider är symmetriskt fördelade över cellmembranet och de intracellulära membranen
Falskt
Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv transport
Aktiv transport innebär att ett ämne, den oladdade jonen går mot sin koncentrationsgradient dvs. från låg koncentration till hög koncentration och detta kräver energi, dvs ATP, för att denna transporten ska ske, dvs. den sker inte av sig själv och denna transport (reaktion) är ofördelaktig.
Passiv transport däremot innebär att ett ämne, den oladdade jonen, går med sig koncentrationsgradient, dvs, den den går från hög konc. till låg konc, och detta kräver inte någon tillförsel av energi, dvs. för att denna transport ska ske, den sker av sig själv helt spontant och denna transport (reaktion) är fördelaktig.
Membranprotein ansvariga för transport över membranet kan fungera som bärarprotein eller jonkanal, para ihop nedan rätt påstående med ngt av svarsalternativen. Jonkanal, bärarprotein, både jonkanaler och bärarproteiner, Gäller inte för någon.
- Kan passivt transportera selektiva ämnen genom membranet med konc gradient.
- kan utföra kopplad transport av två ämnen, en energimässig fördelaktig transport driver transporten av ett annat ämne.
- Kan ha en multipass transmembran struktur i form av en beta-sheets.
- Tillåter passage av ett selektivt ämne och kan regleras med t.ex. en ligand.
- Kan transportera en laddad molekyl mot den elektrokemiska gradienten
- Är beroende av ATP hydrolys för att öppna en fri passage genom cellmembranet av flera olika molekyler
- Både jonkanaler och bärarproteiner kan utföra detta.
- Endast bärarproteiner kan utföra denna kopplade transporten.
- Endast jonkanaler kan ha en multipass transmembran struktur och i form av beta-sheets.
- Det är jonkanaler som tillåter passage av ett selektivt ämne och framförallt kan regleras utav en ligand.
- Bärarproteiner kan transportera en laddad molekyl mot den elektrokemiska gradienten, genom kopplad transport!!!
- Gäller inte för någon.
Vilket av nedanstående påståenden om den genetiska koden är korrekt?
- Ett kodon kodar för mer än en aminosyra
- Den genetiska koden betsår av 64 kodon
- Alla aminosyror kodas för av fler än ett kodon
- Den genetiska koden skiljer sig mellan eukaryoter och prokaryoter
- Alla kodon kodar för en specifik aminosyra
Den genetiska koden består av 64 kodon.
Eukaryota celler innehåller
- Enbart ribosomer
- membranomgärdade organeller
- DNA som flyter runt i cytoplasma
- Enbart cytoplasma
Membranomgärdade organeller
Denna “säcklika” struktur innehåller nedbrytande enzymer. Den kan bryta ner “skräp”, material och även döda celler
- ER (endoplasmatisk retikel)
- Lysosom
- Vacuol
- Vesikel
Lysosom
Detta är en serie av “säcklika tunnlar” utan ribosomer. Huvuduppgiften för denna organell är att tillverka och processa lipider.
- slätt ER
- Cellkärnan
- Knottrigt ER
- Golgi
Slätt ER
Detta är en aktiv process där en versikel från insidan av cellen fuserar med plasmamembranet för att frisätta innehåll på utsidan av cellen
- endocytos
- pinocytos
- Fagocytos
- exocytos
exocytos
Definiera begreppet genom (eng- genome) Beskriv kortfattat vilka delar som vanligen ingår i ett genom och vad dessa delar har för funktion.
Genomet är eller består av alla våra gener, som alltså är vår arvsanlag, dvs. de innehåller den kod av DNA som gör oss till vem vi är, där våra egenskaper exempelvis finns och uttrycks. I genomet finns dvs. gener och varje gens “plats” eller “lokalisation” har ett loci, som ger platsen på genen i hela genomet. våra gener i sin tur innehåller alleler, två uppsättningar av generna, en som vi har ärvt från mamma och en som vi har ärvt från pappa.
Vad menas med homologa kromosomer? Hur är homologa kromosomer lika respektive olika när det gäller gener och alleler.
Homologa kromosomer menas att kromosomerna är lika, identiska, men de är alltså identiska i kromosom “typen” t.ex. två homologa kromosomer av kromosom 21, då är det samma kromosom typ för vi behöver få det i vår kropp, vi behöver ha två st. kromosomer av samma typ sen efter mitosen alltså och meiosen, men varje kromosom har alltså samma gener, de har samma kod i sig, men allelerna kan variera för vi har ju fått en från mamma och en från pappa och de kan variera i sitt innehåll. för att vi inte ska bli identiska kopior av våra föräldrar och få olika egenskaper.
Förklara hur ett nysyntetiserat protein transporteras ur ur cellen via den sekretoriska vägen
VI får ett protein i ER (endoplasmatiska retikel) Det här proteinet transporteras sedan med hjälp av en vesikel till cis golgi och från cis golgi till trans golgi. Det här proteinet modifieras och mognar sedan på vägen genom Golgi innan det är färdigt för sekretion. När proteinet är färdigt avgår det från trans Golgi i en vesikel märkt för sekretion till cellmembranet och väntar bredvid cellmembranet tills cellen får en signal om att frisätta proteinet ur ur cellen. då sammansmälter vesikeln, om den får en sådan signal, med plasmamembranet och tömmer sitt innehåll, proteinet, på utsidan av cellen med exocytos.
Cellcykeln delas in i faser efter vad som händer. Vad händer under S-fasen och varför är det en av de viktigaste processerna i cellcykeln? Beskriv hur denna process går till.
I S fasen så sker dupliceringen utav DNA dvs. här sker replikationen av allt som finns i den enskilda cellen så att vi får en dubbeluppsättning av den i S-fasen. I S-fasen sker alltså replikationen av DNA så att vi från en kopia får två kopior DNA och denna fas är därför den viktigaste processerna i cellcykeln eftersom den är grunden för alla fortsätta processer i själva cellcykeln som mitosen, M-fasen, och därför det också superviktigt att även replikationen sker på ett korrekt sätt för annars övergår inte cellcykeln till M-fasen. och M-fasen är grunden för celldelning dvs. att vi från modercellen som innehåller 46 kromosomer får två nya dotterceller som också innehåller 46 kromosomer. cellbildning och celldelning är viktigt för att de behöver delas för att utgöra vävnader som bygger upp våra organ som bygger upp oss, dvs. människokroppen.
Vad som behövs för DNA replikationen:
- DNA polymeras: Rör sig längs DNA enkelsträngen och adderar nukleotider i en 5´ till 3´ riktning.
- DNA ligas: sammanfogar korta DNA sekvenser så att det blir en lång DNA sekvens.
- Helikas: bryter vätebindningarna mellan DNA strängarna.
- Topoisomeras: slätar ut DNA så att det blir enklare för helikas att bryta vätebindningarna som binder de två DNA strängarna samman.
- SSB. single strand bindning protein: binder tillfälligt till den exponerade strängen så att DNA strängarna inte binder till varandra igen.
- Sliding clamp: binder till DNA polymeras så att det blir mer stadigt under replikationen.
- RNA primer: visar vart replikationen ska börja genom att DNA primas gör en kort sekvens av RNA.
- DNA primas: gör en kort sekvens av RNA för att visa var replikationen ska börja.
- Okazaki fragment: korta DNA sekvenser som uppstår under replikationen på lagging strand.
Hur DNA replikationen går till:
DNA replikationen börjar med att ett initiation protein binder till origin of replication. Helikas binder till DNA strängarna och börjar bryta vätebindningarna mellan strängarna. Framför helikas så går sen topoisomeras och slätar ut DNA strängarna så att det blir enklare för helikas att bryta bidningarna. När då vätebindningarna har brutits så kommer SSB att tillfälligt binda till den exponerade DNA enkelsträngen så att replikationen kan starta och fortsätta, då SSB förhindrar att de särade DNA strängarna binder till varandra igen. DNA ligas kommer sedan att göra en kort sekvens av RNA som kallas för primer och som visar vart replikationen ska börja på DNA enkelsträngen. DNA polymeras kommer sedan att börja addera nukleotider bredvid primern. I leading strand så behövs det bara en RNA primer och DNA polymeras kommer att addera nukleotider i en 5´ till 3´ riktning längs DNA enkelsträngen. I lagging strand däremot så behövs det flera RNA primers då det bildas korta DNA sekvenser istället för långa. I lagging strand så kommer DNA primas att göra en kort sekvens av RNA primer som visar var replikationen ska börja. DNA polymeras börjar sedan addera nukleotider längs vägen. DNA polymeras kommer senare att ta bort RNA sekvenser och ersätta de med DNA. På lagging strand har det nu bildats Okazaki fragment som kommer att sammanfogas med hjälp av DNA ligas så att det bildas en lång DNA sekvens istället för korta DNA sekvenser.
på sätt har vi nu dubblerat DNA-molekylen så att senare vid celldelningen så kan en kopia av molekylen hamna i varje dottercell. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration.
Innan mRNA lämnar kärnan modifieras den. Beskriv den. Beskriv de tre modifieringar som ett mRNA måste genomgå.
Det sätts en 5´kåpa och en poly A svans för att skydda den mot nedbrytning.
Det sker splitsning av mRNA där introner klipps bort och exonerna blir kvar.
Beskriv hur ett protein, t.ex. en receptor som ska verka i plasmamembranet, syntetiseras och transporteras till plasmamembranet.
Proteiner tillverkas i ribosomen. Denna process kallas translation och den innehåller tre steg: en initiering, en elongering och en terminering. Hela processen går ut på att den lilla subenheten, om vi är eukaryota celler, som är 40 S ska binda med 60 S som är den stora subenheten , S för Svedberg som är sedimentationsenheten dvs. hur fort molekyler sedimenterar i en centrifug, och tillsammans i denna komplex så processas proteiner dvs. denna komplex finns i ribosomen. Denna komplex innehåller ett P-cite, ett peptidyl bidnings cite, ett A-cite som är ett aminoacyl cite och ett E-cite, ett exit cite. I peptidyl citet så kommer det att ske peptidbindningar mellan aminosyrorna så att där bildas det proteiner. I A-citen kommer tRNA bärande på sina aminosyror och i E-citet, exit citet, så avgår tomma tRNA och hämtar nya aminosyror som de kan kan binda in i A-citet. Vi får två proteiner på varandra i p-citet, då tRNA som bär på aminosyran som var först i A-citet ger den till p-citet, då flyttar vi tre baser på oss. Ribosomen kommer att förflytta sig utefter mRNA. Proteinerna som går ut E-citet, exit citet, tas sedan upp av vesiklar och överförs till plasmamembranet.
Beskriv schematiskt hur en ligand binder till en g-protein kopplad receptor och hur “signalen” förmedlas in i cellen, fram till tillverkning av specifik secondmessenger
Liganden binder receptor G-proteinet som är uppbyggt av alfa, beta och gamma subenheter och GDP som är ansluten till alfa subenheten, men då är receptorn inaktivt komplex efter den binder GDP. Men när liganden binder receptorn attraheras G-proteinet till receptorn och då byts GDP mot GTP, det sker en fosforylering, detta gör att komplexet aktiveras och då lämnar alfa enheten komplexet och flyttar och binder till effektor protein som sitter i cellmembranet. effektor proteinet i sin tur gör så att secondmessengern börjar jobba, signalen förmedlas vidare, det sker en signaltransduktion.
Varför svarar inte alla celler på alla signalmolekyler?
Eftersom de är specifika.
Receptorer på det postsyanptiska cellmembranet som binder acetylkolin ACh är…….
- kemiskt reglerade kanaler
- spänningsreglerade kanaler
- passiva kanaler
- mekaniskt reglerade kanaler
kemiskt reglerade kanaler.
Aktionspotentialen fortleds längs axonen. vilket är rätt vad det gäller den strukturella respektive funktionella skillnaden mellan A-B- och C fibrer?
- A-fibrer har större diameter jämfört med B-fibrer, men A-fibrer är omyeliniserade. Fortledningen av aktionspotentialer sker snabbast i A-fibrer.
- Alla dessa fibrer är myeliniserade men deras fiberdiameter varierar. Aktionspotentialer fortleds snabbast i A-fibrer med störst diameter.
- A- och B-fibrer är myeliniserade och A-fibrer har störst diameter därför fortleds aktionspotentialer snabbast i A-fibrer.
- C-fibrer är omyeliniserade och deras diameter är större än B-fibrer. Aktionspotentialer fortleds därför snabbare i C-fibrer jämfört med B-fibrer.
- A-fibrer är myeliniserade men deras diameter är mindre än C-fibrer. Aktionspotentialer fortleds därför snabbare i A-fibrer jämfört med C-fibrer.
A- och B-fibrer är myeliniserade och A-fibrer har störst diameter därför fortleds aktionspotentialer snabbast i A-fibrer.
Beskriv vad som händer i de olika faserna i aktionspotentialen. numrerade 1-4.
- depolarisation. En vilande nervcell har en vilomembranpotential på -70 mV. Här sker en graderad potential då öppnas bara några natriumkanaler, natrium kommer att flöda in i nervcellen, den negativa nervcellen kommer då att bli mer positiv men potentialen kommer inte att nå upp över tröskelvärdet som är -60 mV i den axonala hillocken, ingen aktionspotential fortleds då.
- Aktionspotential trsökelvärdet har uppnåtts och späningsreglerade natriumkanaler öppnas vilket gör att natriumjoner strömmar in i cellen. Signalen fortleds då vidare genom axonen, natriumjoner fortsätter att strömma in i cellen och mer och mer aktionspotentialer fortleds genom axonen.
- När natriumjoner har strömmat in tillräckligt mycket in i cellen, som till en början hade en membranpotential på -70 mV dvs. en negativ cell, blir den positiv och når upp till +30 mV. Här stängs då de spänningsreglerade natriumkanalerna så att natrium slutar flöda in i cellen och istället öppnas de tröga spänninsreglerade kaliumkanalerna så att kalium börjar strömmar ut ur
cellen. en repolarisation påbörjar sedan. - Repolarisationen har pågått rätt så länge. kaliumjonerna fortsätter att strömma ut ur cellen, kaliumjoner är positiva så vad som händer med nervcellen är att den blir mer och mer negativ och pga. att de spänninsgreglerade kaliumkanalerna är tröga så stängs de inte direkt sen när potentialen når -70 mV, dvs när vilomembranpotentialen är uppnådd utan här sker det en hyperpolarisation att potentialen blir mer negativ, den sjunker under vilopotentialen, men sen kommer natrium/kaliumpumpen / ATP:asen att återställa balansen i cellen och göra så att de spänningsreglerade kaliumkanalerna stängs och potentialen går tillbaka till -70 mV, vilopotentialen
Bakteriecellen har dubbelskicktat fosfolipidmembran med proteiner och även sterol sant eller falskt?
Falskt
Bakterier har transportproteiner som tar in och ut substanser i cellen i cellmembranet sant eller falkst?
Sant
