Biologi

Question 1

Ekologi

Answer 1

Ekologi handlar om samspel mellan växt och djur, och dess miljö. Som tex påverkar båda varandra som tex att blomman påverkar djuret eller så. Man kan säga att det är som att båda samarbetar utan att de vet om det, eftersom djuret får mat av blomman och blomman sprider sig. Djuret tar blomman som en slags hona och då händer detta.

Question 2

Ekosystem

Answer 2

Allt som lever och växer ingår i ett ekosystem.I ettg ekosystem måste det finnas växter eftersom det är växterna vi utgår ifrån, som tex skulle djuren inte få mat utan växterna. Så man skulle säga att jorden är som ett enda stort ekosystem. Som ett exempel då finns då väldigt stora ekosystem men också väldigt små och mellan osv. I det här ekosystemen kan det också ske massa förändringar, som kan ge olika effekter. Så de effekterna kan ju vara bra eller dåliga, det beror ju på.

Question 3

Biotiska faktorer

Answer 3

Biotiska faktorer är det som lever i ekosystemet som tex djur, växter. bakterier och svampar

Question 4

Abiotiska faktorer

Answer 4

Abiotiska faktorer är det som inte lever i ekosystemet som till exempel temperatur, ljus , näring, vatten. Men detta faktorer påverkar vilka djur som kan leva i ekosystemet.

Question 5

Population

Answer 5

Populationen är liksom flera individer av samma sort. Asså antal art i ekosystemet. Det kan som exempel vara granar i en skog eller om det är massor av mörtar i en sjö är mörtar populationen i sjön. Men sen finns det ju såklart population av andra saker också. Populationen kan ju då också öka eller minska beronde till vilket förhållande det har till tex väder osv.

Question 6

Biomassa

Answer 6

Biomassa betyder att man plussar ihop allt levande(organismer) i ett ekosystem då får man fram biomassan. Liksom summan av allt levande. Så om det tex är mindre djur i ett ekosystem blir biomassan mindre och sen då tvärtom så om det är fler djur=mer biomassa.

Question 7

Samhälle

Answer 7

Växtsamhälle är alla växter som finns i ekosystemet och så finns det djur samhälle som är samma sak som växtsamhället fast med djur då.

Question 8

Biotop

Answer 8

Biotop är olika naturtyper som sjö, skog osv. Den utgör en livsmiljö för olika organismer.

Question 9

Habitat

Answer 9

Där djur och växter lever är deras habitat. Så det kan ha olika ställen där det kan leva.

Question 10

Dynamik

Answer 10

Dynamik handlar om hur mycket eller lite det händer på ett ställe. Dynamik betyder att det händer mycket saker och statistik betyder att det händer lite saker(att det står stilla). Nere på havets botten är ett exempel där det händer lite saker asså statistik. Där ser djuren som lever där uråldriga ut. Väder kan påverka mycket eftersom det kan förändra tex vilka djur som vill/ kan bo där.

Question 11

Nisch

Answer 11

Det är bra att det finns mycket olika saker i världen. En nisch är som djurets egna ställe där det kan leva efter sina förutsättningar. Om flera organismer lever i samma nisch blir det konkurrens.

Question 12

Konkurrens

Answer 12

En population kan inte ta över världen, det kommer alltid att finnas brist på något. Antingen är det brist på till exempel solljus, mat, utrymme osv. Konkurrens finns både mellan och inom arterna. Den som då är bäst lämpad lever asså längre. Det som menas att den som är störst, skickligast osv inom djur.

Question 13

Opportunist

Answer 13

Opportunister är de som kan bo lite var som helst, de är inte så kräsna. Det har lättare att anpassa sig. Det har en bred nisch.

Question 14

Specialist

Answer 14

Specialisterna är tvärtom från opportunister, denna är väldigt kräsen. De har höga krav på sin omgivning och liten nisch.

Question 15

Pionjär

Answer 15

det är det som växer upp snabbast efter till exempel skogsbrand eller vulkanutbrott. Men sen blir utkonkurrerad när de andra arterna har återhämtat sig och växt upp.

Question 17

Fotosyntesen

Answer 17

Fotosyntesen är väldigt viktig, det är basen till all energiförsörjning. . Tillsammans med solljuset(solenergin) kan gröna växter omvandla koldioxid och vatten till druvsocker(glukos) och syrgas. Denna reaktion kallas för fotosyntes. Koldioxiden CO2 tar växterna från luften genom bladen, alltså klyvöppningarna. Med hjälp av rötterna suger växten upp vattnet. Det finns också ett ämne i växten som kallas klorofyll som hjälper till att samla ljusenergin men som även ger växterna dess gröna färg.

Fotosyntesen ger också oss och djur syre och mat.

Visste du att att bara ca 10% av solljuset kan stanna kvar resten 90% studsar tillbaka till rymden. Om all solenergi hade stannat kvar hade det blivit för varmt och allt hade dött ut.

CO2+2H2O+ljus ‑> CH2O+O2+H2O.

Question 18

Fotosyntes reaktionen

Answer 18

6CO2 (koldioxid) + 6H2O (vatten) + Energi (solljus) ———-> C6H12O6 (glukos) + 6O2(syrgas)

Question 19

Kretslopp

Answer 19

Materia stannar alltid kvar i ekosystemet, alltså atomerna. Man kan säga att atomerna byter skepnad men det försvinner aldrig eller skapas nya. Allt går som ett kretslopp. Alla växter(producenter) dem skapar socker med hjälp av fotosyntesen. Sen finns det ju då de här konsumenterna som äter växterna till exempel en älg. När älgen sedan dör med hjälp av nedbrytare tex svampar och maskar. Detta gör dem för att befria atomerna och sen går det om och om som ett kretslopp.

Question 20

Nedbrytare (destruent)

Answer 20

Nedbrytare bryter ner gamla döda organismer. Nedbrytare kan vara i form av svampar, bakterier, maskar osv. Det liksom befriar de ämnerna och atomerna som sitter i djuret så de ämnena kan omvandlats och användas om på nytt.

Question 20

Producent

Answer 20

Växter är producenter. Om det inte hade funnits några växter i ett ekosystem hade allt dött och det hade inte funnits något ekosystem. Djur får mat av växterna(producenterna) så det är av den anledning. Det kan producera sin egna näring som konsumenter inte kan.

Question 21

Konsument

Answer 21

En konsument är ett djur(orgisim) som äter andra djur för att få sin näring och energi den behöver. Konsumenter kan alltså inte producera sin egna näring utan får näring av andra.

Question 22

Näringskedja

Answer 22

En näringskedja visar vilka som äter vad, hur energin överförs mellan olika organismer. Det börjar alltid med en producent och sen den som äter producenter kallar man för andra handkonsument och så fortsätter det så. Näringskedjor kan se väldigt olika stora ut. Ett exempel är morot, amanda. Alltså är moroten producent och så äter jag ju då moroten men ingen kan äta mig så då avslutas den. Den sista i en näringskedja kallar man för toppkonsument. Det här stegen kallar man för trofinivå. För varje trofinvå tappas ca 90% av enegin och näringen. Bara producenter kan starta en näringskedja ska man veta. Så kortfattat är en näringskedja djur som äter varandra.

Question 23

Trofinivå

Answer 23

Trofinivå kallar man stegen i en näringskedja och för varje trofinivå tappas ca 90% energi och näring. För varje trofinivå ökar miljögifterna.

Question 24

Bärförmåga

Answer 24

Hur stor population av en art som kan finnas i ett ekosystem kallas bärförmåga. Mycket mat=mycket bärförmåga=mycket älgarter.

Question 24

Miljögift

Answer 24

För varje trofinivå blir det mer gift. Miljögifter är fettlösliga och stabila. Man vill inte få i sig för mycket fett lösilgasaker saker för det är väldigt svårt att få bort. Som ordet miljögifter skadar ju då de här gifterna miljön också på olika sett. För varje trofinivå ökar miljögifterna.

Question 24

Näringsväv

Answer 24

Det betyder att en växt bildar flera kedjor. Som samband mellan producenter och konsumenter organismer i ett ekosystem. Att man ser vas om ätit vad.

Question 25

Anrikning

Answer 25

För varje ny trofinivå anrikas gifterna. Så den som äter en sprider sig trofinnivån och blir ännu större liksom.

Question 26

Negativ återkoppling

Answer 26

När en förändring sker i ett ekosystem så “svarar” systemet genom en annan förändring som motverkar den första förändringen. Exempelvis om rovdjuren blir mer effektiva jägare så börjar de öka i antal eftersom ungarna då kommer överleva bättre.

Question 26

Positiv återkoppling

Answer 26

I ekosystemet kan det ske förändringar och de här förändringarna leder till ständiga återkopplingar. De förstärker förändringen. Om rovdjuren blir starkare OCH bytesdjuren ökar har en förstärkning skett, det är inte så vanligt.

Question 27

Stabila ekosystem

Answer 27

Det är ett system som alltid kan ses vara i balans med få förändringar i artsammansättningen. . Stabila ekosystem har relativt liten dynamik

Question 28

Tröskelvärde

Answer 28

Det är liksom minsta gräns för individer inom en art innan det finns risk att de försvinner från ekosystemet.

Question 29

Tipping point

Answer 29

Man kan säga att det är när det har hänt förändringar och ekosystemet inte klarar att återhämta sig igen, det här förändrats för alltid.

Question 29

Labila ekosystem

Answer 29

Har stor dynamik, artsammansättningen förändras ofta. Abiotiska påverkar miljön och chanserna till överlevnad för djur och växter.

Question 30

Resiliens

Answer 30

Det är ekosystmets förmåga att stå emot olika förändringar som till exempel utsläpp. Om ekosystemet klarar de här förändringarna utan så stor påverkan har de hög reseliens.

Question 31

Ekosystemtjänst

Answer 31

En ekosystemtjänst är saker vi får gratis av ekosystemt som tex syre, naturresurser ,fixar osv.

Question 32

Monokultur

Answer 32

Det är när det är en och samma art på en stor yta kallas det för monokultur. Tex ett rapsfält. Hot mot den biologiska mångfalden.

Question 33

Naturskog

Answer 33

I naturskog finns det träd i olika åldrar och många arter lever. Denna skog har ej påverkats av människan. Biotiska mångfalden är hög jämfört med odlad skog.

Question 34

Ekologiskt fotavtryck

Answer 34

Ju mer vi konsumerar asså reser, köper nya kläder, bilutsläpp och så desstu större fotavtryck har man. Vi i sverige konsumerar mycket. Desstu mindre fotavtryck desstu bättre.

Question 35

Rättvist miljöutrymme

Answer 35

Handlar om de mänskliga rättigheterna. Alla ska ha rättvist med rent vatten, mat osv. Att vi har det bra i Sverige betyder att några andra har värre i andra länder. När vi åker bil blir det varmare, och i små fattiga länder blir det då varmare. De små länderna måste öka sitt fotavtryck för att kunna utvecklas medans vi måste minska vårat för rättvist utrymme.

Question 35

Artutrotning

Answer 35

Att arterna blir färre och färre. Massutdöende. Exempel på tidigare massutdöende var dinosaurie, det har varit 5 innan nu pågår ett 6de. Skillnaden denna gång är att det är pågrund av människan som att vi tex skövlar skogar osv.

Question 36

Planetens gränser

Answer 36

Planeten jorden sätter gränsen på hur mycket vi kan utnyttja ekosystemet(jordens resurser). Annnars kan det förändrats på ett dåligt sätt alltså att det blir lite biolgiskt mångfal. Ekosystemt kan förändrats.

Question 37

Fossila bränslen

Answer 37

Olika energikällor.