Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K2 CREN > Arbetsfysiologi > Flashcards

Arbetsfysiologi Flashcards

1
Q

Varför kan inte fett metaboliseras anaerobt? Och varför kan inte citronsyracykeln ske anaerobt?

A
  • Fettförbränning kräver mer syreförbrukning eftersom betaoxidering ger mkt NADH och FADH2 som sedan i elektrontransportkedjan kräver O2 som elektronacceptor, acetyl-koA nedbrytning kräver också O2 i citronsyracykeln (NADH, FADH2)
    • Detta betyder att anaerob förbränning inte kan bryta ner fett förstås
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka energiförråd har vi och hur länge varar de?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär den respiratoriska utbyteskvoten och hur ser den ut för del olika typerna av förbränning?

A
  • Respiratorisk utbyteskvot (RQ el RER) = koldioxidelimination/syreupptag (VIKTIGT)
    • Kolhydratförbränning = C6H12O6 = 6 CO2/6 O2 =1,0
    • Anaerob förbränning = > 1
      • Pyruvat à laktat + H+ binder till HCO3- vilket ger CO2 + H2O
    • Fettförbränning = C16H32O2 = 16 CO2/ 23 O2 = 0,7
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur förhåller sig VO2-max till olika typer av aktivitet?

Hur ser RER ut vid ett riktigt maximalt prov?

A

Lite beroende av hur du prövar (cykel, löpning osv), löpning ger högre än kanot då vi engagerar mer muskler

Vid ett riktigt maximalt prov ska RER vara en bra bit över 1 (FÖRELÄS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Om ett visst arbete kräver en viss energiåtgång vad kräver det då vid aerobt arbete?

Hur förhåller sig syreupptaget och pulsen vid samma submaximala arbetsbelastning (aerobt) för en tränad vs en otränad person?

Hur förhåller sig VO2-max för dessa personer?

A

O2

Olika individer har samma syreupptag VO2 vid samma arbetsbelastning till en viss gräns (om de arbetar aerobt, dvs på en submaximal belastning) men beroende på transportförmågan får vi olika puls

Olika individer har dock olika maximalt syreupptag (VO2max) ”taket skiljer”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Om två personer ska springa en sträcka och den ene väger 50 kg mer, gör de lika stort arbete eller gör den större personen ett större arbete?

A

Den större personen gör ett större arbete

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad beror syreupptaget av?

A
  • Syreupptaget beror av hjärtminutvolymen och syreextraktionen, alltså hur mycket av syret som tas upp i vävnaden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad händer i början av ett arbete och vad händer efter ett arbete gällande syreåtgång?

A

I början av arbetet kommer en syreskuld byggas upp innan andningen matchar arbetet och når en steady state. Efter arbetet avslutats hålls ventilationen något höjd innan skulden ”betalats”, detta är vanligen något större än skulden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär det att vara vältränad avseende energi och kraft?

A

Produceras mer energi per tidsenhet ju mer vältränad du är, mer kraft, högre VO2-max

Energibehovet är alltid samma för samma arbete men vi är olika lämpade för detta arbete

Johaug producerar denna tillräckliga energi i kroppen lättare än överviktig latmask

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur räknas VO2/VO2max ut och vad kallas denna princip?

A
  • VO2 = syreupptag (ml syre/minut)
  • HMV = hjärtminutvolym
  • A-V-O2-differens – arterio-venös-syredifferens i koncentration %
  • Syreinnehåll i blodet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka värden behöver vi för att räkna på syreinnehåll i blodet och hur räknar vi sedan på det?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur räknar vi ut EQ O2 = hur mkt luft behöver jag andas för att få in 1 liter syre?

A

minutventilation/syreupptag = VE/vO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de viktiga arbetsfysiologiska organen?

A
  • Hjärta - hjärtminutvolymen
  • Muskler
  • Blodkärl – perifer cirkulation, kroppen omfördelar blodet genom konstriktion och dilatation genom bland annat sympatikus
  • Blod – hur mkt erytrocyter det finns, lämpar av mer O2 i vävnad vid ökat arbete (Bohr-mekanism)
  • lungor – dessa är inte begränsade hos friska normaltränade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är hjärtminutvolymen beroende av?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är EDV beroende av?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är viktigast för en större slagvolym?

Vad händer med slutvolymen?

A
  • EDV är viktigast för att få större slagvolym eftersom kontraktionskraften ökar proportionellt med muskelfibrernas uttänjning
    • Även slutvolymen blir något mindre men inte lika viktigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär Frank Starling-mekanismen?

Vad leder då till ökad SV?

A
  • Musklerna står i optimalt läge gentemot varandra typ (FÖRELÄS)
  • Hjärtmuskelns kontraktionkraft ökar proportionellt med muskelfibrernas uttänjningsgrad/sträckning
  • Vilket innebär att ökat preload (och ökad EDV) leder till ökad stroke volume
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ökar hjärtfrekvens och slagvolym vid ett arbete?

A
  • Hjärtfrekvens stiger linjärt vid ökat arbete (FÖRELÄS)
  • Slagvolymen kan till och med minska mot slutet (FÖRELÄS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är maxpulsen beroende av?

A

Ålder, genetik, aktivitet (gren)

Hur mkt muskler som jobbar samtidigt avgör

löpning > cykel > kanot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge en formel för maxpuls

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad avgörs primärt maximal hjärtminutvolym av?

A

Primärt av slagvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad händer med blodtrycket vid arbete?

A

Blodtryck och MAP ökar vid arbete, systoliskt mkt och diastoliskt lite eller inget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad sker med syremättnaden i blodet vid arbete?

Var mäter vi detta?

A
  • Vid hårt arbete drar musklerna ut mycket mer syre vilket gör att mättnadsgraden vid pulmonär artär kan vara så lågt som 25 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad behöver vi ventilera för att ta upp 1 liter syre?

A
  • För att ta upp 1 liter O2 behöver den friske ventilera 20-25 L luft
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur förhåller sig lungor och hjärta till maximalt syreupptag, vad är begränsande?

A
  • Lungorna anses inte begränsande för maximalt syreupptag hos friska även om stor förändring sker i ventilation från vila till arbete
  • Hjärtats förmåga att pumpa ut blod är begränsande, hjärtat tillgodoser till slut inte musklernas behov. Vi är kardiellt begränsade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Var och hur regleras ventilationen?

A

Ventialtion regleras i första hand av koldioxidhalt i blodet via respirationscentrum i förlängda märgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad motsvarar linje A?

Vad motsvarar linje B?

A
  • Ventilatorisk tröskel (VT) definieras som den intensitet vi kan nå innan blodlaktatnivåerna börjar öka över vilovärde.
  • Ju närmre VO2-max vi kommer desto mer extra koldioxid kommer bildas från anaerob metabolism, blodet blir också lite surare varför förlängda märgen säger skarpt till om extra ventilering (pH-tröskel) (buffertsystemet hjälper inte längre till lika mkt)
    • RCP = Respiratory-compensation-point
    • Vätejonerna påverkar, inte laktatet utan hydrolysen av ATP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Redogör värden för dessa i vila och i arbete och dess ökning

  • Syreupptag
  • Hjärtfrekvens
  • Stroke volyme
  • Hjärtminutvolym
  • Syremättnadskillnad arteriellt flöde och venöst återflöde
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Varför kan vO2 ökas 20 ggr från vila till maxarbete?

A
  • Att vO2 kan ökas 20 ggr från vila till maxarbete beror på HR som kan öka 4 ggr och SV 1,5 ggr –> en 6 ggr ökad CO. Den arteriovenösa-syre (AV-O2)-differensen kan öka 3,3 ggr pga omfördelning av hjärtminutvolymen och att syrets dissociationskurva högerförskjuts –> en total ökning av vO2 20 ggr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilket syreupptag har en person på 70 kg i milliliter/minut?

A

3,5ml VO2 / kg / min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad blir de cellulära och övergripande organa effekterna av träning? (uthållighetsträning)

A
  • Fler kapillärer bildas i musklerna för att kunna tillgodose muskeln med syre eftersom VEGF (vascular endothelial growth factor) som utsöndras vid syrebrist ger vasodilatation men stimulerar till angiogenes på sikt.
  • På cellnivå bildas fler enzymer och mitokondrier i muskelcellerna för att på cellnivå kunna tillgodose ATP-behovet
    • förbättrar syretransportförmågan, glykogenlagringen och förbränningen av fett
  • Hypertrofi av hjärtat för att få en större slagvolym vilket ger en större CO
  • Större ejektionsfraktion också genom mer fyllnad (muskelpump, andingspump, mer blodvolym), bara något bättre
  • Kroppen blir bättre på att omfördela blodet till kroppsdelar (muskler, lunga, hjärta, hjärna) som behöver en ökad cirkulation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur skiljer sig hjärtminutvolymen för en tränad kontra otränad person?

A
  • I vila har en tränad och en otränad person samma CO, eftersom man har samma syreupptag i vila (men även vid arbete). Dock har den tränade personen ett hypertrofierat hjärta vilket gör att för samma hjärtminutvolym krävs färre slag à lägre vilopuls men även lägre puls för ett visst arbete. Detta gör att man når sin maxpuls vid ett högre arbete, orkar alltså mer
  • För att bli mer vältränad gäller det alltså att öka sin syretransportförmåga
33
Q

Varifrån kommer koldioxiden vid anaerob glykolys?

A

Vid anaerob glykolys bildas koldioxid pga förskjutning av jämvikten av CO2 + H2O H2CO3 HCO3- + H+ till vänster

  • Ventilationen regleras i huvudsak av koldioxidhalten i blodet, genom centrala kemoreceptorer. När man passerar anaeroba tröskeln/laktattröskeln bildas vätejoner i samband med laktatbildning. Dessa buffras till koldioxid för att undvika en sänkning av pH (H++ HCO3 –> H2CO3 –> CO2+ H2O). Denna extra koldioxid från glykolysen kommer alltså inte från cellandningen (den aeroba metabolismen) i mitokondrien. Den ökade halten koldioxid stimulerar ökad ventilation enligt ovan

Till slut blir det för surt för myosin ATPas som slutar fungera

34
Q

Vad sker vid åldrandet avseende kapaciteten att utföra ett arbete?

A
  • maximala hjärtfrekvensen minskar, hjärtats snabba fyllnadsfas blir långsammare (långsammare relaxation i diastole), diffusionskapaciteten för syre i lungan minskar m.m.
  • Större väggtjocklek och något mindre vänsterkammardiameter
  • Mitokondriellt DNA är mer känsligt vid replikation
  • På grund av stelnade kärl kan också den reflekterade pulsen återkomma snabbare och förkorta diastole och dessutom tvinga hjärtat att jobba mot ett hårdare motstånd (större afterload) vilket då sammantaget minskar flödet i coronarartärerna. Kan bli extra tydligt under fysisk ansträngning då tiden för diastole minskar
35
Q

Hur förhåller sig hjärminutvolymen, slagvolymen, diastoliskt blodtryck, total perifer resistans vid dynamisk kontra statisk träning?

A
  • Cardiac output ökar mycket vid dynamiskt, ökar litet vid statiskt
  • Slagvolym ökar vid dynamiskt, ökar inte vid statiskt
  • Diastoliskt blodtryck ökar litet (eller oförändrat) vid dynamiskt, ökar mera vid statiskt
  • Total perifer resistens sjunker vid dynamiskt, ökar vid statiskt
36
Q

Vad innebär fysisk aktivitet?

A

All kroppsrörelse som resulterar i ökad energiförbrukning

37
Q

Vad innebär fysisk träning?

A
  • Planerad, strukturerad, repetitiv och målmedveten fysisk aktivet där syftet är att förbättra eller bibehålla fysiken
38
Q

Vad kan sägas utgöra taket för hur mkt syre som kan fraktas?

Vad är VO2-max, hur ser formeln ut?

A

VO2-max

  • Hb-värde kan sägas utgöra tak för hur mkt syre vi kan frakta
  • VO2-max är alltså maximala CO (HF*SV) * (CaO2 – CvO2)
    • CaO2 – CvO2) = Hb (g/L) x 1,36 x Sat-AO2 - Hb (g/L) x 1,36 x Sat-VO2
39
Q

Vilka effekter kan vi förvänta oss vid träning i förhållande till differensen CaO2 och CvO2?

A

Oförändrat CaO2

Men möjligen lägre CvO2 genom:

Enzymsystemen i muskeln (fler mitokondrier, fler oxidativa enzymer)

Ökad kapillisering av muskler

Fördelning av hjärtminutvolym (mer till muskler, mer muskelmassa)

40
Q

Vilken enhet är mest relevant att räkna hjärtminutvolymen i?

A

Relevant enhet

  • Liter/min – kanske mer relevant när kroppen inte flyttas (typ kanot)
  • ml/kg/min – viktigare, kan användas vid löpning, när hela kroppen flyttas
41
Q

Vilken är den enskilt viktigaste komponenten för olikheter i VO2max hos tränad och otränad?

A

Tränad eller otränad

  • Slagvolymen är helt avgörande för ökningen av VO2max
42
Q

Normaltränad

VO2 L/min i vila, vid maxarbete?

A-V-O2-differens i vila, vid maxarbete?

Cardiac output i vila, vid maxarbete?

HR (slag/min) i vila, vid maxarbete?

SV (ml) i vila, vid maxarbete?

A
43
Q

Vältränad

VO2 L/min i vila, vid maxarbete?

A-V-O2-differens i vila, vid maxarbete?

Cardiac output i vila, vid maxarbete?

HR (slag/min) i vila, vid maxarbete?

SV (ml) i vila, vid maxarbete?

A
44
Q

Vad bestämmer träningsdosen?

A
  • Intensitet (hur hårt)
  • Duration (hur känge)
  • Frekvens (hur ofta)
  • Träning måste anpassas efter syfte
45
Q

Hur får vi progression genom träning?

Vad avgör återhämtningen?

A
  • För progression måste kroppen belastas mer än vad den är van vid (overload)
    • Minst 60 % av vad kroppen är van vid
    • Ju högre intensitet desto längre återhämtning
46
Q

Vad spelar genetik för roll gällande träningsresultat?

A
  • Studier visar att genetik spelar stor roll vad gäller träningsresultat
    • Även epigenetik
47
Q

Hur kan vi träna muskelstyrka?

Hur kan vi träna anaeroba processer?

A
  • Genom att variera intensitet och duration kan man
    • träna muskelstyrka utan att öka vO2-max (sekunder)
    • träna anaeroba processer utan att nå vO2-max (ATP och kreatinfosfat), (1-5 min – anaerob glykolys)
48
Q

Vad spelar teknik för roll vid träning?

A
  • Genom att förbättra teknik kan vi minska syreförbrukning vid arbetet
49
Q

Vilken typ av träning av bäst effekt?

A
  • För otränade spelar det ingen roll vilken typ av träning, allt ger effekt
  • För mer tränade bra med intervaller
  • För elit gäller polariserad träning
50
Q

Ur ett folkhälsoperspektiv vad är rekommendationen för fysisk aktivitet?

A

Folkhälsoperspektiv

  • Aerob fysisk aktivitet
    • Minst 150 min/vecka med minst måttlig intensitet alternativt
    • Minst 75 min vid hög intensitet
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet
    • Minst 2 ggr/vecka 8-10 övningar med 8-12 reps
51
Q

Vad innebär nyttjandegrad och vad är den kopplad till?

A
  • Hur nära vO2-max vi kan ligga under längre tid
52
Q

Hur skiljer sig nyttjandegrad mellan tränad och otränad?

Vilken viktig parameter är inte en faktor?

A
  • Både tak och tid skiljer här VO2 max (70% av 5 liter är mer än 70% av 3 liter), den vältränade kan alltså ligga på 70 % längre än vad den otränade kan
  • Nyttjandegraden ökar mer än det maximala syreupptaget
    • Har inget att göra med slagvolym
53
Q

Hur kan slagvolym öka?

A
  • Slagvolym ökar genom att det kommer in mer blod i hjärta (inte effektivare pumpning)
  • Framför allt träningsbart på hjärtnivå genom att
    • End diastolisk fyllnad bättre (viktigast)
    • Snabbare fyllnad
  • Ejektionsfraktionen är ungefär samma hos tränad och otränad
54
Q

Vad betyder MLSS och vad innebär det?

A
  • Maximal lactate steady state
  • Maximal nivå av laktat innan det skenar iväg i kroppen och restprodukterna av metabolismen (laktat och annat) överträffar kroppens förmåga att göra sig av med detta
55
Q

Vad är laktat ett mått på i kroppen?

A

graden av anaerobt arbete

56
Q

Vad innebär Borgskalan?

A
57
Q

Hur ser dödlighet ut i förhållande till fysisk aktivitet?

A
58
Q

Hur skulle vi märka av den anaeroba tröskeln/mjölksyratröskeln vid ett arbetsprov?

A
  • Vid arbetsprov med successivt ökande belastning kommer man till en nivå då de syretransporterande funktionerna inte räcker till för att producera den energi som behövs för arbetet, och anaerob energiproduktion tillkommer då, alltmer.
    • Därvid ses en tämligen brant ökning av laktathalten i blodet vilket kan mätas om man analyserar laktat
    • Vid andningsgasanalys avspeglas detta av en stigande respiratorisk utbyteskvot
    • Samt att testpersonens andningsminutventilation stiger brant för att vädra ut den ökade mängd koldioxid som produceras vid det anaeroba arbetet
59
Q

Hur kan höfta fram ett VO2-max?

A

Kan höftas med testvärde x vikt = VO2-max i ml/minut

60
Q

Vad innebär MVV40?

A

Maximal minutvolym när man andas 40 andetag i minuten

61
Q

Vad innebär denna formel FEV1s/VC = FEV%,

A

anger hur många procent av vitalkapaciteten som utandas under den första sekunden, vilket ger ett mått på utandningsförmågan

62
Q

Vad betyder EPOC och vad innebär det?

Vad ser vi intitialt gällande mätvärden?

A

Excess Post-exercise Oxygen Consumption

Sker för att återställa tömda energidepåer, omvandla laktat till glykogen, eliminera CO2. Initialt ses ökad sympatikus drive och kroppstemperatur

63
Q

När sker VO2-max?

Varför böjs blå linje upp mer efter ett tag?

Vad ska RER ligga på vid ett riktigt maximalt prov?

A

VO2-max när röd linje planar ut

Blå linje böjer upp extra när vi börjar få mer anaerob metabolism

Vid ett riktigt maximalt prov ska RER vara en bra bit över 1

64
Q

Varför görs ett arbetsprov?

A
  • Idrottsfysiologiska tester – vO2max, anaerob tröskel
  • Diagnostiskt instrument – vilka organsystem begränsar
  • Prognostiskt instrument – vid bl. a hjärtsvikt
  • Preoperativ utredning – bla inför lungkirurgi
  • Följa patienter – med hjärt- kärlsjukdom över tid
65
Q

Vilken utrustning behövs för arbetsprovet?

A
  • Cykelergometer eller gång-/löpmatta
  • EKG
  • Blodtrycksmanchett + doppler över a. radialis
  • Skattningsskalor ansträngning, dyspné, bröstsmärta
  • Stetoskop för basal hjärt-/lungauskultation
  • Mask (eller munstycke + näsklämma)
    • Viktigt att masken är tät! Testas genom att personen får blåsa mot hålet när hon själv håller för (ska då hålla tätt)
  • Gas- och luftflödesmätare
    • Kalibreras innan
  • Mätare av fraktionen O2 och CO2 i in-/utandningsluft kopplad till gas- och flödesanalysator som är kopplad till dator för bearbetning/tolkning och visuell presentation
    • Flödesanalysatorn kalibreras innan med känd gasblandning
66
Q

Varför ökar RER under ett arbetsprov?

A

Eftersom atleten/patienten går från fettförbränning till mer kolhydratförbränning vilken kräver mindre syre för att mer och mer övergå till anaerob förbränning där hydrolysen av ATP ger sänkt pH och en förskjutning av HCO3- + H –> H2CO3 –> CO2 + H2O

67
Q

Vad händer med andning initialt och senare under arbetsprovet?

A

Tidalvolym ökar som mest vid start av arbete sedan står andningsfrekvens för största delen av ventilationsökningen, därför börjar vi flåsa efter hand

68
Q

Vad kan få syreupptaget att öka ytterligare lite extra precis på slutet av ett arbetsprov på cykel?

A

Även överkroppen börjar röra på sig vilket gör att syreupptag kan stiga lite

69
Q

Varför kan RER initialt öka efter arbetsprovet?

A

Syrgasbehov sjunker snabbt efter arbete vilket gör att RER initialt kan öka

70
Q

Vad tyder på tränad individ (bortsett resultat) efter ett arbetsprov?

A

Snabbt sjunkande hjärtfrekvens och syreupptag

71
Q

Hur länge efter högintensivt arbete kan syreupptag vara förhöjt och varför?

A

Syreupptaget kan vara förhöjt i upp till ett dygn på grund EPOC

72
Q

Vad innebär ventilatorisk tröskel?

A

Den intensitet vi kan nå innan blodlaktatnivåerna börjar öka över vilovärde (alltså inte samma som MLSS)

73
Q
  1. Hur produceras ATP i muskelcellen under steady state respektive under första minuten av arbete hos vår försöksperson
A
  1. Steady state innebär en jämvikt där kroppen hinner med att ventilera ut den bildade koldioxiden och produktionen av ATP sker därmed aerobt. Den första minuten har kroppen ännu inte hunnit kompensera med ökad ventilation, ökad slagvolym och frekvens varför den initiala ökningen av laktat är som brantast i början på grund av anaerob produktion av ATP
74
Q
  1. Vilka fysiologiska förklaringar finns till att RER stiger under arbete?
A
  1. Vi övergår från stor del fettförbränning (vilket kräver mer syre) till kolhydratförbränning (vilket kräver mindre syre) och ger därför ett mindre RER (koldioxidproduktion/syreupptag). Vid förbränning av glukos får vi ett högre RER eftersom denna kräver mindre syre. Ett riktigt högt RER (1,3 och uppåt) ges förstås vid hög anaerob förbränning genom glykolysen och laktat som följd och minskat pH till följd av hydrolys av ATP till ADP + H. Kroppen är perfussionslimiterad vilket innebär att för lite syre kommer till cellerna och därför finns det mindre elektronacceptorer för att tillgodose behovet av den oxidativa fosforyleringen av ADP till ATP
75
Q
  1. RER >1 innebär att en ansenlig del av energin produceras anaerobt. Varför då?
A
  1. Vi övergår från stor del fettförbränning (vilket kräver mer syre) till kolhydratförbränning (vilket kräver mindre syre) och ger därför ett mindre RER (koldioxidproduktion/syreupptag). Vid förbränning av glukos får vi ett högre RER eftersom denna kräver mindre syre. Ett riktigt högt RER (1,3 och uppåt) ges förstås vid hög anaerob förbränning genom glykolysen och laktat som följd och minskat pH till följd av hydrolys av ATP till ADP + H. Kroppen är perfussionslimiterad vilket innebär att för lite syre kommer till cellerna och därför finns det mindre elektronacceptorer för att tillgodose behovet av den oxidativa fosforyleringen av ADP till ATP
76
Q
  1. Om personens ålder är 35 år och FEV1 före arbete 4,1 liter - vad är då predicerad maxpuls resp. MVV?
A

220-35 = 185 slag/minut

4,1*40 = 164 liter

77
Q
  1. Uthållighetsidrottare har i regel lägre hjärtfrekvens än en otränad individ på samma belastning (exvis 100W). Varför då?
A
  1. Idrottaren har större slagvolym
78
Q
  1. Hur är maximal slagvolym och maximal hjärtfrekvens hos denna vältränade idrottare i jämförelse med en otränad kvinna i samma ålder?
A
  1. Hjärtfrekvensen är troligen ungefär lika (indivuella avvikelser = genetiska, ålder osv), går inte att träna upp. Däremot är den maximala slagvolymen bättre hos den tränade
79
Q
  1. Efter ett högintensivt arbete kan syreupptaget vara ökat i upp till ett dygn, s.k. EPOC (Excess post-exercise Consumption). Varför då? Vad används den syrgasen till?
A
  1. Återställa tömda energidepåer, omvandla laktat till glykogen, eliminera CO2. Initialt ses ökad sympatikus-drive och kroppstemperatur

K2 CREN (10 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions