Blod, lymfkärl och benmärg

Question 1

Vilka system ingår i kretsloppssystemet?

Answer 1

Hjärtat, blodkärlssystemet och lymfkärlssystemet.

Question 2

Vilka är de två typerna av blodkärl, baserat på riktning i förhållande till hjärtat?

Answer 2

Artärer -> arterioler - Blodet löper från hjärtat.
Vener -> venoler - Blodet löper till hjärtat.

Question 3

Vilka två övergripande kretslopp bildar blodkretsloppet?

Answer 3

Lungkretsloppet (det lilla kretsloppet) = till och från lungorna.
Det systematiska kretsloppet (stora kretsloppet) = till alla andra vävnader och organ.

Question 4

Hur är lymfkärlsystemet uppbyggt?

Answer 4

Det består av lymfkapillärer och lymfkärl.

Question 5

Vad är lymfkärlsystemets syfte?

Answer 5

• Dränera vävnadsvätskan i intercellulära utrymmen och tömmer sig i venerna i halsroten.
• Transportera lymfocyter från lymfknutor till blodet.
• Transportera molekyler som t.ex. lipider och högmolekylära proteiner från intercellulärutrymmet till blodet.

Question 6

Vilka tre tunicae består blodkärlväggen av?

Answer 6

1. Tunica intima (interna)
2. Tunica media
3. Tunica adventitia (externa)

Question 7

Vad är namnet på huvudpulsådern/kroppspulsådern, och var avgår den från?

Answer 7

Aorta. Vänster hjärtkammare.

Question 8

Vad är namnet på lungpulsådern, och var avgår den från?

Answer 8

Truncus pulmonalis. Höger hjärtkammare.

Question 9

Vilka tre typer av artärer finns det?

Answer 9

Elastiska artärer, muskulära artärer och artertioler.

Question 10

Vad sker i det mikrovaskulära systemet, och vilka kärltyper finns där?

Answer 10

Ämnesutväxling mellan blod och vävnad (primärt i kapillärer).
Arterioler (Reglerar blodtillförsel till kapillärerna och reducerar blodtrycket)
Kapillärer.
Venoler (Lymfocyt-, granulocyt- och monocytvandring från blod till vävnad. Utväxling av större, vattenlösliga molekyler, främst proteiner.)

Question 11

Vilka tunicae har kapillärer?

Answer 11

Endast tunica intima (interna).

Question 12

Vilka tre typer av kapillärer finns det?

Answer 12

Kontinuerliga kapillärer = vanligast.
Fenestrerade kapillärer = hål i endotelceller.
Sinusoider = Större lumen än andra kapillärer.

Question 13

Vilka tunicae har venoler?

Answer 13

Endast tunica intima (interna).

Question 14

Vad karaktäriserar muskulära venoler?

Answer 14

De är omslutna av glatt muskulatur kring endotelen.

Question 15

Var går venae cava in?

Answer 15

I höger förkammare (sv = förmak).

Question 16

Var går venae pulmonalis in?

Answer 16

I vänster förkammare (sv = förmak).

Question 17

Var förekommer venklaffar, och vad är deras funktion?

Answer 17

I medelstora vener med en diameter >2 mm. Huvudsakligen där de transporterar blodet mot tyngdkraftens riktning. De förhindrar tillbakaflöde av blodet.

Question 18

Hur löper lymfkärlssystemet?

Answer 18

Börjar blint i lymfkapillärer -> samlingskärl -> lymfknutor -> större lymfkärl -> +/- ännu en lymfknuta -> lymfa samlas i två huvudstammar -> tömmer sig i stora vener.

Question 19

Ge exempel på var lymfkärl inte finns.

Answer 19

CNS, benmärg, thymus, brosk eller det inre örat.

Question 20

Vad har lymfkärlsystemet för syfte?

Answer 20

• Dränera överflödig vävnadsvätska från det parakapillära kretsloppet, tillbaka till blodet.
• Säkerställa att lumen inte innehåller värdsfrämmande celler och molekyler före lymfan töms in i blodbanan.

Question 21

Vilka typer av lymfkärl finns det?

Answer 21

Lymfkapillärer
Samlingskärl
Ductus thoracicus + Truncus trachealis.

Question 22

Vilka funktioner regleras av mikrocirkulationen?

Answer 22

blodflöde och vävnadsperfusion, blodtryck, mängden vävnadsvätska, försörjning av syre och andra näringsämnen, avlägsnande av CO2 och andra avfallsprodukter, kroppstemperatur och inflammation.

Question 23

Vad innebär hydrostatiskt tryck?

Answer 23

Tyngdkraft och hjärtpumpen pressar vatten och där med upplösta joner och molekyler som kan passera kapillärväggen ut i det interstitiella utrymmet.

Question 24

Vad innebär kolloid-osmotiskt tryck?

Answer 24

Albuminkoncentrationen m.m. i det venösa blodet ökas och suger tillbaka vätska med CO2 och avfallsprodukter.

Question 25

Hur är uppdelningen mellan celler och plasma i blodet, och vilka beståndsdelar utgörs de av?

Answer 25

45% formade element (celler)
- Erytrocyter (röda blodkroppar)
- Trombocyter (blodplättar)
- Leukocyter (vita blodkroppar)

55% vätska + lösliga beståndsdelar (plasma)
- Albumin
- Immunoglobiner
- Fibrinogen
- Vatten (ca 90%)

Question 26

Vad är skillanderna mellan röd och gul benmärg?

Answer 26

Röd benmärg:
- Hemopoietiskt aktiv.
- Färg från ertyrocytinnehåll.
- Mindre med åldern.

Gul benmärg:
- Hemopoietiskt nästan inaktiv.
- Domineras av fettceller = gul färg.
- Mer med åldern.

Question 27

Vad är skillnaden på plasma och serum?

Answer 27

Serum: Utan anti-koaguleringsfaktor. Det som blir kvar när blodet levrat sig och röda blodkroppar m.m. har sjunkit.
Plasma: Med anti-koaguleringsfaktor. Det som blir överst när tyngre celler har sjunkit.

Question 28

Vad består plasma av?

Answer 28

90% vatten, elektrolyter (Na+ och K+), CO2 och O2, glukos, aminosyror, fettsyror, hormoner, plasmaproteiner (ca 50% albumin), globuliner (inkl. immunglobuliner), fibrinogen, koagulationsfaktorer.

Question 29

Vad har plasma för funktion?

Answer 29

Transport av blodceller, avfall och näringsämnen, hormoner. Upprätthålla kroppens vätskenivåer och temperatur. Upprätthålla syra-bas-balansen i blodet.

Question 30

Vilka övergripande typer av blodceller finns det?

Answer 30

• Erytrocyter = röda blodkroppar = red blood cells = RBCs
• Leukocyter = vita blodkroppar = white blood cells = WBCs
• Trombocyter = blodplättar = platelets
  (Agranulocyter)

Question 31

Vad innebär hemopoies?

Answer 31

Bildande av blodceller – främst i röd benmärg efter födseln.

Question 32

Beskriv kortfattat erytrocyter.

Answer 32

Röda blodkroppar. 4,1-7,3 mikrometer. Diskoida utan cellkärna hos däggdjur. Innehåller hemoglobin och kan binda + tranportera O2 och CO2.

Question 33

Vilka typer av leukocyter finns det?

Answer 33

Vita blodkroppar.
- Neutrofila granulocyter
- Eosinofila granulocyter
- Basofila granulocyter
- Arganulocyter

Question 34

Beskriv kortfattat neutrofila granulocyter.

Answer 34

25-75%. 10-14 mikrometer. Fagocyterar och dödar mikroorganismer vid infektionsbekämpning. Cellkärna uppdelad i 3-5 “plättar”. 2 slags granula i cytoplasma.

Question 35

Beskriv kortfattat eosinofila granulocyter.

Answer 35

2-10%. Bekämpar parasitinfektioner. Förökas vid allergiska besvär. Cellkärna uppdelad i 2 stora “plättar”.

Question 36

Beskriv kortfattat basofila granulocyter.

Answer 36

<1%. Funktion icke klarlagd. Påminner om mastceller. Cellkärna med 2-3 (möjligen S-formade) “plättar”. Granula döljer ofta cellkärnan.

Question 37

Beskriv kortfattat monocyter.

Answer 37

2-10%. 12-20 mikrometer. Förstadie till makrofager. Njur- eller hästskoformad cellkärna. Mycket cytoplasma, ofta med vakuoler.

Question 38

Beskriv kortfattat lymfocyter.

Answer 38

20-70%. Fundamentala för funktioner i organismens immunförsvar. Avrundad kärna, mycket lite cytoplasma. T-lymfocyter mognar i thymus, B-lymfocyter i benmärgen.

Question 39

Beskriv kortfattat trombocyter.

Answer 39

Blodplättar. Hemostas (stansa blödning). Upprätthåller endotel. Cytoplasmafragment av megakaryocyter.