BOM200 Flashcards

Question 1

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: mineral

Answer

A

En naturlig, fast, oorganisk förening med bestämd kristallstruktur. Minsta beståndsdel i
bergarter.

Question 2

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: bergart

Answer

A

Ett aggregat av ett eller flera olika mineral

Question 3

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: geotermiskt gradient

Answer

A

Takten som temperaturen ökar med djupet under markytan, vanligen 25‐30°C/km

Question 4

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: olivin

Answer

A

Mineral, grönt, kiselfattigt, bildas vid hög temperatur, överst i Bowens serie. Neosilikat.

Question 5

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: malm

Answer

A

En mineralisering som kan utvinnas med lönsamhet. Endast de mineral eller bergarter som innehåller ett värdefullt ämne i tillräckligt hög koncentration och i lämplig form för ekonomiskt lönsam utvinning kallas malmer.

Question 6

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: morän

Answer

A

Osorterad jordart som bildas som en krossprodukt av en glaciär/inlandsis. Täcker stor del av
Sveriges yta.

Question 7

Q

Definiera kortfattat följande geologiska begrepp: gravsänka

Answer

A

En sänka som bildas när marken mellan en serie förkastningar sjunker. Det omvända kallas
horst.

Question 8

Q

Beskriv kortfattat tre olika typer av konvergerande plattgränser. Ange också ett geografiskt exempel (område) per typ. Du får använda max tre meningar för att beskriva respektive typ.

Answer

A

Oceanplatta krockar med oceanplatta - Bildar djupgrav och öbåge. Ex. Pacifiska plattan och
Filippinska plattan => Marianergraven och Marianerna

Oceanplatta krockar med kontinentplatta - Bildar djupgrav och vulkanisk bergskedja. Ex.
Nazcaplattan och Sydamerikanska plattan => Anderna

Kontinentplatta krockar med kontinentplatta - Bildar bergskedja. Ex. Indiska plattan och
Euroasiska plattan => Himalaya

Question 9

Q

Vid fältkartering av bergarter är det inte ovanligt att träffa på både granit (felsisk bergart) och
mafiska bergarter.

a. Beskriv med en mening vardera två olika processer som gör att vi kan finna dessa två
bergarter bredvid varandra (2p)

Answer

A

Diabasgångar, som en intrusion. Sura graniten har intruderat underifrån och kommit upp
genom den basiska bergarten. Veckningen har inte att göra med att vi ser dem tillsammans

Question 10

Q

Vid fältkartering av bergarter är det inte ovanligt att träffa på både granit (felsisk bergart) och
mafiska bergarter.

b. Bergartstyperna har några ingenjörsgeologiska skillnader, ge två exempel på hur de skiljer
sig. (2p)

Answer

A

Graniten är mer spröd med högre halt av kvarts vilket gör den känslig för nötning samtidigt
väldigt hård. Den är lättare än den Basiska bergarten. Basiska bergarten är seg och tung med
hög hållfasthet. En mer kompakt bergart.

Question 11

Q

Vid fältkartering av bergarter är det inte ovanligt att träffa på både granit (felsisk bergart) och
mafiska bergarter.

c. Om en tunnel skall byggas genom de båda bergarterna, vilka problem kan förväntas? Beskriv
minst ett problem för varje drivningsprocess; sprängning, injektering, utlastning

Answer

A

Graniten mer spröd men hårdare, kan slita mer på borrkronan, lättare att spränga men har
fler sprickor

Basiska bergarter är tyngre och kommer att krävas mer sprängmedel eller tätare borrning för
att kunna få loss berget. Tyngden gör att man får köra fler lastbilar. Kompaktheten ger färre
sprickor och sannolikt en tätare bergmassa.

Diabasgången kan ge fler sprickor i graniten i närzonen till gången, risk för sprickor och
vatteninläckage även sämre bergkvalitet

Bergartsgräns=sprickzon, blockutfall samt vattenläckage

Question 12

Q

Du har blivit anlitad som en ingenjörsgeologiskexpert i ett stort infrastrukturprojekt som kommer att
anläggas under en lång sträcka (300 km) i nord‐sydlig riktning mellan sjöarna Vänern och Vättern.
Trafikverket vill då ha en generell bild av vilka områden som varit under vatten sedan senaste istiden
och också vad man kan förvänta sig för egenskaper i olika områden.

Förklara kortfattat varför den högsta kustlinjen inom området varierar mellan den sydliga
och den nordliga delen av området. (3 p)

Answer

A

Inlandsisens tryck var större och under längre tid i norr än i söder.

Question 13

Q

Du har blivit anlitad som en ingenjörsgeologiskexpert i ett stort infrastrukturprojekt som kommer att
anläggas under en lång sträcka (300 km) i nord‐sydlig riktning mellan sjöarna Vänern och Vättern.
Trafikverket vill då ha en generell bild av vilka områden som varit under vatten sedan senaste istiden
och också vad man kan förvänta sig för egenskaper i olika områden.

Beskriv principiellt vilka jordlagerföljder som Trafikverket kan förvänta sig finna över
respektive under högsta kustlinjen.

Answer

A

Över HK understa till översta:

Berggrund - Kristallin/Sedimentär -> Morän -> Isälvssediment -> Torv - Vindsediment - Svämsediment

Under HK

Berggrund - Kristallin/Sedimentär -> Morän -> Isälvssediment -> Lera (glacial) -> Svallsediment -> Lera -> Torv - Vindsediment - Svallsediment - Svämsediment

Question 14

Q

Förklara kortfattat varför en lera som avsatts i sött vatten (exempelvis i Baltiska issjön) är
mindre skredkänslig än en lera som avsatts i salt vatten (exempelvis i Yoldiahavet)

Answer

A

Urlakning av saltskelett i Yoldia‐lerorna.

Question 15

Q

Förklara kortfattat skillnaden i bildningssätt mellan bottenmorän och ytmorän

Answer

A

Bottenmorän: Bildas under glaciären, består av material som plockats upp från marken och utsatts för högt tryck, ofta tättpackad.

Ytmorän: Bildas på eller nära glaciärens yta, består av material som kommit ovanifrån, ofta mindre kompakt och mer ojämnt fördelad.

Question 16

Q

Du har fått i uppdrag att
finna en bra grundvattentäkt för att försörja en kommun i Mellansverige på ca 30 000 invånare.

a) Vilken eller vilka typer av geologiska bildningar i jord anser du är mest intressanta att leta
efter för att finna en tillräckligt bra akvifer?

Answer

A

a) Rullstensåsar och isälvsdeltan

Question 17

Q

b) I ett område har man gjort borrningar och funnit en långsmal akvifer som är ca 200 meter
bred. Den mättade grundvattenzonen är ca 25 meter mäktig. Genom mätningar i
observationsrör vet man att grundvattenytans lutning (gradient) är ca 0,5 % i akviferens
längdriktning, vilket också är grundvattnets flödesriktning. Man har uppmätt materialets
genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) till ca 10

‐3 m/s. Hur stort är vattenflödet genom akviferen?

Answer

A

b) Q = 10
‐3* 0,00520025 = 0,025 m3/s = 25 liter/s

Question 18

Q

c) Beskriv kortfattat vad du tror kan vara (generellt sett) två möjliga fördelar och två möjliga
nackdelar med att använda grundvatten istället för ytvatten för dricksvattenförsörjning!

Answer

A

c) Fördelar: mindre behandling, bättre kvalitet, i vissa fall skyddat mot påverkan, god smak;
Nackdelar: svårt att sanera vid förorening, begränsad tillgång, dyra installationer (brunnsfält),
i konflikt med andra intressen (ex grustäkt).

Question 19

Q

Diagenes är ett sammanfattande begrepp för de processer som medför att en
sedimentär bergart bildas. Beskriv kortfattat dessa processer.

Answer

A

Diagenes

o Spontan nybildning av mineral (2p)
o Kompaktion. Sedimenten subsiderar, det litostatiska trycket ökar och
sedimentet kompakteras. Porositeten minskar. (2p)
o Upplösning. Ytterligare ökat tryck gör att mineralkornen löses upp i
kontakterna. (2p)
o Cementbildning och rekristallisation. Ju längre ner materialet transporteras i
jordskorpan ju varmare blir det. Det underlättar för ett antal kemiska
processer. Kristaller fälls ut i porutrymmet och materialet cementeras.

Question 20

Q

De sedimentära bergarterna delas in i ett antal huvudgrupper. Ange fyra av dessa!
(Ingen förklaring krävs).

Answer

A

o Klastiska
o Karbonatbergarter
o Kemiska
o Organogena
o Pyroklastiska

Question 21

Q

Nämn två exempel på återvinning av geologiska naturresurser som du själv använder.

Answer

A

Grundvatten, geoenergi

Question 22

Q

Kol bryts i stora mängder i Europa (bl annat av svenska Vattenfall) för att producera energi.
Förklara kortfattat hur brunkol och stenkol (bituminöst kol) bildas. Förklara kortfattat varför brunkol är mindre värdefullt än stenkol.

Answer

A

Genom kompaktion med temperaturökning och följande torrdestillation (pyrolys). Stenkol
bildas genom längre gången pyrolys.

Question 23

Q

Nämn två exempel på återvinning av geologiska naturresurser som du själv använder.

Answer

A

Återvinning av petroleumprodukter (plastflaskor, fleecekläder, plastförpackningar),
återvinning av metaller (burkar, batterier), återvinning av glas

Question 24

Q

Förklara kortfattat varför brunkol är mindre värdefullt än stenkol.

Answer

A

Stenkol har ett högre kolinnehåll (ca 84-91%) jämfört med brunkol (65-75 %), vilket
medför ett lägre energiinnehåll i brunkol.

Question 25

Q

Vilken mineralgrupp förekommer till över 90 % i jordskorpan?

Answer

A

Silikatmineral

Question 26

Q

Vilken mineralgrupp dominerar i kalksten?

Answer

A

Kalcit (Kalciumkarbonat)

Question 27

Q

Lermineral förekommer i olika former, dvs. två huvudsakliga skikt förekommer med olika
sammanhållningar/bindningar och i olika kombinationer. Vad består de två skikten av?

Answer

A

Tetraederskikt av silikatjonen SiO^-4_4 och oktaederskikt av aluminium med hydroxidjoner.

Question 28

Q

Vad utmärker lermineralet montmorillonit

Answer

A

Mineralet kan genom vattenupptagning svälla till flera gånger sin ursprungliga volym.

Question 29

Q

Mineralens bindning och struktur (kristallografin eller kristallformen) har avgörande
betydelse för deras egenskaper. Ge fyra ytterligare (obs, enbart fyra stycken) exempel på
igenkänningskriterier som vanligen används för att enkelt skilja på olika mineral!

Answer

A

Spaltbarhet, Hårdhet, Lyster, Färg, Streckfärg, Densitet, Magnetism

Question 30

Q

En naturlig, fast, oorganisk förening med bestämd kristallstruktur. Minsta beståndsdel i
bergarter.

Question 31

Q

Ökning av berggrundens temperatur med djupet under markytan, vanligen 25-30°C/km

Answer

A

Geotermisk gradient

Question 32

Q

En formation, vanligen i form av en långsträckt rygg, avsatt längs inlandsisens kant vid ett
längre (upp till flera hundra år) stillestånd i isavsmältningen. Består vanligen av morän, men
kan också bestå av isälvsmaterial och finsediment. Kan vara flera 10-tals meter mäktig.

Answer

A

Randbildning

Question 33

Q

Metamorf bergart, omvandlad kalksten.

Question 34

Q

En geologisk formation ur vilken grundvatten kan utvinnas i tillräcklig mängd för praktisk
användning (ex dricksvatten, bevattning, processvatten)

Question 35

Q

Den kompassriktning (0-359°) från norr som tillsammans med stupning beskriver
orienteringen hos en geologisk struktur, ex en spricka

Answer

A

Strykning

Question 36

Q

Ett bergblock som genom förkastningar höjts upp relativt omgivningen. Det omvända kallas
gravsänka.

Question 37

Q

En rullstensås avsatt under högsta kustlinjen är vattentäkt för en mellanstor stad. Åsen är ca 300 meter
bred. Mitt i åsens centrala del hittar man vid en borrning isälvsmaterial från markytan och hela vägen
ner till berggrunden. I botten är isälvsmaterialet mycket grovkornigt (sand, grus och sten) medan det
närmare markytan består av sand. Ut emot sidorna på åsen finner man att isälvsmaterialet inte är lika
grovkornigt. Det underlagras här också av morän och överlagras av finsediment (lera) och
svallsediment.

a. Varför saknas morän i åsens centrala del

Answer

A

Vid avsättningen har isälvens flöde varit så kraftigt att den tidigare avsatta moränen spolats
bort.

Question 38

Q

En rullstensås avsatt under högsta kustlinjen är vattentäkt för en mellanstor stad. Åsen är ca 300 meter
bred. Mitt i åsens centrala del hittar man vid en borrning isälvsmaterial från markytan och hela vägen
ner till berggrunden. I botten är isälvsmaterialet mycket grovkornigt (sand, grus och sten) medan det
närmare markytan består av sand. Ut emot sidorna på åsen finner man att isälvsmaterialet inte är lika
grovkornigt. Det underlagras här också av morän och överlagras av finsediment (lera) och
svallsediment.

Beskriv kortfattat (max 5 meningar) hur lagerföljden vid åsens sidor uppstått.

Answer

A

Först avsättning av bottenmorän under inlandsisen, sedan isavsmältning med avsättning av
isälvsmaterial från en isälv på moränen. Därefter retirering av isfronten och sedimentation av
lera i djupt och lugnt vatten över isälvsmaterialet. Slutligen landhöjning och vågerosion med
avsättning av svallsediment över lera.

Question 39

Q

Utifrån genomförda undersökningar har åsens tvärsnittsarea för grundvattenflöde uppskattats
till 6000 m2. Man har uppmätt en lutning (gradient) på grundvattenytan längs åsen på i
medeltal 0,6 % och genom siktanalyser har en hydraulisk konduktivitet på 10-4 m/s
uppskattats. Hur stort är det naturliga grundvattenflödet längs åsen?

Answer

A

Darcy’s lag: Q=Kdh/dlA = 10^-4 m/s * 0,006 * 6000 m2 = 0,0036 m3/s = 3,6 l/s.

Question 40

Q

Exempel och definition på mekaniska vittringsprocesser

Answer

A

Frostvittring, is har lägre densitet än vatten, expanderar och sönderdelar på så vis
material, tidigare vittring krävs.
Rotsprängning, rötter expanderar i tidigare sprickor i berggrunden.
Vindslipning, vind medförande slipande material eroderar annat material.
Tryckavlastning, förändrad/e tryckförhållanden och spänningsbelastning.
Saltsprängning, salt kristalliserar i sprickor.
Solsprängning/exfoliation, temperaturväxlingar orsakar förändrade spännings-/tryckförhållanden pga att mineral har olika värmeledningsförmåga.

Question 41

Q

Exempel och definition på kemiska vittringsprocesser

Answer

A

Lösning, kolsyra bildas av CO2 och HO2 i regnvatten och i marken. Kolsyran löser upp karbonater. Inga restprodukter.
Hydrolys. Vätejoner från kolsyra bildad enligt ovan ersätter kaliumjonen i fältspater och löser upp materialet. Restprodukter.
Oxidation, reaktion då en eller flera elektroner avges. Materialet oxideras.

Question 42

Q

Vilka är de vanligaste förstärkningsåtgärder som kan vidtagas för förstärkning och tätning av bergrum
och tunnlar? Ge namn på åtgärden och en kort beskrivning vad den innebär

Answer

A

Bultning - Bultning tillgår så att man borrar hål (flera meter) genom det bergparti som skall
förankras, och vidare in i friskt berg. I hålen sättes sedan bult som antingen gjuts fast eller
förankras med expander. Därefter monteras bricka och mutter på bulten, som efter inspänning
håller bergpartiet på plats.
Sprutbetong - Metoden tillgår så, att man på den rena bergytan (dvs efter skrotningen) med
högt tryck sprutar en finkornig betongblandning, tills man uppnår en lagertjocklek av någon
eller några centimeter. Resultatet blir ett tunt valv, som i sig har en icke obetydlig bärförmåga,
men som också hjälper det efter sprängningen skadade berget att fungera som ett kraftigt valv.
Dessutom ger sprutbetongskiktet ett gott skydd mot ras av mindre stenar och block. Sådana
mindre ras är ofta orsak till olyckor under byggnadstiden. Därför förses ofta tunnlar och
bergrum med sprut-betong snarast möjligt efter utsprängningen.
Ingjutning - En tunnel eller ett bergrum kan självfallet förses med kraftiga väggar, tak och golv
av armerad betong. En sådan förstärkning blir naturligtvis mycket bra, men priset för den blir
också högt. Konstruktionen som sådan är dyrbar, men också utrymmeskrävande. För att få en
viss effektiv volym, måste den utsprängda volymen vara så mycket större som den volym
konstruktionen kräver. Därför väljer man denna metod endast i undantagsfall, t ex när man
stöter på dåligt berg med mycket låg hållfasthet eller omfattande lerzoner (t.ex.
Hallandsåstunneln). Andra situationer där betongvalv kan krävas, är om man har extremt stora
spännvidder.
Tätningsåtgärder - När man vill täta en tunnel eller ett bergrum, försöker man fylla de närmast
kringliggande sprickorna med något material, vanligen cement. Man borrar hål i berget med
lämpliga mellanrum, renspolar hål och sprickor med vatten och pressar in tätningsmaterialet
som sprider sig i de sprickor som är genomborrade. De två injekteringsmetoder som används
idag, är förinjektering och efterinjektering. Dvs före och efter sprängning. Före sprängning är
att föredra.

Question 43

Q

Du har blivit anlitad som en ingenjörsgeologisk expert i ett stort infrastrukturprojekt som kommer att
anläggas under en lång sträcka (300 km) i nord-sydlig riktning mellan sjöarna Vänern och Vättern.
Trafikverket vill då ha en generell bild av vilka områden som varit under vatten sedan senaste istiden
och också vad man kan förvänta sig för egenskaper i olika områden.

a. Förklara kortfattat varför den högsta kustlinjen inom området varierar mellan den sydliga och
den nordliga delen av området.

Answer

A

Inlandsisens tryck var större och under längre tid i norr än i söder.

Question 44

Q

Du har blivit anlitad som en ingenjörsgeologisk expert i ett stort infrastrukturprojekt som kommer att
anläggas under en lång sträcka (300 km) i nord-sydlig riktning mellan sjöarna Vänern och Vättern.
Trafikverket vill då ha en generell bild av vilka områden som varit under vatten sedan senaste istiden
och också vad man kan förvänta sig för egenskaper i olika områden.

Trafikverket är särskilt intresserat av jordarterna glacial lera, morän, torv, svallsediment och
isälvsmaterial, Beskriv vilka av dessa jordarter som förekommer under respektive över högsta
kustlinjen (HK) i området och vilken lagerföljden med dessa fem jordarter är över och under
HK. Använd gärna en enkel skiss

Answer

A

Under HK: morän – isälvsmaterial – glacial lera - svallsediment - torv

Question 45

Q

Förklara kortfattat varför en lera som avsatts i sött vatten (exempelvis i Baltiska issjön) är
mindre skredkänslig än en lera som avsatts i salt vatten (exempelvis i Yoldiahavet)

Answer

A

Urlakning av saltskelett i Yoldia-lerorna.

Question 46

Q

En sedimentär bergart bildas genom att lösa sediment omvandlas till en bergart genom en
process som kallas diagenes. Några exempel på sediment är sand (exempelvis avsatt på en
strand), lera (exempelvis avsatt i djupt och lugnt havsvatten), silt (exempelvis avsatt i en sjö
med relativt lugnt och djupt vatten) och stenigt grus (exempelvis avsatt i botten på ett
strömmande vattendrag såsom en å). Vilket är det korrekta namnet på den klastiska
sedimentära bergart som bildas av vart och ett av de sediment som nämns ovan?

Answer

A

Sandsten, skiffer (lersten), siltsten, konglomerat

Question 47

Q

Beskriv kortfattat hur kalksten uppstår och vilket mineral som är dominerande i denna
bergart.

Answer

A

Kalksten bildas genom deponering av kalkslam i djuphavet från växter, plankton mm som
genom diagenes förfastas till en bergart. Består huvudsakligen av mineralet kalcit.

Question 48

Q

Du undersöker de sedimentära bergarternas lagerföljd i ett område och drar slutsatsen att en
succesiv höjning av havsnivån har inträffat (transgression). Nämn en lagerföljd av
sedimentära bergarter som du anser vara bevis för en transgression. Motivera med max 2
meningar

Answer

A

Sandsten – skiffer - kalksten

Question 49

Q

Man delar in magmatiska bergarter utifrån deras bildningsmiljö (position) och deras kemiska
sammansättning. Nämn tre olika typer av bergarter med hänsyn till dess bildningsmiljö (plats)
och dess kemiska sammansättning (kiselinnehåll).

Answer

A

Bildningsmiljö: Djupbergart, gångbergart och ytbergart

Kemisk sammansättning: Mafisk, Intermediär, Felsisk

Question 50

Q

Kiselinnehållet påverkar bergartens egenskaper. Beskriv kortfattat generella skillnader
avseende sprödhet, sprickfrekvens, motståndskraft mot mekanisk vittring och densitet mellan
en bergart med hög kiselhalt jämfört med en låg kiselhalt.

Answer

A

Felsisk (hög kiselhalt) mera spröd, mera sprickrik, högre motståndskraft mot mekanisk
vittring och lägre densitet.

Question 51

Q

Hur definieras begreppet risk i tekniska/vetenskapliga sammanhang?

Answer

A

Sannolikhet kombinerat med konsekvens.

Question 52

Q

Beskriv kortfattat två egenskaper (max 2 meningar per egenskap) hos jordarten som påverkar
möjligheterna för bindning (fastläggning) av föroreningar vid det geologiska materialet i
marken.

Answer

A

Organisk halt och kornstorlek

Question 53

Q

Beskriv kortfattat tre sätt (max 2 meningar per sätt) som människor kan exponeras för
föroreningar inom ett förorenat område.

Answer

A

Inandning av ångor, inandning av damm, intag av jord, intag vatten, hudkontakt, intag av
växter, (intag av djur).

Question 54

Q

Den kompassriktning (0-359°) från norr som tillsammans med stupning beskriver
orienteringen hos en geologisk struktur, ex en spricka.

Answer

A

Strykning

Question 55

Q

Geografisk yta där det gäller särskilda föreskrifter till skydd för råvattnet som används i en
vattentäkt.

Answer

A

Vattenskyddsområde

Question 56

Q

Metamorf bergart, omvandlad kvartsrik sandsten, vittringsbeständig.

Question 57

Q

Fast oorganisk förening som finns i naturen och har bestämd kristallstruktur och kemisk
sammansättning.

Question 58

Q

Samlingsnamn på de kemiska, fysiska och biologiska processer som påverkar sediment från
avlagring till dess att de omvandlats till en fast bergart.

Question 59

Q

Vad kallas den högsta nivå havet (eller Östersjön) haft efter den senaste istiden?

Answer

A

Högsta kustlinjen, HK

Question 60

Q

Varför är landhöjningen mera omfattande och snabbare i norra Sverige än i södra Sverige?

Answer

A

Norra Sverige var mera nedpressat av en tjockare is och under längre tid. Därför har också
tillbakafjädringen gått snabbare och till större belopp.

Question 61

Q

En jordlagerföljd som bildats under havets/Östersjöns högsta nivå skiljer sig principiellt från
en lagerföljd som bildats över denna nivå. Beskriv med en figur en trolig lagerföljd bildad
under den högsta vattennivån och en lagerföljd som bildats över den högsta vattennivån.

Answer

A

Under HK, nedifrån: bottenmorän, isälvsmaterial, glacial lera, svallmaterial, gyttja, torv
Över HK, nedifrån: bottenmorän, ytmorän, isälvsmaterial, gyttja, torv.

Question 62

Q

Beskriv kortfattat vad du tror kan vara (generellt sett) två möjliga fördelar och två möjliga
nackdelar med att använda grundvatten istället för ytvatten för dricksvattenförsörjning!

Answer

A

Fördelar: mindre behandling, bättre kvalitet, i vissa fall skyddat mot påverkan, god smak;
Nackdelar: svårt att sanera vid förorening, begränsad tillgång, dyra installationer (brunnsfält),
i konflikt med andra intressen (ex grustäkt).

Question 63

Q

Vad är ekvationen för vattenbalans kopplat till den hydrologiska cykeln?

Answer

A

Nederbörd = Avdunstning + Lagring + Avrinning

Question 64

Q

I ett område har man gjort borrningar och funnit en långsmal akvifer som är ca 200 meter
bred. Den mättade grundvattenzonen är ca 20 meter mäktig. Genom mätningar i
observationsrör vet man att grundvattenytans lutning (gradient) är ca 0,5 % i akviferens
längdriktning, vilket också är grundvattnets flödesriktning. Man har uppmätt materialets genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) till ca 10^-3 m/s.

Hur stort är vattenflödet genom akviferen?

Answer

A

Q = 10-3 * 0,00520020 = 0,02 m3/s = 20 liter/s

Answer 58

A

Silt, det kan hålla stora mängder vatten kapillärt.

Answer 59

A

Strukturen och hållfastheten i en tjälfarlig jord förändras markant efter frysning och
upptining.

Answer 60

A

Djupbergarter har svalnat och stelnat långsamt på stort djup och under högt tryck. Det
medför att de får stora kristaller.

Gångbergarter har som magma trängt upp i sprickor i sidoberget. Det medför att de
stelnar snabbare än djupbergarter och får mindre kristaller.

Ytbergarter stelnar uppe på markytan. Den snabba avkylningen gör att de blir mycket
finkorniga.

Answer 61

A

Djupbergarter: Granit, gabbro

Gångbergarter: Pegmatit/aplit, diabas

Ytbergarter: Rhyolit, basalt.

Answer 62

A

Den felsiska bergarten är mer spröd med högre halt av kvarts vilket gör den känslig
för nötning samtidigt väldigt hård. Den är lättare än den mafiska bergarten. Den
mafiska bergarten är seg och tung med hög hållfasthet. En mer kompakt bergart.

Answer 63

A

Topografiska kartan genom att lokalisera dalgångar, vattendrag, vägar och odlingsmark.

Answer 64

A

Sättningar, Sinande brunnar, påverkan på våtmarker, påverkan på vattenkvalité.

Answer 65

A

Sprutbetong – beklädnad av tunnelväggar, Ingjutning – tunneln förses med kraftiga väggar, tak och golv av armerad betong,

Injektering - Borrar hål i berget med lämpliga mellanrum,
renspolar hål och sprickor med vatten och pressar in tätningsmaterialet som sprider sig och tätar i de sprickor som är genomborrade

Answer 66

A

Diabasen är yngst eftersom den går igenom de andra bergarterna. Det går inte att veta
om graniten eller gnejsen är äldst.

Answer 67

A

Silikatmineral

Answer 68

A

Kalcit (Kalciumkarbonat)

Answer 69

A

Tetraederskikt av silikatjonen SiO4-4 och oktaederskikt av aluminium med hydroxidjoner.

Answer 70

A

Mineralet kan genom vattenupptagning svälla till flera gånger sin ursprungliga volym.

Answer 71

A

Fyra alternativ av: Spaltbarhet, Hårdhet, Lyster, Färg, Streckfärg, Densitet, Magnetism

Answer 72

A

Metamorf bergart, omvandlad kalksten.

Answer 73

A

En formation, vanligen i form av en långsträckt rygg, avsatt längs inlandsisens kant vid ett
längre (upp till flera hundra år) stillestånd i isavsmältningen. Består vanligen av morän, men
kan också bestå av isälvsmaterial och finsediment. Kan vara flera 10-tals meter mäktig.

Answer 74

A

Ett mineral bestående av kalciumsulfat. Bildas genom avdunstning av vatten rikt på salter
(kalciumsulfat). Evaporit.

Answer 75

A

Ett bergblock som genom förkastningar höjts upp relativt omgivningen. Det omvända kallas
gravsänka

Answer 76

A

Sedimenten överlagras och subsidierar, nya mineral bildas spontant och sedimenten
kompakteras. Trycket ökar ytterligare och i kontakten mellan kornen löses de upp och
förs bort som lösta joner. Cementering sker då kristaller fälls ut i de allt mindre
porutrymmena.

Answer 77

A

Drumlin

morän – alla kornfraktioner

Answer 78

A

Isälvsdelta

(sand/grus)

Answer 79

A

Finsediment

ler/silt

Answer 80

A

Isälvsdelta. Bildas vid ett längre stillestånd i isavsmältningen, där stora mängder
isälvsmaterial avsätts framför mynningen på en isälv som mynnar i havet/vatten.

Answer 81

A

Lera och silt är jordarter som har en liten hållfasthet, som kan kompakteras (hög grad
av kompressibilitet) och som därför är sättningsbenägna vid last eller vid
förändringar i markens porvattentryck.

Sättningar kan uppstå till följd av ökad belastning på jorden. Grundvattentrycket kan
sänkas, porerna töms och kollapsar. Kombination kan också ske.

Answer 82

A

Ytmorän bildas på ytan av glaciärer när de smälter. När glaciären smälter, lämnas osorterat material som den transporterade, inklusive sten, grus, sand och lera, kvar på marken. Detta material skapar en ojämn och ofta stenig yta. Ytmorän är därför en typ av morän som ligger ovanpå landskapet och är ofta synlig som en täckande lager av löst material. Ytmorän påträffas endast över HK.

Bottenmorän består av material som har skrapats upp från berggrunden och pressats och slipats under isens rörelse. Den är vanligtvis mer kompakt och väl sammanpressad än ytmoränen och täcker ofta stora områden som ett tjockt, sammanhängande lager under ytan.

Answer 83

A

Djupbergart
– Magma stelnar på stort djup i jordskorpan
Gångbergart
– Magma tränger in i svaghetszoner i jordskorpan
Ytbergart
– Magma (lava) stelnar på eller nära ytan

Answer 84

A

Mafisk (SiO2 45-52%)
– Benämningarna ”Basisk” och ”Basaltisk” förekommer också
Intermediär (SiO2 52-63%)
– Benämningen ”Andesitisk” förekommer också
Felsisk (SiO2>63%)
– Benämningarna ”Sur” och ”Granitisk” förekommer också

Answer 85

A

Topografiska kartan genom att lokalisera dalgångar, vattendrag, vägar och odlingsmark.

Answer 86

A

Jordartskartan kan också användas då större och mäktigare (tjockare) jordtäcken ofta finns i
dalgångarna. Under högsta kustlinjen är det ofta tydligt att dalgångar fylls ut av finkorniga
jordlager.

Answer 87

A

Sättningar, Sinande brunnar, påverkan på våtmarker, påverkan på vattenkvalité.

Answer 88

A

Kvarts, fältspat, amfibol, glimmer, plagioklas

Answer 89

A

Graniten är massformig, medan gnejsen är bandad med gemensam riktning för
mineralkornen. Dett har uppstått genom metamorfos med tydligt anisotropt tryck.

Answer 90

A

Gnejsens bandning ger ofta sprickor längs denna bandning (foliation). Det medför att
gnejsen tenderar att ha svaghetszoner längs dess bandning/foliation. Gnejsen har
genom sin bandning också stråk av mera lättvittrade partier av exempelvis glimmer,
vilket kan orsaka både minskad stabilitet men också kraftigt grundvattenförande
sprickor.

Answer 91

A

Distalbrant

Answer 92

A

Från markytan: sand – silt/lera – morän (ev) – berg.

Answer 93

A

Norra Sverige var mera nedpressat av en tjockare is och under längre tid. Därför har
också tillbakafjädringen gått snabbare och till större belopp.

Answer 94

A

Under HK, nedifrån: bottenmorän, isälvsmaterial, glacial lera, svallmaterial, gyttja,
torv

Över HK, nedifrån: bottenmorän, ytmorän, isälvsmaterial, gyttja, torv.

Answer 95

A

Morän: lägst. Grus: högst. Morän består delvis av finmaterial. Grus är grovt med
stora porer och har högre hydraulisk konduktivitet (vattengenomsläppningsförmåga).

Answer 96

A

Berg- morän-isälvsmaterial-torv

Answer 97

A

Magmatiska bergarter kan vittra sönder till sediment som övergår till sedimentära bergarter. Både magmatiska och sedimentära bergarter kan genom värme, tryck och veckning omvandlas till metamorfa, som i sin tur kan smälta och övergå till magmatiska.

Magmatisk bergart:
    Granit: Består av kvarts, fältspat och glimmer. Granit är en grovkornig, kvartsrik magmatisk bergart.

Sedimentär bergart:
    Sandsten: Består huvudsakligen av sandkorn, ofta kvarts. Sandsten är en kvartsrik sedimentär bergart som bildas genom cementering av sand.

Metamorf bergart:
    Kvartsit: Bildas genom metamorfos av kvartsrik sandsten. Kvartsit är en mycket hård, kvartsrik metamorf bergart.

Answer 98

A

Kvarts, kalifätspat, amfibol (hornblände), glimmer, pyroxen

Answer 99

A

På stort djup i en svalnande magma

Answer 100

A

Längst ner, dvs bildad vid lägst temperatur

Answer 101

A

Felsisk, spröd, massformig, relativt hård, relativt motståndskraftig mot vittring (ex kemisk
från sura vätskor och mekanisk vittring)

Answer 102

A

Gravsänka

Answer 103

A

Öppen akvifer. I en geologisk bildning, vars grundvattenyta står i direkt vertikal kontakt med
atmosfären. Grundvattenytan anges som den yta vid vilken det hydrostatiska trycket är lika
med atmosfärtrycket.

Sluten akvifer. Grundvattnet är avskilt från atmosfären genom att ett
ogenomträngligt lager finns ovanför akviferen detta medför att grundvattenytan eller
trycknivån står ovan akviferens övre gränsyta.

Answer 104

A

Betecknar en bildningsmiljö för sediment som avsatts under likartade förhållanden.

Answer 105

A

Veck (plastisk) och förkastning (spröd

Answer 106

A

Plastisk deformation kan endast förekomma på flera km djup (mer än 7 km och fullt ut först
vid ca 15 km). Deformationen blir plastisk när omgivningstrycket är högt.

Answer 107

A

Den plastiska deformationen har sannolikt inträffat först eftersom den sker på större djup i
jordskorpan. Den spröda deformationen har inträffat när berggrunden genom erosion
kommit närmare markytan.

Answer 108

A

Grundvatteninläckage (hanteras genom tätning med injektering eller inklädnad alternativt
genom återinfiltration), stabilitetsproblem med ex ras, blockutfall (hanteras genom
bergförstärkning såsom bultning eller inklädnad).

Answer 109

A

Kvarts, fältspat, amfibol, glimmer, plagioklas

Answer 110

A

Gnejsen är massformig, medan gnejsen är bandad med gemensam riktning för
mineralkornen. Dett har uppstått genom metamorfos med tydligt anisotropt tryck.

Answer 111

A

Gnejsens bandning ger ofta sprickor längs denna bandning (foliation). Det medför att
gnejsen tenderar att ha svaghetszoner längs dess bandning/foliation. Gnejsen har
genom sin bandning också stråk av mera lättvittrade partier av exempelvis glimmer,
vilket kan orsaka både minskad stabilitet men också kraftigt grundvattenförande
sprickor.

Answer 112

A

(Kornfraktion mellan 2-60 mm
(fin 2-6, mellan 6-20, grov 20-60)
mellan sand och sten

Answer 113

A

Förändringshastigheten hos den mot djupet stigande temperaturen i jorden. 1p Ca 25-
30°C/km

Answer 114

A

En moränvall (½p)som bildats framför inlandsisens kant vid ett längre stillestånd i
iasavsmältningen. Tvärs isrörelseriktningen, ungefär V-Ö riktning

Answer 115

A

Område där en tektonisk platta ½p (havs-)½p glider in under en annan 1p. Aktiv
vulkanism och jordbävningar

yta där två tektoniska plattor möts och en av plattorna tvingas ned under den andra och sjunker in i manteln.

Answer 116

A

Metamorf bergart, omvandlad kvartsrik sandsten. Vittringsbeständig

Answer 117

A

Mineral, ½p mjukt (repas med nagel) 1p färglös-gråvit 1p, CaSO4×2H2O 1p

Answer 118

A

Den kompassriktning (0-359°)1p från norr som tillsammans med stupning beskriver en
sprickas orientering 1p. Horisontell linje som sammanfaller med ett sprickplan

Answer 119

A

Oceanplatta krockar med oceanplatta - Bildar djupgrav och öbåge. Ex. Pacifiska plattan och
Filippinska plattan => Marianergraven och Marianerna

Oceanplatta krockar med kontinentplatta - Bildar djupgrav och vulkanisk bergskedja. Ex.
Nazcaplattan och Sydamerikanska plattan => Anderna

Kontinentplatta krockar med kontinentplatta - Bildar bergskedja. Ex. Indiska plattan och
Euroasiska plattan => Himalaya

Answer 120

A

Frostvittring, is har lägre densitet än vatten, expanderar och sönderdelar på så vis
material, tidigare vittring krävs.
Rotsprängning, rötter expanderar i tidigare sprickor i berggrunden.
Vindslipning, vind medförande slipande material eroderar annat material.
Tryckavlastning, förändrad/e tryckförhållanden och spänningsbelastning.
Saltsprängning, salt kristalliserar i sprickor.
Solsprängning/exfoliation, temperaturväxlingar orsakar förändrade spännings-
/tryckförhållanden pga att mineral har olika värmeledningsförmåga.

Answer 121

A

Lösning, kolsyra bildas av CO2 och HO2 i regnvatten och i marken. Kolsyran löser upp
karbonater. Inga restprodukter.
Hydrolys. Vätejoner från kolsyra bildad enligt ovan ersätter kaliumjonen i fältspater
och löser upp materialet. Restprodukter.
Oxidation, reaktion då en eller flera elektroner avges. Materialet oxideras.
Biologiska processer, växter lavar och svampar medverkar till mineralens nedbrytning
på olika sätt

Answer 122

A

Distalbrant

Answer 123

A

Från markytan: sand – silt/lera – morän (ev) – berg.

Answer 124

A

Morän: lägst. Grus: högst. Morän består delvis av finmaterial. Grus är grovt med
stora porer och har högre hydraulisk konduktivitet (vattengenomsläppningsförmåga).

Answer 125

A

Berg- morän-isälvsmaterial-torv

Answer 126

A

Kvarts, kalifätspat, amfibol (hornblände), glimmer, pyroxen

Answer 127

A

På stort djup i en svalnande magma

Answer 128

A

Längst ner, dvs bildad vid lägst temperatur

Answer 129

A

Felsisk, spröd, massformig, relativt hård, relativt motståndskraftig mot vittring (ex kemisk
från sura vätskor och mekanisk vittring)

Answer 130

A

Naturgrus & grundvattenresurser

Answer 131

A

Isälvsdeltan består till största del av sorterat sand/grus. De är därför tacksamma både som en
materialresurs (naturgrus), grundvattenresurs (god hydraulisk konduktivitet och ofta
stora/sammanhängande) och som ett lämpligt ställa att bygga infrastruktur (väl dränerad
mark som är relativt platt, många flygplatser är byggda på deltan). Dock så är till exempel
uttagandet av naturgrus som en materialresurs negativt för deltats förmåga att vara en
grundvattenresurs. Närhet till flygplats ökar risken för föroreningar vilket också är även det
negativt för deltats förmåga att vara en grundvattenresurs.

Answer 132

A

Ett bergblock som genom förkastningar höjts upp relativt omgivningen. Det omvända kallas
gravsänka.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

BOM200 Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM