Blod Flashcards
1
Q
Hur ser fördelningen av blod ut i kroppen?
A
2
Q
Förklara tvärsnittsytans förhållande i kärlen till flödeshastighet
A
3
Q
Till vilka organ omfördelas blodet framför allt vi maxträning och med hur mkt ökar det?
A
(TENTA)
X6 till hjärta
X25 till skelettmuskler
4
Q
Hur är ett kärl uppbyggt?
Vilket undantag finns från denna grövre uppbyggnad?
A
Uppbyggnad från lumen
- Tunica intima – Endotelet, subendotelialt lager och innanliggande lamina elastica interna (mkt tunn i ven) som är nätlika elastiska fibrer som tillåter diffusion.
- Tunica media – Glattmuskulatur, kollagen och elastin i olika förhållanden hos olika kärl. Lamina elastica externa (syns ej histologiskt och viss litteratur säger vener saknar denna)
-
Tunica externa: Ytterst och består ytterst av kollagen som ankrar det mot andra vävnader och innehåller vasa vasorum (kärl i kärlväggen, främst hos stora kärl ex aorta och vena cava) och nervus vasorum (nerver i kärlväggen)
- Kapillärer består endast av endotelceller med basalmembran
5
Q
Hur kommunicerar endotelet om förändringar av tryck/flöde?
A
- Glycokalyx och cytoskelett kommunicerar förändringar i flödet/tryck till cellkärnan och omgivande celler
6
Q
Hur hanterar aorta och andra stora kärl det ökade flödet?
Vad händer med ökad ålder relaterat till detta fenomen?
A
- Aorta, arteria subclavia och karotisartärer m fl innehåller mkt elastin vilket ger god compliance och kärlet kan agera reservoar för blodet och ge jämnare flöde när elasticiteten recoilar tillbaka (Windkesseleffekten)
- Med åldern sker en skiftning där stelheten ökar pga. att kollageninnehållet ökar och elastinet minskar
7
Q
Varför har vener god compliance initialt?
A
- Vener har vid lågt tryck god anpassning eftersom röret går från nästan platt till runt men låg compliance vid högre tryck
8
Q
Varför är prekapillära resistanskärl ständigt delvis kontraherade?
A
- Har mer glattmuskulatur i tunica media (minskar vid arteriolerna) och kan därför anpassa diametern via vasodilatation/vasokonstriktion.
- Vaskulär ton: Kärlen är delvis kontraherade hela tiden för att kunna dilatera. Detta beror till viss del av ett lågt kontinuerligt sympatikuspåslag och dels myogenrespons (dilatation vid lågt blodtryck och konstriktion vid högt blodtryck) för att hålla ett jämnt blodflöde
9
Q
Vad är formeln för shear stress?
A
10
Q
Vad ger NO och vad är dess effekt?
Vad mår cellen bra av?
Hur snabbt verkar NO?
A
- Tunica intima (där glycokalyx finns) utsätts för skjuvstress (även Ach och trombin) vilket stimulerar receptor vilket triggar Ca2+ insläpp som binder till CaM (calmodulin) som stimulerar enzymet NOS-3 (eNOS)) med kofaktor BH4 till syntes arginin + NADPH à NO + citrulin + NADP+
- Diffunderar över membranet till glatt muskelcell och aktiverar guanylylcyklas à cGMP à som genom olika mekanismer ger relaxation
- Inhiberar Ca2+-insläpp till cell
- Hyperpolarisering genom öppnande av K+-kanaler
- Skjuvstress minskas till följd av ökad radie
- Mindre shear stress ökar risken för arteroskleros (logiskt)
- Måttlig till hög stress mår endotelceller bra av
- NO har kort halveringstid så verkar mest lokalt
- Ger en snabb respons
11
Q
Vad innebär myogen respons?
A
- Föra att hålla jämnt blodflöde (inte slösa med blodflöde där det är tillräckligt)
- Oberoende av neurala och endokrina mekanismer
- Viktiga särskilt för blodflödeskänsliga organ som hjärta, hjärna och njure
12
Q
Vad innebär metabolitinducerad vasodilatation?
A
- Sker vid ischemi/relativ syrebrist (sänkt pH, ökat CO2, mindre O2) minskar pO2 ger dilatation
- Syrebrist leder till utsläpp av metabola vasodilaterare som H+, CO2, adenosin och K+ vilket ger ökat flöde ut men också in förstås (O2)
- Tvärtom vid höjt pH, ökat O2 och sänkt CO2
- Har motsatt effekt i bronkioler
13
Q
Hur kan angiogenes uppstå till följd av ökad skjuvstress?
A
- VEGF (vascular endothelial growth factor) bildas genom skjuvstress.
- VEGF leder till angiogenes (kärlbildning) och stimulerar momentant eNOS som ökar kväveoxid-produktion och på sikt en tjockare kärlvägg genom att stimulera tunica media till proliferation
14
Q
Hur bildas och verkar bradykinin?
A
- bildas genom nedbrytning av kininogener katalyserat av kallikreiner
- Kallikreiner bildas genom att plasmin agerar på koaguleringsfaktor XII vars fragment har protelytiska egenskaper och konverterar prekallikrein till kallikrein
- Agerar genom att binda till B2-receptorer på endotelceller vilket frisätter NO och prostaglandiner med dilatation som följd (vaskulärt, tvärtom visceralt)
- Bryts ner av ACE (kininase II)
15
Q
Vilken effekt har ANG II och endothelin på kärl?
A
- Angiotensin II
- Agerar genom AT1A-receptorer och aktiverar fosfolipas C vilket senare leder till Ca2+-ökning och vasokonstriktion
- Endothelin
- Bildas av endotelceller och binder ET(A)-receptor i vaskulära kärl med slättmuskulatur vilket leder till konstriktion
16
Q
Beskriv mikrocirkulationen strukturmässigt
A
- Arteriol möter upp metarteriol varifrån kapillärer utgår och sedan möter anastomos upp thorough fare channel
- Metarteriol går också ihop med thoroug fare channel och bildar tillsammans den vaskulära shunten. Ett exempel på arteriär-venös anastomos
- Från metarteriol utgår också de tidigare nämnda prekapillära sfinktrarna
- Övervägande del är stängd (9/10), stor reservkapacitet
- Har beta-2-adrenerga-receptorer med dilaterande effekt (sympatikus)
- Övervägande del är stängd (9/10), stor reservkapacitet
- Thorough fare channal dräneras i post-kapillär venol
17
Q
Vilken typ av kapillärer har vi i musklerna och huden och vad är signifikativt för dem?
A
(TENTA)
Kontinuerliga kapillärer
- Har minst intercellulära klyftor mellan endotelcellerna
- Minst permeabla
- Mucopolysakarider överbryggar/tätar klyftorna och bildar tight/GAP-junctions
- Lipidlösliga substanser som O2 och CO2 diffunderar med lätthet
- Vattenlösliga substanser transporteras genom microporer (kontrollerad transport)
Finns i muskler, hud, lungor, CNS, fett och bindväv
18
Q
Hur sker kapillärutbytet?
A
- Fettlösliga ämnen och gaser diffunderar fritt mellan kapillär och celler
- Utbytet kan ske paracellulärt genom fenestreringar eller intercellulära klyftor, samt med transcytos som kan ske genom pinocytos (slumpmässigt) eller genom receptormedierad endocytos.
- Pga tryckskillnader kommer en förflyttning av vätska att ske, först nettofiltration till interstitiet och sedan en netto-återabsorption i slutet av mikrocirkulationen. 85 % av vätskan återupptas medan resterande tas upp av lymfkärl
- Den hydrostatiska kraften är större än den osmotiska kraften i början av kapillären men mot slutet skiftas detta förhållande varför återabsorptionen blir möjlig
- Detta sammanfattas i Starlinghypotesen (jämvikten)
19
Q
Vad innebär Starlinghypotesen?
A
- FV = volym/sekund (ex mm/s)
- CFC = kapillär filtrationskoefficient= arean av de öppna kapillärerna och genomsläpplighet (permeabilitet) för vatten
- Pc= kapillärt hydrostatiskt tryck (ut)
- Pif= interstitellt tryck (in mot kapillär)
- Pipl= osmotisk kraft som vill dra in vätska i kapillär
- Piif= osmotisk kraft som vill dra ur vätska från kapillären
20
Q
Hur kan Starling-hypotesens resultat förskjutas?
Varför är detta viktigt?
A
- Sker genom vasodilatation hos artärer/arterioler vilket då ger ökat kapillärtryck och därmed ökad filtration (blått streck)
- Sker genom vasokonstriktion hos artärer/arterioler vilket då ger sänkt kapillärtryck och absorption av extracellulär vätska till blodbanan
- Sker reflexmässigt – skydd mot blödning
- Intern vätskereservoar
21
Q
Vad gör pericyterna?
A
- Pericyterna är en sorts bindvävsceller med kontraktila egenskaper. De ligger på utsidan av tunna blodkärl och kapillärer mellan basalmembranet och endotelcellerna.
- På grund av sin sammandragande förmåga anses pericyterna vara av betydelse för hur den lokala blodgenomströmningen kan dirigeras i en vävnad
- Kommunicerar med endotelceller via GAP-junctions och reglerar proliferation, ev styrd från hjärnan
- Kan också fagocytera exogena proteiner
22
Q
Vad bildar kusparna i venerna och vilken del av venen är tjockast?
A
Tunica intima är veckat och bildas kuspar/klaffar som förhindrar bakåtflöde
Tunica externa är det tjockaste lagret med kollagen och elastin
23
Q
Nämn fyra saker som det venösa återflödet beror av
A
- Venöst återflöde beror av fyra faktorer
- Muskelpumpen – vid rörelse spänns och slappnar muskler av omväxlande vilket leder till att blodet kramas upp
- Klaffar som hindrar bakåtflöde (enkelriktar flödet)
- Respiratoriska pumpen som under inandning minskar trycket i thorax för blodet mot hjärtat
- Även höger kammares fyllnad ”suger” blodet tillbaka
24
Q
Vad är signifikant för sinusoidala kapillärer?
Var finns de?
A
(TENTA)
- Har STORA klyftor mellan endotelcellerna
- Plasma med röda blodkroppar och proteiner (t ex albumin) kan ”läcka” ut mellan dessa
- Är de mest permeabla kapillärerna (läcker mest)
- Dåligt utvecklat basalmembran
- Finns i röd benmärg, mjälte och lever
25
Q
Vad är signifikant för fenestrerade kapillärer?
A
(TENTA)
- Mediumstora intercellulära klyftor
- Har större porer i endotelcellerna – fenestrationsporer, gör att lite större beståndsdelar (större proteiner, plasma och elektrolyter) kan lämna kärlet. EJ blodkroppar
- Också förmåga till penocytos
- Finns i njurar och tarm
26
Q
Hur aktiverar Ca2+ en kontrakton i slätt muskulatur?
A
- Ca2+ aktiverar inte troponin C som i skelettmuskler utan calmodulin vilket sedan leder till kontraktion
27
Q
Nämn tre viktiga sätt som något kan transporteras över membranet och hur en av dem kan moduleras
A
29
Q
Hur går erytropoesen till och hur lång tid tar den?
A
- Sker i röd benmärg i kluster kring makrofager (serverar tillväxtfaktorer och fagocyterar kärna) och utgår från hemocytoblaster (multipotent hematopoetisk stamcell)
- Cellen har förmåga till asymmetrisk delning
- Påverkas av cell-cell-interaktion och cytokiner som IL-3, GM-CSF och SCF
- Differentieras till myeloid progenitor varifrån också EPO (erytropoetin) kommer vara mkt viktig vid differentieringen till BFU-E à CFU-E (proerytroblaster) och fram till den basofila erytrocyten där järn blir viktigt
- Makrofagerna lagrar järn i proteiner som bildar hemosiderin (polymer av ferritin)
- Hemoglobin kan ses i de polykromatiska erytroblasterna och tydligt vid ortokromatiska erytroblaster
- Kärnan fagocyteras av makrofagen innan
- Reticulocyten (nästan mogen, innehåller spår av organeller) släpper och diffentieras vidare till erytrocyter (båda dessa finns i plasma)
- Erytropoesen kräver också folat (B9) och kobolamin (B12) för proliferation och differentiering
- Därför är Transkobolomanin och intrinsic factor också viktig
Sju dygn
40
Q
Vad innehåller trombocyten, hur detekterar den skada i det större perspektivet och vilken laddning har den?
A
- D.B= dense body (Ca2+, ADP, serotonin)
- G= alfa granule (PF4, fibrinogen, vWf, PDGF, trombospondin, P-selectin)
- Trängs ut av röda blodkroppar i det laminära flödet mot kärlväggen
- Viktigt för att de ska interagera med kärlväggen och detektera skador
- Därför mer blödningsbenägen vid mindre blod
- Negativ ytladdning (vid aktiveringen) blir viktig
- Knappt någon proteinsyntes då de saknar cellkärna
41
Q
Hur inhiberar endotelet trombocyterna vanligtvis?
A
Normal dämpning
- Friskt endotel hämmar vanligtvis aktivering av trombocyten genom frisättning av NO (vasodilatation) och prostacyklin-2 (prostaglandin) vilket hämmar frisättning av Ca2+, håller trombocyten sovande (FÖRELÄS)
42
Q
Vad menas med att faktor V har en dubbel roll?
A
44
Q
Hur går adhesionen till?
A
-
Willebrand factor (vWF) binder till blottat kollagen vid skada
- vWF cirkulerar annars i blodet (också i alfa-granuler i blodplätten)
- Syntetiseras av endotel och megakaryocyter
- Frisättning från endotel vid hög shearstress, cytokiner och hypoxia
-
Blodplättens receptor Gp Ib/IX-V som efter rolling på P-selektiner (släppts ut från endotelgranuler) stannar och binder vWF (FÖRELÄS, VIKTIGT)
- Gp Ib/IX-V är ett komplex av tre membranproteiner och kan också binda till Mac-1 på leukocyter (rekrytering av vita blodkroppar)
- I subendotelialt matrix finns också andra ligander (kollagen, fibronectin och laminin som kan binda till andra receptorer på blodplätten, dock inte lika viktiga (FÖRELÄS)
- Leder till att blodplättar fäster till varandra och subendoteliala strukturer (skada)
45
Q
Hur aktiveras trombocyten?
Vad gör aktiveringen?
A
- Bindningen (till vWF, även till kollagen) leder till intracellulär signalkaskad med G-proteinkopplat protein som aktiverar fosfolipas C med ökning av Ca2+ intracellulärt som ger shape change, sekretion och aktivering av receptor för fibrinogen Gp IIb/IIIa (FÖRELÄS, VIKTIGT)
- Epinefrin aktiverar också genom alfa-2-adrenerga-R (inhibering G-protein à AC och cAMP) varför stress ökar risken för infarkt t ex
- ADP (mest sekundär aktivator) binder till P2Y1 G-proteinkopplad och till P2Y12 (inaktiverar G-protein à AC och cAMP) (FÖRELÄS)
- Trombin binder till PAR-1 (snabb och kortlivad) och PAR-4 (långsam och långlivad) (aktiverar G-protein à FLC à Ca2+)
- Trombin klyver dessa receptorer vid inbindning vilket ger ny END-terminal, innebär att de är engångsreceptorer
- Syntetiserar och frisätter också tromboxan A2 som också verkar aktiverande (ATP starkare) (FÖRELÄS)
- Aktiveringen ger frisättning av dense bodies som innehåller ATP, ADP och Ca2+
- Frisätter också alfa-granuler som innehåller vWF, faktor V och fibrinogen
- Cytoskeletal- och morfologisk förändring där blodplätten sträcker ut först ett brett lamellpodium och sedan fingerlika filopodia
- Gp IIb/IIIa aktiveras och kan nu binda fibrinogen (VIKTIGT)Aktiveringen gör att sortering av fosfatidylseriner tappas vilket ger negativ laddning på utsidan vilket gör att aktiverande koagulationsfaktorer lättare binder in
46
Q
Hur sker aggregering?
A
- Gp IIb/IIIa aktiveras vid trombocytens aktivering och kan nu binda fibrinogen
- Fibrinogen (finns alltid i blodet) bildar bryggor mellan blodplättarna vilket ger en plugg
48
Q
Beskriv extrinsic pathway
A
-
Faktor III (vävnadsfaktor (TF)), receptor, exponeras vid vävnadsskada där faktor VIIa kan binda in och
- VIIa finns redan aktiverad i blodet
-
Tillsammans med Ca2+ bildas trimolekylärt komplex som klyver lite faktor X till Xa (blir ganska lite Xa här, behövs mer via andra vägen) (FÖRELÄS)
- Vilket innebär liten mängd trombin och fibrin denna väg
49
Q
Hur sker intrinsic pathway och var sker den?
A
- Vid kontakt med negativt laddad yta (glas) eller aktiverad blodplätt omvandlas XII (Hageman factor) till XIIa, sker långsamt
-
XIIa (tillsammans med HMWK (kofaktor)) klyver faktor XI till XIa (FÖRELÄS)
- Denna väg behövs inte för hemostas vanligtvis men blir viktig när vi kopplar in apparatur i kroppen (FÖRELÄS)
- Mest Trombin och XIa klyver faktor XI till XIa (FÖRELÄS)
-
XIa aktiverar IX (julfaktor) till proteaset IXa
- Faktor IXa och två andra produkter av kaskaden längre ner – Xa och trombin klyver faktor VIII till faktor VIIIa (kofaktor i nästa reaktion)
- IXa (aktivt enzym), VIIIa och Ca2+ bildar tenaskomplexet som omvandlar faktor X till Xa (proteas) (VIKTIGT)
Sker på trombocytens yta
50
Q
Vad sker i gemensam pathway och vart sker den?
A
- Faktor Xa (aktiv), Va, Ca2+ bildar protrombinas vilken klyver protrombin till trombin (FÖRELÄS)
- Trombin klyver faktor V till Va
- Trombin klyver mer protrombin till trombin
På trombocytens yta
51
Q
Vilken av de två pathways ger mest trombin och fibrin?
A
52
Q
Vad gör trombin?
A
- Trombin katalyserar protelysen av fibrinogen till fibrin-monomerer genom att klyva av två snuttar vilket gör det klistrigt och bildar polymerer
- Denna mer gelformade plugg stoppar förlusten av blod (armering)
- Trombin aktiverar faktor XIII till XIIIa som i sin tur deltar i formandet av stabilt fibrin (tvärbindningar) från fibrinpolymerer (VIKTIGT)
- Vid koagulationsstället finns mycket aktivt trombin som aktiverar proTAFI blir TAFI
- TAFI hämmar fibrinolysen genom att ta bort serin från fibrinet vid skadestället så att proppen kvarstår
53
Q
Hur sker fibrinolys?
A
- Endotela celler exkrerar tissue plasminogen aktivator (t-PA) som aktiverar plasminogen (från lever) till plasmin
- Plasmin inte så specifikt, bryter ner även fibrinogen, därför viktigt att t-PA hämmas av PAI
- Fibrin accelererar aktiveringen av plasmin vilket sker på ytan av fibrin så vi slipper oönskad plasminaktivitet (FÖRELÄS)
- Plasmin bryter ner både fibrinogen och fibrin genom att fem kringlor (hjälper till att hitta) binder till lysin-residues på fibrin och hydroliserar
54
Q
Hur läker såret ihop?
A
- Så fibrinet har fångat in vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar i det stabila fibrinet
- Blodplättarna kommer genom myosin och aktin-interaktion krympa blodkoaglet och serum lämnar, för också kanterna på endotelet närmre varandra
Läkning
- PDGF (platetet derived growth factor) stimulerar mitos av skadad vävnad, ger reparation av kollagen och slätt muskulatur
- VEGF stimulerar till lagning och nybildning av kapillärer
56
Q
Vad kan mätas i plasma för att se graden av fibrinolys?
A
- Ger nedbrytningsprodukter
- D-dimer kan mätas i plasma
57
Q
Varför är K-vitamin viktigt?
Vad kan kroppen göra med oxiderat vitamin K?
A
Vitamin K-cykeln
- De K-vitaminberoende koagulationfaktorerna har en postribosomal modifiering, en extra karboxylgrupp sätts på glutaminsyra (gammakarboxylering), gamma-karboxyglutaminsyra, som ger två negativa laddningar som matchar Ca2+ två positiva och möjliggör en elektrostatisk interaktion med den negativt laddade ytan på aktiverade trombocyter. Dessutom ändras den tredimensionella konformationen så att en hydrofob yta exponeras som kan interagera med fetterna i trombocytmembranet
- Kom ihåg lärares handske där hydrofob del blottas och kan sjunka ner i trombocyt
- Reaktionen kräver vitamin K (VIKTIGT, FÖRELÄS)
- Vitamin K oxideras i reaktionen men kan reduceras genom vitamin K epoxidreduktas
- Notera särskilt Protrombin, Protein C, Protein S och faktor X
58
Q
Vilka blodkroppar finns i blodet?
A
- Erytrocyter, blodplättar, eosinfoila-, basofila och neutrofila granulocyter, lymfocyter och monocyter
62
Q
Vilka stam- och progenitorblosceller ger upphov till vilka fullt utvecklade blodceller?
A
- De hematopoetiska stamcellerna HSC delas var 60nde dag och förblir därför oftast i G0fas.
- Multipotent – ger upphov till alla celler i benmärg
- Asymmetrisk delning – kan bilda nya stamceller
- HSC finns som LT (long-term) som genererar identiska dotterceller och ger
-
ST-HSC som ger upphov till progenitorer
- HSC förser kroppen livslångt med celler och förblir ett konstant antal
- MPP – multipotent progenitor
- Kan inte förnya sig själv men ger upphov till alla andra celler i nedåtled
- CMP – common myeloid progenitor ger upphov till de myeloida cellerna
- granulocyt/makrofagprogenitor/megakaryocyt (ger också monocyten)
- Megakaryocyten: Är myeloid och ger upphov till trombocyter/blodplättar Genomgår endomitos, dvs DNA-replikation utan celldelning vilket ger en polypoid cell (har flera uppsättningar kromosomer).
- Megakaryocyten fragmenteras till över 1000 trombocyter som når blodbanan (10 dagars livslängd)
- granulocyt/makrofagprogenitor/megakaryocyt (ger också monocyten)
- CLP – common lymphoid progenitor ger upphov till de lymfoida cellerna
- Från progenitorerna bildas olika koloniformade celler i benmärg där cytokinerna blir viktiga
- Specialfall LMPP ger upphov till både lymfocyter, monocyter och granulocyter
