BIOLOGISK & EMOTIONSPSYKOLOGI

Question 1

Förklara den hormonella processen med GnRH, LH och FSH.

Answer 1

• Hypothalamus frisätter GnRH ➞ stimulerar hypofysen att frisätta FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon).
• Kvinnliga systemet: FSH stimulerar folliklar i äggstockarna att mogna och producerar östrogen. LH ➞ ägglossning och stimulerar produktion av progesteron. GnRH frisätts mer som “duschar” i det kvinnliga systemet - vilket påverkar menscykel och reglererar fertilitet (dagar)
• Manliga systemet: FSH stimulerar produktionen av sperimer i testiklar och LH ➞ producera testosteron. GnRH frisätts mer kontinuerligt - gör att spermieproduktionen är mer konstant.
• Feedbackloopar: negativ feedback ➞ höga nivåer av könshormonerna kan hämma frisättning av GnRH, FSH och LH = reglerar hormonbalans. Positiv feedback (hos kvinnor - höga östrogennivåer leder till att LH frisätts = ägglossning)

OBS blandning mellan ChatGPT och föreläsningsantecningar

Question 2

Vad har de olika könshormonerna för olika roll i utveckling och allmän funktion?

Answer 2

• Y-kromosomen innehåller testosteron ➞ avgör vid könsdifferentiering hos embryot (v 6), om man har en Y-kromosom startar testosteronproduktion, testikelutveckling + hämning av ovarier.
• 7-8 år: första steget: testosteron börjar produceras i binjuren ➞ svettlukt och akne (gäller både kvinnor och män, dramatisk ökning i testosteron)
• 8-11 år: FSH och LH börjar stimulera ovarier/testiklar ➞ brösttillväxt och kroppsbehåring
• 12-14 år: ovarier/testiklar börjar mogna ➞ menstruation/ejakulation.
• Puberteten är en stor omställning i för den biologiska människan. Åldrarna varierar mycket men är ”vanligt” förekommande i åldrarna.
• Allmän funktion: graviditet, menscykel, reproduktivt beteende, LÄGG TILL

Question 3

Vilka skillnader ser vi, på gruppnivå mellan kvinnor och män, vad gäller hormonell signalering?

Answer 3

Gruppnivå, menscykel, graviditet? LÄGG TILL

Question 4

Varför är det så svårt att uttala sig om skillnader i beteende mellan kvinnor och män?

Answer 4

Vissa beteenden som faktiskt har en högre prevalens i resp. kön kan vara på grund av sociala faktorer, ex tidigare språkutveckling hos flickor kan bero på verbal stimulans. Bättre spatial förmåga hos pojkar kan bero på “pojkleksaker” som tränar den spatiala förmågan. (Beteende som “kriterier” för diagnoser/sjukdomar kan handla om sociala förutsättningar, faktorer, normer) Svårt att avgöra faktisk orsak.

Question 5

Beskriv begreppen
* Progesteron:
* Testosteron:
* Androgener:
* Östrogener:

Answer 5

• Progesteron: könshormon som interagerar med GABA, vilket är en inhibitorisk signalsubstans. Ger likt bensodiazepiner och alkohol en dämpande effekt. Gravida kvinnor har skyhög koncentration (korrekt uttryckt?).
• Testosteron: könshormon som bidrar till främst manlig utveckling, påverkar även myliengrad.
• Androgener: könshormon, grupp steroider med maskuliniserande effekt.
• Östrogener: könshormon som främst bidrar till kvinnlig utveckling, påverkar även cellers hälsa positivt.

Question 6

Vilka olika typer av minne har vi identifierat och finns det även underkategorier?

Answer 6

• Arbetsminne (korttidsminne): centrala exekutiven (riktar/kontrollerar uppmärksamheten, sållar bort irrelevant info), fonologiska slingan (tillfällig lagring av ljudbaserad info- tyst repetition), visuospatiala skissblocket (tillfällig lagring av visuell och spatial info), episodiska bufferten (överföring och framplockning av info till/från episodiska LTM)
• Långtidsminne: procedurminne, episodiskt minne, semantiskt minne, perceptuellt (Tulvings psykologiska indelning).

Question 7

Hur fungerar long-term potentiation och long-term depression?

Answer 7

• LTP: långvarig förstärkning av synaptisk signalering efter upprepad stimuli. (enligt Ben - inlärning)
• LTD: långvarig försvaging av synaptisk signalering - låg aktiviitet

Question 8

Vilka olika teorier för inlärning finns som man kan länka till olika biologiska funktioner?

Answer 8

Klassisk och operant betingning

Question 9

Man har försökt lokalisera var långtidsminnet sitter. Vad finns för teorier kring detta?

Answer 9

Hippocampus överför info från närminnet ➞ fjärrminnet.
Sinnesintrycken blir ingraverade i hjärnbarken som bestående minnen, hippocampus placerar alltså ut deklarativa minnen på olika platser

• Standard model of consolidation: (Squire och Alvarez) episodiska minnen blir hippocampus-oberoende efter konsolidering
• Multiple trace theory: (Nadel och Moscovitch) episodiska minnen är alltid beroende av hippocampus

Question 10

Vilka är de vanligaste sjukdomarna/tillstånden som kan ge minnesstörningar och vad är orsakerna till att minnesstörningen uppstår?

Answer 10

• Alzheimer: degenerativ sjukdom ➞ orsaker:
• Senila plack: proteinklumpar av beta amyloid ansamlas i hjärnan och hindrar nervsignaler
• Nystan/tangles: Tau proteinet stöttar neuroner strukturellt, när det trasslar sig påverkar det näringstillförsel + stödfunktioner ➞ celldöd
• Nervceller dör: kolinerga neuron dör tidigast
• Progressivt förlopp: hippocampus ➞ MTL ➞ kortex
• Virus: Herpes Simplex enfecalit: cirus som leder till hjärninflammation, ex Boswell
• Korsakoffs syndrom: alkoholdemens, brist på B1 (tiamin) ➞ försämrar möjlighet att ta upp näringsinnehåll
• Huntingtons sjukdom: ärftlig degenerativ sjukdom, skador på basala ganglierna ➞ progressivt förlopp?
• Cirkulationsstörningar: stroke, beroende på vilka områden ➞ olika problematik
• Andra orsaker: skalltrauma, ETC, hjärntumörer, neurobiologisk - hippocampusskada

Question 11

Hur påverkas minnet om hippocampus skadas?

Answer 11

Anterograd amnesi, ex patient H.M som inte kunde skapa minnen efter hjärnoperation men kom ihåg tidigare minnen.

Question 12

Vad menas med retrograd och anterograd amnesi?

Answer 12

• Retrograd amnesi: bakåtverkande, drabbar tiden för debuten av amnesin ➞ personen kan inte erinra (väcka minne) sig tidigare lagrade minnen
• Anterograd amnesi: framåtverkande, drabbar tiden efter debuten av amnesin ➞ förmågan att bilda nya varaktiga minnen tappas medan gamla minnen kvarstår
  ~~~
• LTM drabbas selektivt men arbetsminnet är intakt
• Förvärvande och uttryck av motoriska/automatiserade erfarenheter, priming och klassisk betingning är fortfarande möjlig.
• Ex patient H.M som opererade hippocampus
  ~~~

Question 13

Vad är icke-associativa minnen? Vilka är de associativa minnena?

Answer 13

Icke associativa minnen

• Habituering: beteenderesponsen minskar över tid vid upprepad stimulering
• Sensitering: en kraftfull stimulering ger upphov till en intensifierad respons på all annan efterkommande stimulering

Associativa minnen

• Betingning: Para ihop olika stimuli
• Procedurminne: motoriska färdighetsminnen ex cykla, inlärt instrument (automatiserat)
• Episodiskt minne: personliga händelseminnen, upplevelser
• Semantiskt minne: faktakunskaper, meningsbärande betydelser
• Perceptuellt minne PRS: inser vad objekten i ett rum är för något

Question 14

Varför är amygdala så central för rädsla och ångest?

Answer 14

En del i limbiska systemet med nära koppling till hippocampus, som är med i processen att avgöra om stimuli är farlig eller emotionellt viktig. Enkla/grundläggande rädsloassociationer kan lagras direkt i amygdala.

Question 15

Hur fungerar HPA-axeln och SAM-axeln? Varför är de viktiga?

Answer 15

HPA-axeln (hypothalamic-pitiutary-adrenal): “långsamma” vägen - stressrespons

• Hypothalamus frisätter CRH som stimulerar hypofysen ➞ utsöndra ACTH. Påverkar binjurebarken att frisätta kortisol. Sen sker en feedbackloop, när kortisolnivån blir hög känner hjärnan av det och stressresponsen stängs av.
• Kortisol hjälper kroppen att reglera energi (glukos) för att hjälpa kroppen hantera stressen, återställa homeostas.
• (hypothalamus → hypofysen → binjurebarken → kortisol)
• Viktigt: hanterar långvarig stress, balans - homoestas

SAM-axeln (sympathetic-adrenal-medullary) : “snabba” vägen

• Aktiveras av det sympatiska nervsystemet, ➞ leder till frisättning av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen ➞ ökad hjärtfrekvens, högt blodtryck, minskad matsmältning, högre blodsocker.
• (hypothalamus → ryggmärgen → binjuremärgen → noradrenalin + adrenalin)
• Viktigt: för att reagera direkt vid hot (öka fysisk beredskap)

Question 16

Vad är det för skillnad mellan rädsla och ångest?

Answer 16

Rädsla: grundemotion, orsakas sanbbt av stimuli man exponeras för, specifik, amygdala viktigt. Relaterar till försvarsbeteenden i viktiga situationer.

Ångest: sekundär emotion, diffus - måste inte kopplas till specifikt stimuli (orsakas av tankar/kognition) ett bredare nätverk mellan hjärnbark och amygdala viktigt. Relaterat till riskbedömningar i situationer där faran är osäker.

Question 17

Vilka regioner har amygdala nära kopplingar till och vilka regioner hjälper till med att reglera amygdala (dvs har inputs i syfte att dämpa känslorespons)?

Answer 17

Lägg till vilka regioner som har nära kopplingar till amygdalan.

Reglerar: Delar av frontalloben, (medveten reglering) hypothalamys (sätter igång arousal reaktionen) hypofysen (utsöndrar hormoner)

Question 18

Vad har man sett för beteenden när individer inte har någon amygdala?

Answer 18

Individer utan amygdala lär sig inte rädslobetingning/ kan inte uppleva rädsla. Med intakt hippocampus kan de dock lära sig sambanden och förstår alltså när andra brukar bli rädda. (kan visa tendes för högriskbeteende) Ex patient S.M

Question 19

Hur påverkas vi av långvarig stress?

Answer 19

Långvarig stress leder till höga kortisolnivåer, vilket avmattar systemets förmåga att återhämta sig efter en stressreaktion. Man kan få stora metaboliska störningar som diabetes, övervikt, hjärt/kärlsjukdomar, depression, ångest, sämre immunförsvar, kognitiva nedsättningar såsom sömnproblematik eller koncentrationssvårighet, hormonella störningar såsom minskad sexlust, mensrubbning och svårighet att bli gravid.

Question 20

Hur påverkar stress vår prestationsförmåga?

Answer 20

Kortvarig stress: påverkar positivt genom snabb energi (kortisol triggar levern att göra socker av protein) förstärker kogition ex enklare att befästa minnen.

Långvarig stres: leder till kogntiva nedsättningar ex minnesbildning/sömn/koncentrationssvårigheter. Kortisolet tröttar ut/bryter ner receptorerna?

Question 21

Vilka komponenter ingår i emotionsprocessen?

Answer 21

• responser på framkallande stimuli, kan vara något som händer ex tiger hoppar fram eller kan uppstå av ex tankar bli ledsen över ett ex, förväntan om något som ska ske kan göra en glad. Kan framkallas av händelser eller mentala processer
• kognitiva bedömningar (cognitive appraisal) av stimuli (vissa appraisals kan ske snabbt på ex amygdala nivå och vissa långsamma i flera sekunder)
• kroppen reagerar fysiologiskt på stimuli
  påverkar beteende: expressivt beteende (ex ansiktsuttryck) instrumentellt beteende (ex flyktbeteende, attack)
• subjektiva känslan
• emotionsreglering

Question 22

Vad finns det för likheter och skillnader mellan ”basic emotion-teorin” och psykologisk konstruktivism?

Answer 22

Basic emotion teorin menar att vi har “universella” känslor och att de korresponderar till evolutionärt viktiga situationer medan psykologisk konstruktivism menar att hur vi benämner känslor beror på social och kulturell kontext. PK menar också att det bara finns 2 dimensioner. Core affect: aktivering och valens. Basic emotions mer diskret synsätt (kategorier) och PK mer dimensionella synsätt.
Likheter: Båda teorierna har emotioner som grund för hur vi navigerar i världen. Båda teorierna inkluderar kroppsliga förändringar som en del av emotionerna. Rot i biologi

Question 23

Vad menas med emotionsreglering och varför är det viktigt?

Answer 23

Emotionsreglering: förmåga att kunna kontrollera sina emotioner i syfte att uppnå ett långsiktigt mål. (handlar om att påverka vilka emotioner man upplever, när, var och hur man upplever dem, hur man uttrycker emotioner)

Viktigt för att planera och utföra handlingar, viktgit för social kommunikation LÄGG TILL

Question 24

Vad menas med appraisal och vilken roll har de för att framkalla och reglera emotioner?

Answer 24

Med appraisal menar man värderingar/bedömningar av ett ex stimuli. Hur vi värderar ex en händelses betydelse för oss kommer påverka styrkan i upplevelse av emotionen. Reappraisal kan omvärdera händelsen/situationen, försöka förändra hur vi uppfattar en situation så att den emotionella responsen till situationen förändras.

Question 25

Vilka hjärnregioner hjälper till med att reglera amygdala (dvs har inputs i syfte att reglera emotionella responser)?

Answer 25

Prefrontala cortex, vissa delar av kortex som hör till de exekutiva funktionerna. Involverar de medvetna aspekterna av självreglering ex kontroll av beteenden, inhibering.
Anterior cingulate cortex, interagerar med PFC: reglering av beteende och värderande processer, växling från omedvetna till medvetna processer.
Hippocampus: ger kontextuell info och hjälper amygdalan att skilja mellan hotfulla och ofarliga situationer (t.ex förstå att när en ballong smäller är det inte ett skott). Man refererar även till minnet/ top down

Question 26

Vilka är stegen i Gross processmodell och vilka emotionsregleringsstrategier är relevanta vid de olika stegen?

Answer 26

• Situation selection: väljer/undviker situationer som påverkar emotioner.
• Situaition modification: förändra situationen för att ändra den emotionella påverkan ex flyttar på sig.
• Attention deployment: styra uppmärksamheten för att påverka känslorna ex lyssna på musik
• Cognitive change: ändra värdering av situationen ex vad bra att det händer idag och inte igår.
• Response modulation: påverka känslomässiga responser direkt, ex andningsövningar

Question 27

Vad menas med thinking high road och speedy low road?

Answer 27

Två olika perceptionsbearbetningsprocesser i hjärnan.

Thinking high road: rädslostimulus ➞ thalamus ➞ sensomotoriska cortex ➞ prefrontala cortex ➞ amygdala ➞ respons

Speedy low road: rädslostimulus ➞ thalamus ➞ amygdala ➞ respons

Question 28

Hur fungerar receptorer för de kemiska sinnena lukt och smak? Var i hjärnan bearbetas lukt- och smakintryck?

Answer 28

Smakreceptorerna är modifierade hudceller, olika receptorer reagera på olika ämnen ex saltreceptorer reagerar på natrium. (låter Na+ komma igenom cellmembranet) De sitter i smaklökar som finns i papiller på tungans yta, varje papill innehåller ett 10-tal smaklökar varav de innehåller ca 50 receptorer.
Luktreceptorer sitter i nästaket, det finns några hundra olika receptorer men kombinationen av receptorer gör att vi kan känna skillnad på tusentals olika lukter.

Kemiska receptorer är anpassade, en viss molekyl passar in i just en viss receptor ➞ då skickas en signal

• Insulaloben: smak
• Luktbulben ➞ piriforma cortex: lukt.
• Gemensamma områdne i frontalloben, nära piriforma cortex

Question 29

Vad är hjärnans belöningssystem? Vilka regioner och signalsubstanser är inblandade?

Answer 29

Ett nätverk som motiverar beteenden genom att skapa belöningskänsla. Hjärnan associerar stimulering (ämnen, situationer, händelser, aktiviteter) med ett positivt och önskat utfall. ➞ leder till beteenden för att söka efter den positiva stimuleringen (approach behavior)
Det mesolimbiska dopaminsystemet har projektioner från ventrala tegmentala arean (VTA) till limbiska strukturer som ex amygdala, hippocampus, nucleus accumbens och över barken. Olika delar beroende på wanting eller liking, även överlapp mellan delar.

Dopamin, kroppsegna opioider ex endorfiner, GABA (wanting - dopamin, liking - opioider bl.a)

LÄGG TILL MER EFTER BEROENDE FÖRELÄSNINGEN

Question 30

Organisationen av det motoriska systemet är hierarkisk. Vilka delar ingår och vad har de för funktioner?

Answer 30

• Motoriska områden i pannloben: planering av rörelse, förbereder rörelse, specifika instruktioner ges till musklerna.
• Basala ganglierna: styr frivilliga rörelser, kontrollerar styrka, inlärning, samordning för komplicerade rörelser. Främst inhiberande.
• Cerebellum: programmering av rörelse, finkoordinering, majoriteten av hjärnans neuron finns här. Anpassar rörelse efter feedback.
• Hjärnstammen: kärnor bestämmer aktiveringsberedskapen hos hela systemet förser oss med många av de subrutiner som förenklar motorisk kontroll, ex balansreflex
• Ryggmärgen: info går via ryggmärgen ut till kroppen
• Motoriska neuroner som skickar signaler till musklerna och vi ex greppar en kaffekopp

Question 31

Vilka slags problem med rörelser kan man få vid skador på de basala ganglierna?

Answer 31

1. Hypokinesi: frånvaro av spontana rörelser (akinesi) eller tröghet och svaghet i genomförandet av rörelser. Tremor.
Typiska hos Parkinsons sjukdom. Problemet: kan inte utföra självinitierade rörelser (ex gripa ett objekt, gå framåt på ett slätt golv) men väl koordinerar rörelser med tydligt sensorisk input. (Ex gå uppför trappa, fånga en boll som kastas)

2. Hyperkinesi: om Stratium (caudate nucleus + putamen) självt är skadat uppstår en annan uppsättning symptom som kännetecknas av för mycket rörelse. Två rörelsetyper kan urskiljas. Choera: ofrivilliga ryckiga rörelser som är vanliga i Huntingtons och Tourettes sjukdom. Atetos: vridande okontrollerade rörelser som är vanliga i Cerebral pares.

Question 32

Beskriv syn-processen, hur ljus omvandlas till nervsignaler och går till hjärnbarken.

Answer 32

1. Ljuset bryts av hornhinna och lins
2. Projiceras på näthinnan (retina) och gula fläcken (fovea)
3. Där fotoreceptorer, tappar/cones (färgkänsliga och stavar/rods (ljuskänsliga) skickar nervsignaler vidare via axoner i synnerven
4. Nervsignaler passerar synnervskorsningen (optic chiasm)
5. Vidare till laterala knäkroppen (geniculate body) en del av thalamus
6. Och till occipitala kortex där signalerna bearbetas och tolkas (primär och sekundär synbark) Höger synfält projicerar till vänster sida, övre synfält till undre barkområde och vice versa.

Question 33

Beskriv ljud-processen, hur ljud omvandlas till nervsignaler och går till hjärnbarken.

Answer 33

1. Ytterörat fångar upp ljudvågor.
2. Dessa leds in mot trumhinnan som sätts i
   svängning…
3. …som överförs till innerörat via
   hörselbenen.
4. Vätskan i innerörat för rörelsen vidare.
5. I hörselsnäckan finns hårceller, håren böjs
   av rörelsen i vätskan…
6. ..gör att rörelsen omvandlas till
   nervsignaler…
7. ..som går genom hörselnerven till
   hörselbark i hjärnan

Question 34

Vilka olika slags information reagerar olika sinnens receptorceller på?

Answer 34

• Ögat: stimulus, ljus, elektromagnetisk strålning
• Örat: ljud, mekanisk energi (vågrörelser) i luften
• Vestibulär: stimuleras av huvudrörelser
• Hud: olika sensoriska celler som tar emot olika slags info/beröring.
• Muskel/led: mekanisk energi om de sträcks ut
  (Lukt och smak mer kemiskt, molekylform)

Question 35

Vilka områden är viktiga för produktion och förståelse av språk? Var i hjärnan är dessa områden?

Answer 35

Brocas - produktion, frontallob
Wernicke - förståelse, långt bak tinninglob

Question 36

Vad är ventrala och dorsala flödets funktioner vid visuell perception?

Answer 36

Ventrala: what-pathway, objektigenkänning, kan identifiera objekt. Skador här kan ge visuella agnosi (svårt att känna igen vad man ser)
Dorsala: where-pathway, uppfattning av spatiala relationer, vart objekt befinner sig. Skador här kan ge problem med orientering, se vart saker befinner sig och justering av rörelser

Question 37

Hur bearbetas syninformation i näthinnan?

Answer 37

Två olika receptorer: tappar och stavar. Tappar förekommer mest i och runt fovean (reagerar på färg, mest effektivt i starkt ljus), medan stavar i periferin (reagerar på svagt ljus).

1. Tappar och stavar – ljus startar fotokemisk reaktion → skickar aktionspotential till bipolära cellerna
2. Olika celler (horistontella, bipolära, amakrina) förfinar output från tappar och stavar (t.ex. stärker kontraster - lättare att uppfatta linjer, färgmotsatser)
3. Ganglion celler – reagerar på olika egenskaper hos det visuella stimulit, deras receptiva fält tar in info från en större del av synfältet,

Parvocellulära: Små receptive fält (detaljseende), fovea, färg
Magnocellulära: Stora receptiva fält, mönster, rörelse (upptäcker om saker och ting rör sig)

Question 38

Hur kommer det sig att människor kan få så olika respons till intag av droger?

Answer 38

Olika faktorer som kan påverka olika respons:

• Kroppsvikt (tex missbruk vanligare hos kvinnor)
• Riskfaktorer, exempelvis ACE (adverse childhood experiences)
• Gener (till viss del)
• Miljöfaktorer
• Stress (för att reducera stress använder droger)
• Självmedicinering
• Låg ålder vid första användning (ökar risken för framtida missbruk)
• Familjerelaterade svårigheter
• Psykiatriska faktorer

Question 39

Hur kan man definiera drogberoende?

Answer 39

Eskalering, tvångsmässigt intag och återfall efter försök att sluta (abstinensbesvär)

Question 40

Vilka är de största riskfaktorerna för att utveckla drogberoende?

Answer 40

• Adverse childhood experiences (ex utsatt för våld, svåra upplevelser, upprepade traumatiska upplevelser, potentiellt traumatiska) - löper högre risk
• Kvinnor har oftare missbruk än män, delvis pga kroppsvikt men också hormonella faktorer

Question 41

Vad är skillnaden på ”wanting” och ”liking” och vilka hjärnregioner verkar styra över dessa två emotioner?

Answer 41

Wanting: eftersträva belöning, målinriktat vill ha substansen/effekten, kan vara lite tvångsmässigt.

• Effekten ökar med eskalering av bruk (undviker negativa effekter så ➞ fortsätter bruka)
• setisitering/sensitering, kan få en ökad respons över tid
• Främst kopplad till dopaminsystem
• Områden:
• Frontalloben: beslut att ta en drog
• Nucleus accumbens: ventrala pallidum, driver motiverat betende
• VTA: Dopaminutsöndring

Liking: tycka om effetkerna, upplevt nöje

• effekten minskar vid missbruk ➞ tar mer för att känna effekt (tolerans)
• Främst kopplad till opiod/cannabinoidsystem i hjärnan
• Områden:
• insula: medvetenhet om njutning och sensoriska upplevelser
• ventrala pallidum: involverad i förmedling av likin-upplevelser (del av basala ganglierna)

Question 42

Vilka signalsubstanser verkar vara mest aktiva vid beroendebeteende?

Answer 42

• dopamin: huvudsaklig signalsubstans i belöningssystemet, substanser kan öka dopaminfristätningen i nucleus accumbens (del av limbiska systemet)
• glutamat: excitatorisk signalsubstans, involverad i inlärning och minne, stärker koppling mellan stimuli och belöning
• GABA: hämmande signalubstans, ökad frisättning leder till lugnande effekter ex via intag av alkohol
• endogena opioder: kroppens naturliga smärtlindring/belöningssystem, aktiveras vid använding av substanser
• serotonin: reglerar humör, sömn, impulskontroll, låga nivåer kan ➞ impulsivitet ➞ ökat riskbeteende
• noradrenalin: kopplat till stress och vakenhet, vid abstinens ökar noradrenalinsignalering

Question 43

Vad innebär ”selektiv”, ”fokuserad” och ”delad” uppmärksamhet?
Vilka olika faktorer påverkar vår uppmärksamhetsförmåga?

Answer 43

• Selektiv uppmärksamhet: förmågan att välja ut de intryck som är värda fortsatt bearbetning
• Fokuserad uppmärksamhet: förmågan att ignorera intryck som för tillfället är irrelevanta
• Delad uppmärksamhet. Förmågan att uppmärksamma två intryck samtidigt

Faktorer som påverkar uppmärksamhetsförmågan:

• Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet till panikliknande stress, påverkar det vi gör, otpimal vakenhetsgrad är viktig för arbetsminnet
• Stimulusdriven uppmärskamhet: uppmärksamhet som dras till något nytt eller särskilt intressant i omgivningen ex plöstligt ljud, person som går förbi, tankar
• Kontrollerad uppmärskamhet: den uppmärksamhet vi använder oss av när vi bestämt oss för att koncentrera oss på en specifik uppgift ex en text

Question 44

Många olika hjärnregioner är inblandade i att styra vår uppmärksamhet? Vilka? Styr de över olika aspekter av uppmärksamhet?

Answer 44

• retikulära aktiveringssystemet: vakenhet, viktig för uppmärksamhet
• superior colliculus: styr ögonen och riktar uppmärksamheten mot plötsligt ljus etc
• thalamus: pulvinarkärnan viktig för att koordinera uppmörska mhet mellan olika hjärndelar
• cingulate cortex: innanför prefrontal cortex, fokuserar uppmärksamhet och hjälper lösa konflikter mellan alla olika stimuli
• parietalloberna: orientering i rummet
• frontalloberna: exekutiva funktioner att göra, målstyrda beteenden (top-down)

Question 45

Vad menas med exekutiva funktioner och vilken roll spelar dem vid emotioner, uppmärksamhet, beroende, rädsla och ångest?

Answer 45

Exekutiva funktioner: kognitiva processer som gör det möjligt för oss att kontrollera, reglera, styra vårt beteemde i riktning mot mål. t.ex. planering, problemlösning, impulskontroll etc

• Vid emotioner: EF avgörande för att hantera och reglera emotioner (PFC). De hjälper oss att: Kognitivt omvärdera situationer för att minska negativa känslor. Hindra impulsiva, emotionella reaktioner. Använda strategier från modeller som Gross’ processmodell för att aktivt styra känslor
• Vid uppmärksamhet: EF hjälper oss att: Fokusera på relevanta stimuli trots distraktioner (selektiv uppmärksamhet). Växla mellan uppgifter eller perspektiv, t.ex. i multitasking. Filtrera bort oviktig information med hjälp av inhibitorisk kontroll.
• Vid beroende: Beroende innebär ofta en nedsatt förmåga att reglera impulser och långsiktigt planera, vilket kopplas till dysfunktion i exekutiva funktioner.
• Vid rädsla och ångest: Rädsla och ångest kan överaktivera emotionella responser, särskilt i amygdala, och minska effektiviteten av exekutiva funktioner som krävs för att reglera dessa tillstånd.

Question 46

Vilka olika regioner av hjärnan är involverade vid sömn och vad tror man att de olika delarna har för funktioner?

Answer 46

**Retikulära aktiveringssystemet (RAS)
**

• är en samling nervceller i hjärnstammen som upprätthåller vakenhet
• Detta system dämpas under sömn och fokusera på återhämtning
• Hjärnstammen, pons förhindrar att vi lever ut drömmar (muskelavslappnande)

Hypotalamus

• Funktion: Reglerar sömn-vaken cykeln. Producerar hormon som reglerar sömn. (orexin reglerar vakenhet) (posterior hypothalamus- hög densitet av histaminreceptorer, histaminbidninge leder till högre grad av vakehet)
• Suprachiasmatiska kärnan SCN fungerar som hjärnans inre klocka och styr den cirkadianska rytmen dygnsrytm). SCN reagerar på ljus och mörker

Thalamus

• relästation, förmedlar sensorisk info vid vakenhet
• Lateral genicular nucleus tar emot och filtrerar input från synnerven (blockerar under sömn)

Question 47

Vilka inputs och outputs har hypothalamus när det gäller att reglera dygnsrytm och vakenhetsgrad?

Answer 47

inputs

• raphe (serotonin)
• intergeniculate leaflet (thalamus)→reglerar SCN med visuell och icke visuell information som antagligen kommer från andra delar av genikularkroppen)
• Retinohypothalamic tract: SCN får info via det genom celler som innehåller melanopsin vilka är känsliga mot blått ljus (som leder till minskad melatoninutsöndring). SCN kan justera cirkadiska rytmen baserat på ljus.

output

• SCN skickar signaler till tallkottkörteln där serotonin från rafekärnor omvandlas till melatonin
• till dorsomediala hypothlamus som reglerar aptit, vakenhet signaleras sen till→
• Preoptic nucleus där GABA signalering sker till stora delar av ARAS, initierar icke-REM sömn → aktiveras kraftigt vid insomnande
• Laterala hypothalamus: där orexin ökar vakenhet
• signalerar till det autonoma nervsystemet som justerar kroppstemperatur, hjärtfrekvens. (paraventricular nucelus)

Question 48

Det finns en snabb och en långsam väg för dels utvärdering av visuell input och dels för
stressresponser. Hur ser de olika vägarna ut och vad tror man är anledningen till att det finns
snabba och långsamma vägar för båda dessa system? (2p)
Vidare, när det gäller stressresponser, vilka olika stress-system är involverade och vilka viktiga
hormon är inblandade? (2p)

Answer 48

Visuell bearbetning ➞ input i thalamus sedan 2 separata signaler.
Speedy low road: rädslostimulus ➞ thalamus ➞ amygdala ➞ respons.
Amgydala viktig pga avgör vilka stimuli som är hotande/emotionellt viktiga ➞ framkallar snabb respons. Viktigt pga snabbt kunna reagera på stimuli som kan vara hotande, adaptivt, fördelaktigt att kunna reagera snabbt på ev. fara.

Thinking high road: rädslostimulus ➞ thalamus ➞ sensomotoriska cortex ➞ prefrontala cortex ➞ amygdala ➞ respons.
I cortex sker meveden bearbetning av intrycken vilket ➞ “genomtänkt” respons. Viktigt pga faktiskt kunna berabeta det vi ser, utvärdera situationen vi befinner oss i och ex väga situationens krav mot våra resurser.

Stressreponser: SAM-axeln (snabb, ANS,) viktiga hormon adrenalin, noradrenalin, dopamin. HPA-axeln (långsam, förlängd respons,) viktiga hormon ACTH, kortisol.

Question 49

Du tittar på en äppelmunk som ligger på bordet och bestämmer dig för att ta dig en tugga. Beskriv
på makronivå vilka områden i hjärnan som är involverade i denna visuellt guidade rörelse, samt
ungefärligt längs vilka banor som nervsignalerna färdas genom. (4p)

Answer 49

Huvudpunkter:

• Visuellt uppfattar, synprocessen från näthinna ➞ occipitallob. Ventral och dorsal ström för att uppfatta vart och var.
• Motoriken: från planering i PFC ➞ primära motorbarken som signalerar ner via basala ganglierna och cerebellum, genom hjärnstammen ➞ genom ryggmärgen längs efferenta nerver ut till musklerna där rörelsen sker.
• Feedbackloop från muskler ➞ basala ganligerna + cerebellum.

Question 50

Vad menar man med top down / bottom up-processer i kontexten uppmärksamhet? Vilka regioner och nätverk är mest ansvariga för top down respektive bottom up processer? (2p)

Answer 50

• top-down: medvetna processer, tidigare erfarenheter, inlärningstillfällen som bidrar till uppmärksamhet, kan ex dra uppmärksamhet till det vi väljer att lägga fokus på. Kontrollerad uppmärksamhet. Regioner: frontallob PFC (exekutiva funktioner, målstyrda beteenden. )
• bottom-up: sensorisk info in till hjärnan. Förändringar i omgivningen och stimuli som är utstickande drar till sig uppmärksamhet. Stimulusdriven uppmärksamhet. Regioner: parietallob, thalamus, superior culliculus (styr ögonrörelser) (syn + hörsel?)

Question 51

Vad menas med hedonisk och instrumentell emotionsreglering?

Answer 51

• Hedonisk emotionsreglering: öka njutning samt minska smärta. Mer kortsiktig reglering för att lösa det aktuella “problemet”.
• Instrumentell emotionsreglering: öka förväntade vinster, använda regleringen som ett verktyg att uppnå mål. Mer långsiktig reglering (exekutiva funktioner)