Bindväv

Question 1

Hur delar vissa upp bindväv?

Answer 1

Egentlig bindväv.
Specialiserad bindväv
- Fettväv
- Benväv
- Broskväv
- Blod

Question 2

Vilka olika delar består bindväv av?

Answer 2

Celler, fibrer och grundsubstans.
Celler är minst del.
Fibrer + grundsubstans = Extracellulärmatrix (ECM)

Question 3

Vilka typer av fibrer ingår i ECM?

Answer 3

Kollagenfibrer, Retikulära fibrer och Elastiska fibrer.

Question 4

Vad består grundsubstansen i ECM av?

Answer 4

Glukosaminoglykaner och proteoglykaner som bildar en vattenrik gel som omger övriga komponenter.

Question 5

Vilka är de två övergripande kategorierna av celltyper i bindväven?

Answer 5

Histogena/Fixerade: (Bildas ur stamceller)
- Fibroblaster
- Reticulumceller
- Mesenchymala celler
- Fettceller

Hematogena/ Vandrarceller: (Bildas i benmärgen)
- Monocyter
- Makrofager
- Dendritiska celler
- Lymfocyter
- Plasmaceller
- Eosinofila granulocyter
- Neutrofila granulocyter
- Mastceller

Question 6

Beskriv fibroblaster.

Answer 6

Vanligast förekommande celltyp i bindväven. Fibro= trådar, blaster= omogen cell.
Secernerar fibrer och grundsubstans.
Har ojämn form och omges av “buntar” av kollagenfibrer. Knappt synlig cytoplasma.

Question 7

Beskriv fibrocyter.

Answer 7

Inaktiva fibroblaster. Avlång, mörk cellkärna med mindre synlig cytoplasma än fibroblaster.

Question 8

Beskriv retikulumceller.

Answer 8

Förekommer i lymphoid vävnad och organ, där de är bundna till nät av retikulära fibrer. Kan uppfattas som en typ av fibroblaster. Bildar retikulära fibrer. Mer eller mindre stjärnformade och bildar ett cellulärt nät. Stora, ovala, ljusa cellkärnor och rikligt med cytoplasma.

Question 9

Beskriv mesenchymala celler.

Answer 9

Relativt odifferentierade celler. Mesenchym= primitiv bindväv i fostret. Syntetiserar ECM i foster på samma vis som fibroblaster senare i livet. Differentierar till fibroblaster.

Question 10

Beskriv fettceller (adipocyter).

Answer 10

Förekommer i lös bindväv. Oftast i små grupper, särskilt i närheten av blodkärl. Lagrar triglycerider. Var fettcell omges av ett fint nät av retikulära fibrer. Om de blir dominerande vävnadsbeståndsdel kallas det för fettväv.

Question 11

Vilka är de hematogena (= i blodet) vandrarcellerna, och vad har de för funktion?

Answer 11

Mastceller: 10-30 µm. Viktig roll i inflammation och immunreaktioner.
Neutrofila granulocyter: 12-15 µm. Rör sig aktivt, fagocyterar och dödar mikroorganismer.
Eosinofila granulocyter: 12-15 µm. Förökas vid allergi och parasitangrepp.
Plasmaceller: 10-20 µm. Syntetiserar och secernerar antikroppar. Kan inte fagocytera, rör sig långsamt.
Lymfocyter: Ca 7 µm. Kan inte fagocytera, viktig del av immunförsvaret.
Dendritiska celler: Besläktade med monocyter och makrofager. Reser från bindväv via blod och lymfkärl -> presenterar antigen för lymphocyter i lymfoid vävnad.
Monocyter -> makrofager: Fagocyterar. Uppstår från monocyter i vävnaden.

Question 12

Beskriv de olika typerna av fibrer i ECM.

Answer 12

Kollagenfibrer: Vanligast förekommande. 1-20 μm tjocka. Böjliga, med stor draghållfasthet i längdriktningen. Ger bindväven styrka.

Retikulära fibrer: Tunna, bildar ett fint nät i celler. Ses icke med HE. Med silverfärgning ses svarta trådar. Består huvudsakligen av kollagen typ III och ett ”täcke” av proteoglykaner och glykoproteiner. Stöttar kärlväggar och utgör ett nätverk i lymfoid vävnad och benmärg.

Elastiska fibrer: Proteinet elastin omslutet av mikrofibriller. Syns i stort sett inte i HE, i Oricin-färgning är de rödbruna. Kan träckas till 150% av deras ursprungliga längd. Ger vävnaden elasticitet.

Question 13

Berätta om lös bindväv.

Answer 13

Cellrikt, mjukt, eftergivligt. Rikt på kärl och nerver. Vitt utbrett. Fibrerna är löst sammanvävda och löper i olika riktningar. Förekommer särskilt rikligt i lamina propria i en rad hålorgan.

Question 14

Berätta om tät bindväv.

Answer 14

Fibrer dominerar, i förhållande till celler.

Tät oregelbunden bindväv: Stora mängder kollagenfibrer i tjocka buntar. Grövre fibrer än i lös bindväv. Finns i dermis och i kapslar runt organen.),

Tät regelbunden bindväv (Kollagena fiberbuntar välordnat parallellt. Kan utsättas för starka dragkrafter. Finns i ligament och fascier.

Tät elastisk bindväv: Tätliggande buntar av 10-15 μm tjocka, parallellt löpande, elastiska fibrer. Buntarna hålls samman av lös bindväv. T.ex. i ligamentum nuchae.

Question 15

Berätta om mukös bindväv.

Answer 15

Särskilt utbrett i fostret, framför allt i navelsträngen och under huden. Geléaktig. Talrika, tunna kollagenfibrer, men inga retikulära eller elastiska fibrer.

Question 16

Berätta om retikulär bindväv.

Answer 16

Nät av anastomoserande retikulära fibrer i tät relation till retikulumceller. Finns i benmärg och lymfoid väv.

Question 17

Berätta om fettväv.

Answer 17

Primär funktion som energidepot, men även endokrint organ samt termisk och mekanisk skyddande stoppning.

Vit fettväv:
Vit eller gul med fettceller som varierar i storlek, innehåller en stor fettinklusion och har en ytlig, oval cellkärna. Är en fettdepot som mobiliseras vid hunger.

Brun fettväv:
Gyllene till rödbrunt med celler som varierar i storlek, men är mindre än de i vitt fett. Innehåller många små fettdroppar, har runda cellkärnor med grova kromatinkorn. Innehåller många mitokondrier. Liknar endokrina körtlar och har välutvecklad blodförsörjning. Välutvecklat hos foster och nyfödda. Genererar värme och agerar energidepot.

Question 18

Hur definieras broskvävnaden?

Answer 18

Celler + ECM.
Endast en huvudcelltyp (chondrocyter). Mycket stor mängd grundsubstans och fibrer i förhållande till celler. Ingen kärlförsörjning (avaskulärt) och ingen nervförsörjning. Näring får genom diffusion från grundsubstansen.

Question 19

Vad är chondroblaster?

Answer 19

Celler som ligger i/vid perichondrium (broskhinnan). Ses primärt i växande brosk. Producerar ECM som utgör huvuddelen av broskvävnaden.

Question 20

Vad är chondrocyter?

Answer 20

Celler placerade i små hålrum (lakuner) i broskmatrixen. Upprätthåller broskets ECM genom att producera kollagen och proteoglykan.

Question 21

Hur är broskmatrix uppbyggt?

Answer 21

Fibrer + grundsubstans. I HE-färgning rött nära perichondriet (området med chondroblaster), och blåviolett längre in i brosket.

Grundsubstans: Stora proteoglykaner.
Fibrer: Kollagen typ II (>40% av vikten). (Karaktäristiskt för brosk)

Question 22

Var i kroppen finns hyalint brosk?

Answer 22

Vanligast förekommande i kroppen. Skelettanläggande i fostret.
Finns hos vuxna i:
- Revbensbrosk
- Nässkelett
- Larynx (struphuvudet)
- Trachea (luftstrupe) och bronkier
- Ledytor

Question 23

Hur är hyalint brosk uppbyggt?

Answer 23

Chondrocyter
Broskmatrix:
- >40% kollagen typ II
- Grundsubstans

Har perichondrium, förutom på ledytor.

Question 24

Vad har hyalint brosk för funktion?

Answer 24

Stötdämpning, skydd och stöd.

Question 25

Var i kroppen finns elastiskt brosk?

Answer 25

Där det är behov av både elasticitet och stabilitet.
- Epiglottis (struplocket)
- Pinna (öronbrosket)
- Yttre öronkanalen
- Delar av larynxbrosket (strupen)

Question 26

Hur är elastiskt brosk uppbyggt?

Answer 26

Som hyalint brosk, men med elastiska trådar, särskilt tätt runt lakunerna.

Chondrocyter, grundsubstans, kollagen typ II, perichondrium, tunna elastiska trådar. (Större del kollagena fibrer än elastiska fibrer).

Question 27

Var i kroppen finns fibröst brosk (fibrocartilago)?

Answer 27

I några leder:
- Anulus fibrosus (del av ryggradens diskar)
- Nyckelbenets (clavicula) led
- Käkleden
- Broskläpp i vissa leder
- Ledskiva i t.ex. knäleden
- Små mängder där senor eller ligament fäster i närheten av hyalint ledbrosk.

Question 28

Hur är fibröst brosk uppbyggt?

Answer 28

Övergångsform mellan tät bindväv och hyalint brosk.
Tätliggande kollagena fibrer typ I, spridda fibroblaster, broskceller i lakuner (ofta i rader) som omges av varierande mängder hyalin matrix. Saknar perichondrium.

Question 29

Vad har fibröst brosk för funktion?

Answer 29

Skydd och stötdämpning.

Question 30

Vilka är de två tillväxttyperna för brosk?

Answer 30

Interstitiell tillväxt= växer inifrån. (I ung brosk)
Appositionell tillväxt= växer utifrån. (Vanligast)

Question 31

Förklara interstitiell brosktillväxt.

Answer 31

Sker inne i det existerande brosket. Sker främst i ungt brosk. Chondrocyter genomgår mitosisk delning och de två dottercellerna producerar en tunn skiljevägg av matrix= isogena grupper.

Question 32

Förklara appositionell brosktillväxt.

Answer 32

Sker utifrån, i perichondriets djupa lager av mesenchymceller. Mesenchymceller -> chondroblaster -> chondrocyter. De nydifferentierade broskcellerna ligger i lakuner precis under perichondriet.

Question 33

Vad är ledbrosk?

Answer 33

En specialiserad form av hyalint brosk som finns i alla leder utom leden vid nyckelbenet och ledytor i käkbenet. Där det inte finns är istället fibröst brosk.
1-7 mm tjock. Slitstark, elastisk, kompromerbar, med mycket lite friktion.
Skyddar benens ändar, verkar stötabsorberande. Ledvätskan (synovia) ger näring åt chondrocyter.

Question 34

Vad är benvävnad?

Answer 34

En specialiserad form av tät bindväv som utgör merparten av skelettet. Starkt, hårt, förhållandevist lätt, med viss elasticitet.

Question 35

Vad har benväv för funktion?

Answer 35

Stöd - För vidhäftande muskler, och motverkar kroppens påverkan från tyngdkraften.
Skydd - Omger hjärna och ryggmärg, samt vissa bäcken- och bröstorgan.
Kalciumdepå för kroppen - Innehåller mer än 99% av kroppens kalcium.
Rymmer benmärgen.