BIOLOGISK & EMOTIONSPSYKOLOGI

Question 4

Vad har de olika könshormonerna för olika roll i utveckling och allmän funktion?

Answer 4

• Y-kromosomen innehåller testosteron ➞ avgör vid könsdifferentiering hos embryot (v 6), om man har en Y-kromosom startar testosteronproduktion, testikelutveckling + hämning av ovarier.
• 7-8 år: första steget: testosteron börjar produceras i binjuren ➞ svettlukt och akne (gäller både kvinnor och män, dramatisk ökning i testosteron)
• 8-11 år: FSH och LH börjar stimulera ovarier/testiklar ➞ brösttillväxt och kroppsbehåring
• 12-14 år: ovarier/testiklar börjar mogna ➞ menstruation/ejakulation.
• Puberteten är en stor omställning i för den biologiska människan. Åldrarna varierar mycket men är ”vanligt” förekommande i åldrarna.
• Allmän funktion: graviditet, menscykel, reproduktivt beteende, LÄGG TILL

Question 5

Vilka skillnader ser vi, på gruppnivå mellan kvinnor och män, vad gäller hormonell signalering?

Answer 5

LÄGG TILL

Question 6

Varför är det så svårt att uttala sig om skillnader i beteende mellan kvinnor och män?

Answer 6

Vissa beteenden som faktiskt har en högre prevalens i resp. kön kan vara på grund av sociala faktorer, ex tidigare språkutveckling hos flickor kan bero på verbal stimulans. Bättre spatial förmåga hos pojkar kan bero på “pojkleksaker” som tränar den spatiala förmågan. (Beteende som “kriterier” för diagnoser/sjukdomar kan handla om sociala förutsättningar, faktorer, normer) Svårt att avgöra faktisk orsak.

Question 7

Beskriv begreppen
* Progesteron:
* Testosteron:
* Androgener:
* Östrogener:

Answer 7

• Progesteron: könshormon som interagerar med GABA, vilket är en inhibitorisk signalsubstans. Ger likt bensodiazepiner och alkohol en dämpande effekt. Gravida kvinnor har skyhög koncentration (korrekt uttryckt?).
• Testosteron: könshormon som bidrar till främst manlig utveckling, påverkar även myliengrad.
• Androgener: könshormon, grupp steroider med maskuliniserande effekt.
• Östrogener: könshormon som främst bidrar till kvinnlig utveckling, påverkar även cellers hälsa positivt.

Question 10

Vilka olika typer av minne har vi identifierat och finns det även underkategorier?

Answer 10

• Arbetsminne (korttidsminne): centrala exekutiven (riktar/kontrollerar uppmärksamheten, sållar bort irrelevant info), fonologiska slingan (tillfällig lagring av ljudbaserad info- tyst repetition), visuospatiala skissblocket (tillfällig lagring av visuell och spatial info), episodiska bufferten (överföring och framplockning av info till/från episodiska LTM)
• Långtidsminne: procedurminne, episodiskt minne, semantiskt minne, perceptuellt (Tulvings psykologiska indelning).

Question 11

Hur fungerar long-term potentiation och long-term depression?

Answer 11

• LTP: långvarig förstärkning av synaptisk signalering efter upprepad stimuli. (enligt Ben - inlärning)
• LTD: långvarig försvaging av synaptisk signalering - låg aktiviitet

LÄGG TILL

Question 12

Vilka olika teorier för inlärning finns som man kan länka till olika biologiska funktioner?

Answer 12

LÄGG TILL

Question 13

Man har försökt lokalisera var långtidsminnet sitter. Vad finns för teorier kring detta?

Answer 13

Hippocampus överför info från närminnet ➞ fjärrminnet.
Sinnesintrycken blir ingraverade i hjärnbarken som bestående minnen, hippocampus placerar alltså ut deklarativa minnen på olika platser

• Standard model of consolidation: (Squire och Alvarez) episodiska minnen blir hippocampus-oberoende efter konsolidering
• Multiple trace theory: (Nadel och Moscovitch) episodiska minnen är alltid beroende av hippocampus

Question 14

Vilka är de vanligaste sjukdomarna/tillstånden som kan ge minnesstörningar och vad är orsakerna till att minnesstörningen uppstår?

Answer 14

• Alzheimer: degenerativ sjukdom ➞ orsaker:
• Senila plack: proteinklumpar av beta amyloid ansamlas i hjärnan och hindrar nervsignaler
• Nystan/tangles: Tau proteinet stöttar neuroner strukturellt, när det trasslar sig påverkar det näringstillförsel + stödfunktioner ➞ celldöd
• Nervceller dör: kolinerga neuron dör tidigast
• Progressivt förlopp: hippocampus ➞ MTL ➞ kortex
• Virus: Herpes Simplex enfecalit: cirus som leder till hjärninflammation, ex Boswell
• Korsakoffs syndrom: alkoholdemens, brist på B1 (tiamin) ➞ försämrar möjlighet att ta upp näringsinnehåll
• Huntingtons sjukdom: ärftlig degenerativ sjukdom, skador på basala ganglierna ➞ progressivt förlopp?
• Cirkulationsstörningar: stroke, beroende på vilka områden ➞ olika problematik
• Andra orsaker: skalltrauma, ETC, hjärntumörer, neurobiologisk - hippocampusskada

Question 15

Hur påverkas minnet om hippocampus skadas?

Answer 15

Anterograd amnesi, ex patient H.M som inte kunde skapa minnen efter hjärnoperation men kom ihåg tidigare minnen.

Question 16

Vad menas med retrograd och anterograd amnesi?

Answer 16

• Retrograd amnesi: bakåtverkande, drabbar tiden för debuten av amnesin ➞ personen kan inte erinra (väcka minne) sig tidigare lagrade minnen
• Anterograd amnesi: framåtverkande, drabbar tiden efter debuten av amnesin ➞ förmågan att bilda nya varaktiga minnen tappas medan gamla minnen kvarstår
  ~~~
• LTM drabbas selektivt men arbeetsminnet är intakt
• Förvärvande och uttryck av motoriska/automatiserade erfarenheter, priming och klassisk betingning är fortfarande möjlig.
• Ex patient H.M som opererade hippocampus
  ~~~

Question 19

Varför är amygdala så central för rädsla och ångest?

Answer 19

En del i limbiska systemet med nära koppling till hippocampus, som är med i processen att avgöra om stimuli är farlig eller emotionellt viktig. Enkla/grundläggande rädsloassociationer kan lagras direkt i amygdala.

Question 20

Hur fungerar HPA-axeln och SAM-axeln? Varför är de viktiga?

Answer 20

HPA-axeln (hypothalamic-pitiutary-adrenal): “långsamma” vägen - stressrespons
* Hypothalamus frisätter CRH som stimulerar hypofysen ➞ utsöndra ACTH. Påverkar binjurebarken att frisätta kortisol. Sen sker en feedbackloop, när kortisolnivån blir hög känner hjärnan av det och stressresponsen stängs av.
* Kortisol hjälper kroppen att reglera energi (glukos) för att hjälpa kroppen hantera stressen, återställa homeostas.
* Viktigt: hanterar långvarig stress, balans - homoestas

SAM-axeln (sympathetic-adrenal-medullary) : “snabba” vägen
* Aktiveras av det sympatiska nervsystemet, ➞ leder till frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen ➞ ökad hjärtfrekvens, högt blodtryck, minskad matsmältning, högre blodsocker.
* Viktigt: för att reagera direkt vid hot (öka fysisk beredskap)

Question 21

Vad är det för skillnad mellan rädsla och ångest?

Answer 21

Rädsla: grundemotion, orsakas sanbbt av stimuli man exponeras för, specifik, amygdala viktigt. Relaterar till försvarsbeteenden i viktiga situationer.

Ångest: sekundär emotion, diffus - måste inte kopplas till specifikt stimuli (orsakas av tankar/kognition) ett bredare nätverk mellan hjärnbark och amygdala viktigt. Relaterat till riskbedömningar i situationer där faran är osäker.

Question 22

Vilka regioner har amygdala nära kopplingar till och vilka regioner hjälper till med att reglera amygdala (dvs har inputs i syfte att dämpa känslorespons)?

Answer 22

Prefrontala cortex: medveten bearbetning?
Hippocampus: kontextuellt? thalamus: “router” signalerar från yttre stimuli till amygdala.
LÄGG TILL

Question 23

Vad har man sett för beteenden när individer inte har någon amygdala?

Answer 23

Individer utan amygdala lär sig inte rädslobetingning/ kan inte uppleva rädsla. Med intakt hippocampus kan de dock lära sig sambanden och förstår alltså när andra brukar bli rädda. (kan visa tendes för högriskbeteende)

Question 24

Hur påverkas vi av långvarig stress?

Answer 24

Långvarig stress leder till höga kortisolnivåer, vilket avmattar systemets förmåga att återhämta sig efter en stressreaktion. Man kan få stora metaboliska störningar som diabetes, övervikt, hjärt/kärlsjukdomar, depression, ångest, sämre immunförsvar, kognitiva nedsättningar såsom sömnproblematik eller koncentrationssvårighet, hormonella störningar såsom minskad sexlust, mensrubbning och svårighet att bli gravid.

Question 25

Hur påverkar stress vår prestationsförmåga?

Answer 25

Kortvarig stress: påverkar positivt genom snabb energi (kortisol triggar levern att göra socker av protein) förstärker kogition ex enklare att befästa minnen.

Långvarig stres: leder till kogntiva nedsättningar ex minnesbildning/sömn/koncentrationssvårigheter. Kortisolet tröttar ut/bryter ner receptorerna?