Block 10: Kardiovaskulär, respirations och njurfarmokologi Flashcards
Vilka två påstående är korrekta avseende läkemedel som ges ischemisk hjärtsjukdom?
a. Betablockerare minskar perioden för den blodflöde i hjärtats kraniskärl
b. Betaclockerare minskar hjärtats syre-krav pga att hämma hjärtats arbete
c. Betablockerare medför att patienten upplever sig ha kalla händer pga periferier vasokonstriktion
d. Betablockerare ger upphov till takykardi e. Betablockerare klassas som dopningsmedel för att man presterar bättre (ökad CO)
- b. Betaclockerare minskar hjärtats syre-krav pga att hämma hjärtats arbete
- c. Betablockerare medför att patienten upplever sig ha kalla händer pga periferier vasokonstriktion
Vilka två påståenden är korrekta avseende läkemedel som ges vis astma?
- a. Beta2-adrenoceptor-agonister kan ge upphov till extraslag i hjärtat
- b. Vid allvarlig astma då systemisk behandling med glukokortikoider används stimuleras binjurebarkens insöndring av kortisol
- c. Antihistaminer är första-handsmedel vis astma
- d. Beta2-adrenoceptor-agonister som ges vid astma är alltid långverkande och tas enbart varannan dag
- e. Munkarna antagonister vidgår luftvägarna (ganska säkert på svar)
a. Beta2-adrenoceptor-agonister kan ge upphov till extraslag i hjärtat
e. Munkarna antagonister vidgår luftvägarna
Ange två påståenden som är korrekta avseende läkemedel som ges vid astma?
- Glikokortikoider används för att dämpa det bakomliggande inflammatoriska tillståndet vid astma
- Histamin orsakar konstriktion (sammandragning) av lufvtägarna
- Läkemdel vid astma:
- Beta 2 agonister: verkar bronkdilaterande. Ger även en inhibitorisk effekt på mastceller.
- Antikolinergika: bronkdilaterande. Parasympatikus har en stor bronkkonstrigerande effekt.
- Glukokortikosteroider: antiinflammatoriskt läkemedel. Blockerar cytokinproduktionen (cytokiner bidrar till aktivering av mastceller). Hämmar produktionen av prostaglandiner och histaminfrisättningen.
- Leukotrinreceptor-antagonister: tilläggsbehandling som lindrar både kontraktila inflammatoriska komponenter
Ange två påståenden avseende läkemedel som ges vid t ex ischemisk hjärtsjukdom eller arytmier?
- Kalciumkanal-blockerare kan motveraka ischemi genom att minska afterload
- Kalciumkanal-blockerare kan minska hjärtfrekvensen genom att bromsa depolariseringen i nodal vävnad (t.ex. sinusknutan)
- Antiarytmika (enligt Vaghan Williams klassificering)
- Klass 1: Blockerar Na kanaler. Verkar i fas 0, dvs förlänger depolarisering. Delas i Ia, Ib och Ic
- Klass 2: Beta-adenoreceptor antagonister. Bromsar fas 4 och sänker på så sätt kronotropin (egenfrekvens)
- Klass 3: Kaliumantagonister. Förlänger refraktärperioden (fas 2 och 3) genom att blockera Na, K och Ca kanaler
- Klass 4: Kalciumantagonister. Blockerar L-kanaler vilket stabiliserar frekvensen i SA noden och förlänger AV-överledningen genom att reducera den långsamma inströmmen
En tidigare frisk och obehandlad patient drabbas av en hjärninfarkt som hen lyckligtvis överlever. Patienten bedöms sedermera ha en kraftigt förhöjd risk för framtida infarkter.
- Vilka behandlingsalternativ (= läkemedel) finns?
- Föreligger några skillnader mellan de alternativ som finns?
Patienten kan behandlas med blodförtunnande för att hindra uppkomsten av blodproppar. Några behandlingsalternativ är ASA (acetylsalisyra), heparin, warferin samt NOAK (Nya orala anti-koagulantia)
- ASA är betydligt svagare i sin effekt än de andra medeln
- Heparin har mycket starkare effekt än warfarin och NOAK-preparat. Heparin aktiverar Antitrombin III vilket är en antikoagulatorisk molekyl som hämmar trombin. Heparin ges intravenös istället för peroralt som de andra, vilket kan ge besvär.
- Warfarin är antivitamin K läkemedel, dvs hämmar syntesen av vitamin K beroende koagulationsfaktorer. Dessa inte kan interagera med trombocyt utan vitamin K. Lakemedlets halveringstifd är lång därför ger den ingen effekt förrän 4-5 dagar.
- NOAK – är en grupp av nya antikoagulatoriska läkemdel som även de hämmar specifika koagulationsfaktorer. Dessa läkemedel har samma goda som Waran och medför dessutom mycker färre biverlkningar. (OBS: idag NOAK är förstahandsval vid behandling med antikoagulatia)
Stig X-son, f d lokförare, har sedan han diagnostiserats med hjärtsvikt NYHA klass III A haft maximal otur att drabbas av tre st obehagligheter han aldrig besvärats av innan han började ta av sin medicinering: t Enalapril 2.5 mg x 2 t Bisopralol 1.25 mg x 1 t Furosemid 20 mg v.b. t Spironalakton 25 mg x 1
I) För det fösta har han börjat småhosta på ett irriterande sätt även på dagarna. (Innan han gick till doktorn var det mest på nätterna han kände obehag från luftväggarna.)
II) Nu har han dessutom börjat springa och kissa i tid och otid även på dagtid när han “skötsam extra ofta” tar av dom där tabletterna han skulle ta “vid behov”. Ibland hinner han inte till toa – och då blir det vått i byxorna. (Tidigare var det mest på nätterna han fick springa upp och småskratta.)
III) Och så är det här med att han fått riktiga “tuttar” på bröstkorgen som putar så retsam under skjortan. Gör väl inte ont egentligen - men känns konstigt och ovant. “Manboobs, farsan!”, skrattar sonen Jan-Åke när han skjutsar pappa Stig till “Vårdcentralen Hälsningen” där du reder up det hela.
- a) Vad berättar och förklarar du insiktsfullt för far och son X-son om troliga orsaker till besvären?
- b) Vilka blir dina adekvata åtgärder så att Stig kan bli av med sina besvär?
- a) (småhosten) är en biverkan av enalapril, en sk ACE-hämmare. Detta då denna utöver hämning av ACE, som ger positiv effekt, även hämmar nedbrytningen av bradykinin, som kan aktivera samärtsensorer i lingorna vilket ger rethostan. För att bli av med rethostan kan vi byta ut ACE-hämmare mot en angiotencinreceptor-blockerare (ARB), som istället för att minska mängden av hormonet Angiotensin II (som ACE-hämmaren gör), hindrar angiotensin II från att ha effekt.
- b) (trängningarna/den ökade diuresen) beror på att furosemiden faktiskt bara ska tas vid behov vid ödembildning. Detta då furosemid är ett mycket kraftfullt diuretikum, som gör att krpopen gör sig av med vätska genom att kissa mer. Ta den bara då den behövs!
- c) (bröstutvecklingen) beror på spironolakton. Spinorolakton hämmar hormonet aldosteron genom att binda till dess receptor utan att ge aktivering. För att göra detta måste det vara likt aldosteron, vilket också gör det ganska likt en del andra hormoner, såsom kivinlig könshormon. Dina nyfunna utväxter är inte fårliga, men vi skulle kunna byta ut sprinolakton mot amilorid, som istället blockerar effekten av aldosteron i njurarna, vilket är det vi vill åt, utan att likna kvinnlig könshormon.
Ange två andra påstående som är korrekta avseende läkemedel som ges vid ischemisk hjärtsjukdom?
- Nitroglycerin minskar intracellulär kalciuminflödet till myocardiet och därmed leder till vasodilatation i koronär kärl och vensidan som möjliggör en ökat blodflöde.
- Upprepat behandling med nitrater (såsom nitroglycerin och isosorbit-di-nitrater) medför ofta huvudvärk.
En inopererad hjärtklaff utgör en främmande yta som är i direkt kontakt med blodet.
- a) Vad händer med blodet när det stötar en främmande yta?
- b) Vilka celler är mest centrala i denna process?
- c) Nämn slutligen en läkemdel som kan användas för att förhindra denna process. Beskriv kort dess effekt och verkningsmekanims.
- a) Det klumpar sig och kommer att koagulera
- b) Trombocyter
- c) Acetylsalisyra. Ger både vasodilatation och hämning av trombocytaggregation. ASA blockerar irreversibelt (oomvändbar) COX (cyklooxygen) i både endotelceller och i trombocyter. Pga trombocterna saknar celkärnan kan de ej producera eget nytt COX, utan behöver själva nybildas. Endotelcellerna däremot börjar snabbt producera nytt COX, och därför märker vi främst avblockering av ”trombocyt COX” och vi får de goda effekterna.
Då du gjort succé inom AB Heartfelt Docs som uppdragits Region Vischan att specialutbilda personal till särskilda hjärtsviktsmottagningar i Småköping och Jämnstad, träffar du syster Vanessa och syster Peter, båda leg sjuksköterskor som skall tjänstgöra med den dagliga patientkontakten på de nya ställena.
- a) Syster Vanessa vill höra om huvuddragen om principerna bakom modern hjärtsviktsfarmakologi: aktuella preparat och varför patienterna skall använda dessa.
- b). Syster Peter är jätteintresserad av vad man känner till om verkningsmekanismerna och inte minst ev biverkningar att se upp med.
Vad berättar du för de intresserade eleverna?
- – ACE-hämmare
- – ANG - receptorblockerare (ARB)
- – Betablockerare
- – Loop - diuretika
- – Tiaziddiuretika
- – Kaliumsparende diuretika –> Spironolakton – Amilorid
- ACE-hämmare:
- Info: billiga
- Verkningsmekanism: Hämmar ACE som omvandlar ang I –> ang II
- Biverkningar: Torrhosta
- ANG - receptorblockerare (ARB):
- Info: Bra alternativ till ACE hämnare vid astma
- Verkningsmekanism: Blockerar ANG II - receptorn
- Biverkningar: Hyperkalemi (ökad allt av kalium i blodet)
- Betablockerare:
- Info: Billiga
- Verkningsmekanism: blockerar beta 1 receptorn
- Biverkningar: Bronkkonstriktion
- Loop - diuretika:
- Info: Ev. som tillägg till betablockerare
- Verkningsmekanism: Hämmar Na-2Cl-K - co-transportör i TAL
- Biverkningar: Hypokalemi
- Tiaziddiuretika:
- Info: Bra alt till loop diuretika vid njurstensproblem
- Verkningsmekanism: Hämmar reabsorption av Na i distala tubuli
- Biverkningar: Hypokalemi
- Kaliumsparende diuretika Spironolakton:
- Info: Bra vid hypokalemi
- Verkningsmekanism: Hämmar principalcellerna (finns i distala tubuli = sekreterar K och reabsorberar Na och H2O) och minskar reabsorption av natrium
- Biverkningar: Hyperkalemi
- Amilorid:
- Info: Bra vid hypokalemi
- Verkningsmekanism: Blockerar ENaCs (epitelial Na kanal)
- Biverkningar: Hyperkalemi
Vilka bristtillstånd är de vanligaste orsakerna till makrocytär (megaloblastisk) anemi? Hur behandlas dessa?
Brist: – Folsyra och B12 Behandling: – Folattabletter och B12 - injektion Båda är ersättningsbehandlingar
Vilka två påståenden är korrekta avseende läkemedel som ges vid ischemisk hjärtsjukdom?
- Beta 2-adenireceptor-agonister vidgar luftväggarna
- Hydrokortison: kroppens inflammatoriska medieras av cytokineser som delas i pro- och antiinflammatoriska. Hydrokortison hämmar pro- och stimulerar antiinflammatoriska cytokiner.
Antikoagulatorisk läkemedelsbehandling kan ibland behövas både inför, under och efter en operation. Varför kan man ibland behöva behandla en i övrigt frisk patient i upp till två veckor efter en operation?
Vid intensivt angrepp (skada på blodkärl) leder skador på endotelet till att kollagentrådar kommer i kontakt med blodet och dess trombocyter vilka attraheras till dess trådar och börjar klumpa ihop sig där. Dessutom frisätts koagulationsfaktorer från endotelcellerna vilket aktiverar koagulationsskadan (dvs yttre vägen) och detta leder till att fibrin bildas och fibrin och trombocyter bildar tillsammans proppar (tromber) i det skadade området. Det en trombocyt i normala fall stöter på är endotelceller (vilka har trombomodulin på sin yta vilket förhindrar koagulation) och dessutom röda blodkroppar. Efter en operation och ett intensivt ingrepp och/eller ex. insättande av klaff, kommer trombocyterna i kontakt med för dem främmande molekyler/ytor varför de har en tendens att aggregera. Det är denna aggregation av trombocyter man vill undvika genom att ge preparaten antikoagulatoriska läkemedel efter operation tills skadan på blodkärlet läkt ordentligt.
Levnadsglade f d mångsysslaren Solbert (70) hade blivit ”dålig” under de sista dagarna i samband med en budgetkryssning i Medelhavet – och av en tillfällig bekant medpassagerare fått några tabletter som ”bums” hade gjort honom ”jättebra”. Väl hemkommen till Sverige tar han för säkerhets skull kontakt med sjukvården – där det konstateras att patienten lider av hjärtsvikt (”begynnande NYHA III”). Solbert ställs på adekvat farmakoterapi (tre olika preparattyper) – varav han beträffande ett av läkemedeln glatt igenkänner namnet ”furosemid” – så hette ju ”de perfekta tabletterna” han fått på båten! Efter några månader konstateras emellertid att patientens tillstånd inte är så bra som förväntats och efter en stund erkänner han att han enbart tagit just furosemid (”de var ju så bra!”) – men struntat i de två övriga preparaten.
- a. Vilka tre preparat tror du han har fåt utskrivna?
- b. Varför förskrivs dessa?
- c. Varför upplevde han sannolikt sin första tablett så positivt på resan?
- d. Varför är det dock i längden otillräckligt – och direkt olämpligt – att behandla hjärtsvikt med enbart furosemid?
a. ACE-hämmare, beta-blockerare och loop-diuretika (furosemid)
b. Hjärtsvikt kan ses som en överaktivitet i RAAS, och med ACE-hämmre blockerar man bildning av angiotensin II och aldosteron som ingår i RAAS. Beta-blockerare ockaså används som tilläg till ACE-hämmare. Förlänger överlevnaden genom att hämma katekolaminer (dopamin, NA och A). Detta leder till mindre sympatikus aktivitet i njurarna –> mindre renin produktion. Hjärtats diastoliska fas förlängs också Loop-diuretika ges symptomisk vid ödem för att driva ut vätska ur kroppen genom att blockera co-transportörer i TAL cellerna som transporterar Na, K och 2Cl
c. Eftersom hjärtsviktet kan ge ödem, skulle det kunna vara för att han hade detta och att ödemen drevs ut.
d. Vid hjärtsvikt uppnås det inte fullständigt hjärtminutvolym för att försärja perifera vävnader med blod………….. Moderna farmakologisk hjärtsviktsterapi: Anti-RAAS-farmaka Basbehandling. Ges alltid i första hand – börja aldrig med diuretika. Börja med ACE-hämmare eller som alternativ angeotencinreceptorblockerare (ARB)
- Beta-blockerare Tillägsbehandling-förlänger överlevnaden. Patienter med hjärtsvikt har ett enormt sympatikuspåslag, och en modest dos beta-blockerare hjälper genom att dämpa alla hjärtpumpfunktioner. Alla betablockerare slutar på ”lol”
- Diuretika Symptomiskt mot vätskeretention. Vid behov för att driva ut vätska, t.ex. vid ödem. Patienten kan väga sig regelbundet och för att se om vätska ansamlats i kroppen. Två huvudgrupper: Loop-diuretika och Tiazider. Loop-diuretika är värdigt potenta och ger snabb effekt. Tiazider är lite mildare vätskedrivande medel som ges kontinuerlig
- BNP-nivåhöjare + angeotensinreceptorblockerare ARB ”Sakubutril-valsartan”. Ökar den endogena halten BNP genom att hämma nedbrytning mha enzymhämmare. Därefter tillägg beroende på svaghetsgrad: • Kaliumsparande diuretika En vanligt biverkning av diuretika är att man får K-brist därav kaliumsparande • Ivabradin Ny hjärtfrekvenssänkare, ”sinusnodhämmare”, vid takykardi
- Digoxin Vid flimer. Den hämmar Na/K-ATPas vilket leder till ökad Na intracellulärt. Detta i sin tur hämmar Na/Ca pumpen som leder till ökad Ca intracellulärt. Hög Ca konc orsaker stark kontraktionskraft vilket i sin tur leder till förlängad överledningstid i AV noden.
Om njurarna inte fungerar normalt kan anemi uppkomma. Varför? Hur behandlas denna typ av anemi?
Detta eftersom njurarna har en endogen funktion och bildar EPO (erytropetin) som stimulerar bildning av röda blodkroppar i benmärg. Denna funktion hos njuren går förlorad vid njursvikt och man får anemi. Denna typ av anemi behandlas genom att patientens får EPO.
Ange och förklara två av betablockerarnas positiva effekter vid angina pectoris (kärlkramp).
– Beta blockerarna hämmar sympatikus ökning av hjärtats kronotropi och inotropi genom att blockera beta1-receptorer. Förutom att den grundtonus som finns hämmas så hämmas även sympatikuspåslag vid t.ex. stress • Genom att minska kronotropin ökas tiden av den diastoliska fasen. Då koronärkärlen främst förser hjärtat under den diastoliska fasen så blir det mindre brist på näringsämne • Genom att minska inotropin minskar hjärmuskelcellerna behov av näringsämne vilket också avlastar hjärtat
Antiarytmika av klassen natrium-kanal-blockerare (klass I) delas in i tre subgrupper (a, b och c). Vad ligger till grund för denna indelning?
– Hur hård och snabbt de binder in bestämmer indelningen • De snabbaste som binder lösast är grupp B • De långsammaste som binder in hårdast är grupp C • Mitt emellan dessa ligger grupp
En 71-årig patient drabbas av en hjärtinfarkt som han lyckligtvis överlever, tack vare ett snabbt insättande av trombolytika. Patienten är överviktig, rökare och har under ett flertal år profylaktiskt behandlats med ASA (acitylsalicylsyra, Trombyl). Bör man nu byta läkemedel? I så fall till vad? Och varför?
Patienten har nu allvarliga riskfaktorer: Hög ålder, tidigare hjärtinfarkt, övervikt och rökning. ASA räcker inte utan man måste sätta in något kraffullt, t.ex. warfarin. Då det tar några dagar för warfarin att få effekt så kan det vara bra i nuläget byta ASA mot heparin och sedan fasa ut det när warfarin tagit effekt. (OBS! NOAK som t.ex. Xarelto är förstahandsval. Warfarin är andrahandsval, t.ex. för patineter som är alergiska mot NOAK)
Torborg (68), pensionerad biomedicinsk analytiker, har varit på läkarbesök för utredning av misstänkt hjärtsvikt. Efter undersökning med bl a EKG, röntgen och ekokardiografi blir det dags för ”blodprover”. Detta sistnämnda tycker hon (pga sin gamla yrkesbana) är intressant – och till sköterskan som ”sticker” frågar hon ”ja, det är väl de gamla rutinproverna med elektrolyter och sånt?”. ”Jodå”, svarar syster Nadja, ”men så har vi ju den nya analysen för just hjärtsvikt också!” ”Oj, vad spännande – vad är det?” frågar Torborg och får ett väldigt uttömmande svar från den pålästa specialistsjuksköterskan. - Vad berättar syster Nadja för den intresserade patienten?
Man kan titta på ANP koncentration i blodet. ANP står för arterial natruetic peptid och är ett hormon som har med urinproduktion och hjärtats förmak att göra Detta ämne utsöndras i förmaken då de sträcks av blod, och fungerar som en skyddsmekanism mot för hög blodvolym genom att få oss att kissa mer. Vid hjärtsvikt så orkar inte hjärtats kammare att pumpa ut blod vilket gör att hjärtats preload fylls med blod, dvs i förmaken och då ANP produceras
Betablockerare är en klassisk läkemedelsgrupp inom främst hjärt-kärlfarmakologin med även indikationer inom andra terapiområden. Ange (åtminstone) åtta stycken vedertagna indikationer för farmakoterapi med betablockerare!
Hypertoni (högt blodtryck), hjärtsvikt, angina pectoris, tremor (kropps skakningar), ödem, hyperkalemi, tackykardi, hjärtarytmi, hypersalivation
Anemi. Ange två faktorer som påverkar upptaget av järn i tunntarmen. Förklara betydelsen av detta vid behandling med järntabletter (Fe2+-salter)? Vilket oxidationstillstånd järnet är vid (Fe2+ eller Fe3+) samt vad det är bunden till
Vid behandling med järntabletter (Fe2+ tillsammans med konjugerande jon) så kan järnet tas upp direkt av tunntarmens transportörer då det dels är rätt oxidationstillstånd samt inte bundet till något då dess konjugerande jon enkelt dissocierar.
Förklara vad som ligger till grund för indelningen av antiarytmika av klass I-typ (natriumkanalblockerare i undergrupperna a, b och c. Förklara även vilken betydelse det kan ha för hur medlen påverkar en hjärtarytmi.
Grunden till indelning är framförallt deras use-dependency grad, dvs hur beroende respektive klass är av Na-kanalen a. Intermediär, dvs är beroende av aktiviteten hos kanalen till viss del och fungerar därför bra om hjärtat slår fort (takykardier). Klass Ia blockerar nämligen depolarisering, fortledning samt repolarisering b. Hög, dvs KRÄVER att Na kanlaen är aktiv. Därför kan Ib ges till en frisk människa utan några större effekter och fungerar bra mot extra slag c. Låg, dvs blockerar Na kanalerna även när de är inaktiva vilket betyder att klass lc är väldigt potenta. Därför ska man vara försiktig att ge detta till någon med AV-block då AV-blocken kan stabiliseras av
Hur utövar nitroglycerin sin positiva effekt vid kärlkramp (angina pectoris)?
Nitroglycerin stimulerar frisättningen av cGMP i cellen vilket leder till att endotelcellen kommer att utsöndra NO (kväveoxid) med en vasodilaterande effekt. På så vis minskas perifert motstånd vilket underlättar hjärtats arbete vilket är viktig när angina pectoris uppstår. Angina pectoris innebär att hjärtat inte får tillräckligt med syre vid arbete och jobbar då anaerobt (t.ex. det bildas laktat som aktiverar nociceptorer –> smärta) Många som lider av angina pectoris lider inte av det i vila utan det är vid arbete/fysisk ansträngning, när hjärtat jobbar hårdare och kräver mer syre, som de känner av smärtan NO kommer även att öppna fler kapillärer i hjärtat vilket betyder att det blir lättare att perfundera hjärtat i diastole –> mer syre –> mindre anaerobt arbete –> mindre laktat –> mindre smärta Nitroglycerin har dessutom en spasmlösande effekt.
Beskriv kortfattat verkninsmekanismen för acetylsalicylsyra. Vad leder behandling med denna till för antikoagulatoriska effekter? Nämn också någon indikation vid vilken behandling med denna är rekommenderad.
ACA är COX hämmare vilket innebär att det blockerar prostaglandinsyntesen. Olika prostaglandiner produceras av olika celler. T.ex. producerar trombocyterna TXA2 som ger vasokontriktion samt stimulerar trombocyternas aggregationsförmåga. Likaså bildar COX i endotelcellerna PGI2 som har motsatt effekt av vad TXA2 har, dvs vasodilatation samt hämning av trombocyternas aggregationsförmåga ACA kommer att blockera COX irreversibelt vilket gör att varken TXA2 eller PGI2 kommer bildas, vilket innebär att ASA egentligen inte har någon effekt på koagulation. Dock kommer endotelcellerna att börja producera nya COX-enzym som kan producera PGI2 med antikoagulantia effekt. Men trombocyterna kommer inte kunna producera nya COX-enzymer eftersom de har ingen kärna. Det måste bildas nya trombocyter för att producera nya COX-enzymer, vilket tar lång tid .
Vid vilket tillstånd används erytropoietinbehandling? Förklara varför.
Vi kraftig sänkt av njurfunktion. Njurar producerar EPO som stimulerar benmärgen att producera nya röda blodkroppar, dvs erytrocyter. Genom att ge en sådant patient EPO kan syntesen av erytrocyter öka och personens grad av anemi minskar. Det finns folk t.ex. elit idrottare som ser detta som en möjlighet till att öka prestation genom blodbildning med EPO