Biologi människa

Question 1

Ribosomer

Answer 1

Det är som en protinfabrik där det byggs protoiner med får av ett recept från DNAt. I ribosomerna sker själva protein uppbyggnad.

Question 2

Lysosomer:

Answer 2

Det är som ett reningsverk. Skickar ut det cellen inte vill ha som tex koldioxid. Så det hjälper att rena.

Question 2

Cellplasma

Answer 2

Det är mest utfyllning i cellen av vätska, salt, proteiner. Ser också till att allt är på sin plats.

Question 3

Mitokondrier

Answer 3

Det kallad för energiverk. Cellens energi verk. Utan dem får vi ingen energi och cellandningen sker även här.

Question 4

Membran

Answer 4

Som cellens hud. Den ser till att släppa in det cellen vill ha och släpper inte in det cellen inte vill ha.

Question 5

Artärer

Answer 5

Är de lite större vägarna och ådrorna för blodet

Question 6

Kapillärer

Answer 6

små ådror som når alla celler det tar också upp koldioxid. Sitter runt alla muskler.

Question 7

Vener

Answer 7

har venklaffar som små dörrar som bara kan öppnas åt ett håll ser till att blodet inte kan rinna ner till fötterna

Question 8

Blodplättar

Answer 8

Det läker sår. När proteiner stelnar kallas det för att de koagulerar. DEt ser du till så att man inte bara blöder och blöder. Om man har blödsjuka har man inte så bra blodplättar. man ska tvätta blod med kallt vatten annars stelnar det

Question 9

Röda blodkroppar

Answer 9

Har i uppgift att transportera syre och koldioxid. Hemoglobin har ett ämne det innehåller. Det innehåller järn och ger även blodets röda färg. Har man inte tillräckligt med järn blir man trött och har inte tillräckligt med syre.

Question 10

Cellandning förteckning

Answer 10

syre+glukos—>koldioxid+energi+vatten

Question 11

Cellandning

Answer 11

Det finns små ådror som kallas kapillärer och de sitter runt alla muskler, och når all celler i kroppen. Det ger dem syre till cellandningen. Det passar också på att ta upp koldioxid. Det händer massa saker i våra celler hela tiden. Cellandning är det viktigaste och händer hela tiden som är en kemisk reaktion i våra celler. Man kallar även den för förbränning. Vi andas in syre. Glukos får vi via maten. Sen omvandlas det till koldioxid, energi och vatten.

våra enzymer som startar. 2 ämnen reagerar på varandra. De behöver själva ingen energi.

Question 12

Celldelar

Answer 12

mikrokonider det rosa äggen
Cellkärnan i mitten
cellmebran skuddar
cellplasma det gula på bilden stora gula
lysosom grön prick
ribosomer gröna sträckgrejm

Question 13

vilka celler finns och hur processen till vävnad ser ut

Answer 13

muskelceller,blodceller,fettceller,hjärnceller och blodceller. Alla de här cellerna stammar från stamcellen. Stamcellen är alltså grunden till alla celler, kan man säga. Den kan hjälpa till om man tex behöver muskelceller. Stamceller är inte helt utvecklade celler utan fortsätter att utvecklas. Om det finns ett gängmusklelceller en bildar vävnad och kan bilda organ som tex hjärtat. Organen kan bilda organsyste, där flera organ samarbetar. Så här kan de bli fler celler. Stamcell delar på sig och bli muskelcell och sen muskelcell delar på sig och blir fler. Ca 1 kg celler byts ut varje dygn. Hjärnceller tar väldigt lång tid att byta ut medan hudcell byts ut fort.

när stamceller mognar kan de specalliesera sig och jan tex bli då muskel celler, hudceller osv
mogna celler av samma sort bildar vävnader som tex muskle vävnad och blodvävnad.
fler vävnader organ

Question 14

Aorta

Answer 14

största ådran

Question 15

lilla och stora kretslopp

Answer 15

Vänster sida av hjärtat är starkare. Det finns 2 kretslopp blodet rör sig i stora och lilla kretsloppet, och hjärtat är med i båda kretsloppen.

Question 16

Lilla kretsloppet

Answer 16

Höger sida av hjärtat sköter det lilla kretsloppet. Det har syrefatigt blod och måste bara pumpa ut till lungorna. De hämtar syre från lungorna och lämnar koldioxid. Sedan går det tillbaka till hjärtat fast med syrerikt blod på vänster sida.

Question 17

stora kretsloppet

Answer 17

Vänster sida av hjärtat är det som sköter det stora kretsloppet. Blodet måste också ta sig en längre bit som kräver mer. Vänster sida pumpar nämligen ut syrerikt blod till resten av kroppen. Mycket i kroppen behöver syre som tex hjärnan och den här syreet transporteras via blodet. Syre rika blodet släpper ut till alla muskler och så som sedan går till höger halva fast med syre fattigt blod.

Question 18

Syrets väg intro

Answer 18

vi andas hela tiden utan att tänka på det. Genom andningen transporteras syre in i kroppen och koldioxid transporteras ut. När vi anstränger oss andas vi djupare och snabbare, för att det går ut mer syre och bildas mer koldioxid i kroppen.Detta sker genom luftvägarna och lungorna men även muskler är en del i prosccesem.

Question 19

syrets väg genom kroppen

Answer 19

Vi andas in via näsan och munen. Luften paserar luftstrupen och sedan ner till våra 2 luftrör. Det är 2 luftrör efetrsom vi har 2 lungor. De här luftrören kallar man för huvudbronker som sedan fortsätter dela sig i mindre rör så de nästan ser ut som ett träds rötter. I slutet av luftrören iallafall sitter små luftblåsor som kallas alveoler. Där går luftet syre ut i blodet. När blodet lämnat syre i kroppen tar det istället me sig koldioxid.

Question 20

Leder inledning

Answer 20

Vi har leder i ryggraden, händerna, armbågarna, axlarna, nacken, fötterna, knänen och höfter. Det är till för att vi ska kunna röra oss. Tex 2 benändar som möts där ena benet är rundat och andra som em grob med halt ledbroska.

Question 21

Exempel på led

Answer 21

Armbågarna tex är en vridled som gör att vi kan vrida på våran arm, men det finns även en gångjärnsled där också. Även i fingrarna har vi gångjärnsled. Den gör så att vi kan börja fram och tillbaka eller böjas och sträckas. Finns tex mellan strålbenet och armbågsbenet i underarmen.

I tex axlarna finns det kuleder som kan röra sig åt alla håll. Änden p ena benet är runda

Question 22

Skellet muskler

Answer 22

Det sitter fast i skeletett med senor. Man styr själva över sina skelettmuskler. Tex biceps och truceps. Jobbar alltid i par. En muskel kan bara dra inte trycka. Hade man inte haft triceps hade man inte kunnat räta ut sin arm igen. Så vi måste då ha både bicep och trucep för att armen ska funka bra.

Question 23

vad behöver muskler

Answer 23

glukos och syre

Question 24

glatta msukler

Answer 24

glatta muskler är de vi inte styr själva som tex hjärtat och tarmarna som har massa muskler i sig. Så glatta msukler är de vi inte kan styra över och jobbar av sig själv.

Question 25

skellet och stora rörben

Answer 25

det finns 206 ben i kroppen. När man föds har man dock fler ben som sedan växer ihop när man växer. Skellet är väldigt starkt men också lätt vilket är super. Lårbenet är det största benet. Det och andra stora ben är ihåliga för att det inet ska vara så tugnt Men det gör faktiskt inget för styrckan bibehålls fortfarande. Lätt men starkt-.

Question 26

vad händer nervävnad bilolycka

Answer 26

närvävnad som skads läker inte så bra. Tex om man åker utt för en olycka och skader cellerna. Fullt utvecklade nervceller kan inte dela på sig och bilda nya celler. Då kan hjärnan ha svårt att få tag på dem här cellerna och man kan tex bli förlamad av viss del av kroppen

Question 27

Vad används protoiner till i kroppen

Answer 27

Protein är som kroppens byggstenar. Ribosomer där byggs proteiner. Protein är viktigt och används bland annat till att ge oss energi, bygga upp celler och bilda enzymer. Det är vikrigt för hela kroppens funktion. Det används också till att viktiga delar i immunförsvaret och att bygga upp muskler.

Question 28

cell “reaktion”

Answer 28

Cellen–vävnad–organ–organsystem

Question 29

hjärtat

Answer 29

4 olika rum i hjärtat. Höger och vänster förmak som sitter högst upp. Sen vänster och höger kammare som är längst ner. Hjärtkalffar sitter mellan makarna och kammarna så att blodet inte hamnar fel. När man har hjärta dunka är det klaffarna som öppnar ovh stängs.

Question 30

Rörelseorganen

Answer 30

Rörelseorganen: muskler, skelett och leder.

Question 31

nervsystemet

Answer 31

hade vi inte haft nerver hade vi inte kunnat göra något. Kroppens nervsystem består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika sinnen och kroppsdelar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta. Nervsystemet gör också att vi kan tänka och minnas saker.

Question 32

vad menas med organsystemet

Answer 32

organsystemet är att flera organ samarbetar. Tex nervsystemet, andningsorganen och blodcirkulationen eller matspjälkningen.

Question 33

varför behöver mat spjälkas sönder

Answer 33

För att kroppen ska kunna ta upp näringen. Olika kötlar och organ hjälper till med spjälkningen.

Question 34

Vad har enzymer för uppgift

Answer 34

Det är en kemisk sönderdelming. Som en kemisk “sax” som finns i vårat saliv tex. Den heter amylas och dens uppgift är att klippa sönder molekyler. Om det kommer en större molekyl som strösocker kan den klippa ner. Salivet bildas i spottkötlarna.

Men enzymer finns också på andra ställen som i magsäcken. Pepsin är det och den uppgigt är att spjälka proteinet.

En annan i tolvfinger tarmen. galla innehåller att nytt enzym som heter lipas. Bryter ner och spjälkar fett.

Question 35

var i kroppen sker näringsupptaget?

Answer 35

I tunntarmen och tjocktarmen sker det. I tunntarmen är all mat färdig sojälkad så att man kan ta upp näringen från näringsämnerna. I tarmen finns det tarmludd och i där sitter kapillärer. Kappilärerna fångar upp näringsämnerna från tarmluddet. Men de suger bara upp det de behöver och sedan går det ut i blodet.

En annan var ju somsagt i tjocktarmen också. Tjocktarmen kan suga upp näringsämnen men framförallt vatten

Question 36

mekansik sönder delneing

Answer 36

En mekanisk sönderdelning är när vi tuggar med våra tänder, då sönder delar(spjälkar) vi maten vi äter. En annan sker i magsäcken där glatta muskler knådar maten.

Question 37

kemisk sönderdelning

Answer 37

De här enzymerna är kemiska sönderdelningar. Munnen, tolvfingertarmen, magsäcken.

Question 38

matspjälningen

Answer 38

Det börjar med att vi äter. Då spjälkar våra tänder ner maten när vi tuggar. Eller så kommer enzymen amylas som finns i vårat saliv och “klipper” sönder molekyelrna som en sax. Framförallt om det är en lite större molekyl som strösocker. I spottkötlar tillverkas saliv

sedan sväljer vi maten. När vi har svalt trycks maten ner i matsrupen. Matstrupen har glatta muskler som är väldigt starka och trycker ner maten i magsäcken.

I magsäcken knådas maten med ännu igen med hjälp av glatta muskler. Det är en mekanisk sönderdelning. I magsäcken finns det även magsaft som inerhåller magsyra(saltsyra) och pepsin. Pepsin är en sort enzym och spjälkar protoeiner. Magsyran är jätte frätande och tar död på de flesta bakterierna. Magsyran och enzymerna. Men magsäcken har ju då en skyddande slemhinna.

bukspott tillverkar enzymer
sen tar det sig till tolvfingertarmen som är en del av tunntarmen. Där finns galla som är ett ämne som är ett nytt enzym lipas. Det spjälkar ner fett. Men självs gallan produceras i leven.

I tunntarmen är all mat färdig spjälkad så att näring ska kunna tas upp. I tunntarmen finns det tarmludet och i tarmluddet sitter kapilärer ovh det är de som fångar upp näringsämnerna från tarmluddet. Sedan kommer det ut i blodet.

Sen tjocktarmen där även där näringsämnen kan sugas upp men framförallt vatten .

sista steget är ändtarmen där kroppen måste signalera till hjärnan.

Question 39

pepsin

Answer 39

Magsaft inerhåller magsyra och pepsin. Pepsin är ett nytt slags enzym. Pepsinet spjälkar proteiner.

Question 39

Galla

Answer 39

galla är ett ämne som finns i kroppen. Det inerhåller ut enzym som är lipas. I tolvfingertarmen kommer galla och spjälkar ner fett.

Question 40

vita blodkroppar

Answer 40

immunförsvaret

Question 41

blodceller

Answer 41

röda blodkroppar
blodplättar och de