Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Ortopedi > Axel > Flashcards

Axel Flashcards

1
Q

Utredning vid misstänkt sternoklavikulärledsluxation.

A

Röntgen initialt. Vid behov CT för att se hur leden luxerat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Behandling och uppföljning av sternoklavikulärledsluxation.

A

Reposition i narkos, drag i armen och tryck över SC-leden. Oftast instabil reposition.
Vid bakre luxation måste man om sluten reposition misslyckas göra en öppen reposition fixera med sutur/fasciegraft, pga risk för kompression av kärl/trachea.
Återbesök efter 4v.
Vid kvarvarande besvär resektion av mediala klavikeländen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Handläggning av klavikelfraktur

A

Absolut op-indikation: hudhot.
Relativ op-indikation: bilaterala skador, multipla skador. Höga funktionskrav. Op med plattosteosyntes ger snabbare rehabilitering.
Dislocerad fraktur i laterala 1/3 - ofta pseudoartros och instabilitetsrelaterad AC-ledssmärta.
Plattan behöver ofta tas bort efter läkning.

I övriga fall:
Skaftfraktur: åtta-förband 2-3 veckor, som spänns åt ibland, alt. collar n’ cuff.

Uppföljning: inget hos barn. Hos vuxna ofta åb 3-4v för klinisk kontroll.
Pseudoartros med mycket besvär behandlas operativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Behandling av AC-ledsluxation

A

Partiell: collar n’ cuff vid behov. Fysioterapi. Återbesök 3-4v för klinisk kontroll.

Total: ibland op-fall, t ex hook plate.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utredning och klassificering av AC-ledsluxation

A

Röntgen. Ibland med belastning med tyngd i handen, om luxationen inte syns med konventionell röntgen.
Rockwood:
1. Syns ej på Rtg
2. 1 benbredd, <25mm ovan proc. coracoideus. Alla fästen sönder.
4. Dislocerad bakåt in i trapezius. Alla fästen sönder.
5. Dislocerad craniellt >25mm ovan proc. coracoideus. Alla fästen sönder.
6. Dislocerad inferiort bakom coracobrachialis och biceps långa sena. Alla fästen sönder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka strukturer fäster i distala klavikeländen?

A 
Ledkapseln
Lig. acromioclaviculare.
Lig. coracoclaviculare (lig. Conoideus+trapezoideus)
M. Trapezius
M. Deltoideus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Undersökningsteknik vid axeltrauma

A

Inspektion - Hematom? Sår? Svullnad? Axelkontur? Felställning?
Palpation - ömhet över skelett eller muskulatur? Palpabelt frakturhak eller felställning?
Aktiv rörlighet - jämför med andra sidan
Passiv rörlighet - jämför med andra sidan
Cirkulation - radialispulsar, kapillär återfyllnad
Neurologi -
n. axillaris - sensorik lateralt på överarmen
n. musculocutaneus - sensorik radialt på underarmen
n. subscapularis - Sensorik superiort posteriort på axeln.
Specifika tester

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Klassifikation av axelfrakturer

A

Klassifikation enligt Neer:
Dislocerad om >45 grader eller >1 cm.
Grupp 1. Odislocerad/minimalt dislocerad
2. Collum anatomicum - risk för avaskulär nekros
3. Tvåfragmentsfraktur. Dislocerad Collum chirurgicum
4. Alla frakturer med dislocerad trokanter majus (>10 mm dislokation)
5. Alla frakturer med dislocerad tuberculum minus
6. Alla collum chirurgicumfrakturer med frakturluxation, ange anterior/posterior.

Ange antal dislocerade fragment.
- Antal fragment
- Vilken struktur är dislocerad
Caput humeri, tuberculum majus, tuberculum minus, humerusskaftet.
Utöver dessa specificeras split-frakturer i caput, impressionfrakturer (Hills-Sachsskada) och valgus impaction-frakturer separat pga ökad risk för avaskulär nekros och heterotop benbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka muskler fäster i tuberculum majus och vad är deras funktion?

A

m. supraspinatus - abduktion, utåtrotation
m. infraspinatus - utåtrotation
m. teres minor - utåtrotation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka muskler fäster i tuberculum minus och vad är deras funktion?

A

Bara m. subscapularis - fr a inåtrotation, men också extension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka muskler inåtroterar i axeln?

A

M. subscapularis
M. teres major

(M. Biceps brachii)
(M. Coracobrachialis)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka muskler är de huvudsakliga flektorerna i axelleden?

A

M. deltoideus, främre - flektion, horisontell adduktion

M. pectoralis major - flektion, horisontell adduktion, inåtrotation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka muskler är de huvudsakliga extensorerna i axelleden?

A

M. latissimus dorsi
M. deltoideus, bakre
M. triceps brachii

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka muskel är den huvudsakliga abduktorn i axelleden?

A

M. deltoideus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur faciliterar rörelse av scapula rörelse i axeln?

Vilka muskler är engagerade?

A

Uppåtrotation av scapula tillåter hög abduktion
M. serratus anterior drar nedre, mediala delen av scapula mot thorax och lateralt, förhindrar vingscapula.
M. trapezius superior drar övre laterala delen av scapula superiort, medialt.
(M. trapezius inferior drar övre mediala delen av scapula inferiort, medialt vid slutet av rörelsen.)
Nedåtrotation och framåttippning av scapula faciliterar extension.
Bakåttippning av scapula faciliterar ytterlägena av flektion och abduktion. - m. trapezius inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Handläggning av odislocerade proximala humeusfrakturer (Neer 1).

A

Icke-operativ behandling.
Testa stabilitet, dvs om frakturen rör sig som en enhet.
Hos yngre collar n’ cuff om stabil, hos äldre axellås.
Återbesök med kontrollröntgen efter en vecka.
Start av mobilisering till smärtgränsen när frakturen är stabil, vilket kan vara redan från början hos yngre. Remiss till fysioterapeut.
Läker på 4-6 veckor.
Vid tuberculum majusfragment, ingen aktiv abduktion på 5-6v efter traumat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Handläggning av dislocerade tvåfragments proximala humerusfrakturer (Neer 3).

A

Vid signifikant dislocerad eller helt avhoppad collum chirurgicumfraktur görs sluten reposition och perkutan märgspikning.
Omedelbar mobilisering.
Återbesök med röntgen 8v post-op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Handläggning av isolerade dislocerade tuberculum majus-frakturer (Neer 4, 2-fragment).

A

Vid avlöst tuberculum majus med >5-10 mm dislokation craniellt eller dorsalt görs ORIF, med osteosuturer/cerklage/platta. Ibland går det att reponera slutet och skruvfixera perkutant hos unga.
Omedelbar mobilisering om osteosyntesen är stabil, ej vid osteosuturer. Återbesök med röntgen 8v post-op.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Handläggning av collum anatomicumfraktur (Neer 2, 2-fragment).

A

Hos unga: ORIF
Hos äldre: halvplastik
Vid svår komminut fraktur: halvplastik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Handläggning av isolerade dislocerade tuberculum minusfrakturer (Neer 5, 2-fragment).

A

Hos unga: ORIF.
Hos äldre: ORIF/halvplastik.
Risk för avaskulär nekros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Handläggning av dislocerade trefragments proximala humerusfrakturer (Neer 4, 5, 3 fragment).

A

Dvs collum chirurgicum + avlöst tuberculum majus/minus.

  • Oftast instabila frakturer.
  • Risk för longitudinell rotatorcuffskada.

Operation av de flesta som tål kirurgi, men ibland konservativ vid tuberculum minusfragment pga komplikationsrisken vid osteosyntes.
Unga: ORIF
Äldre: Ev ORIF med vinkelstabil platta, annars halvprotes/omvänd protes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Handläggning av fyrfragments proximala humerusfrakturer.

A

Collum chirurgicumfraktur med avlöst tuberculum majus och minus.

  • risk för avaskulär nekros
  • instabil fraktur

Immobilisera med axellås.
De flesta som tål kirurgi är operationsfall.
- Hos unga kan man försöka med ORIF om caput är i led och det finns mjukdelskontinuitet.
- Vid valgusimpaction har ORIF bra resultat om posteromediala caput är intakt (bevarad cirkulation).
- Vid kluvet caput endast ORIF hos unga om ledytan går att återställa och collum anatomicum inte är engagerad, annars protes.
- I övriga fall axelprotes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Handläggning av luxationsfrakturer (Neer 6).

A
  • Behöver ofta reponeras på op eftersom frakturen gör att det inte går att få bra drag i caput.
  • Risk för påverkan på plexus brachialis och a. axillaris vid främre luxation.

Tvåfragmentsluxation: efter reposition icke-kirurgisk behandling om frakturläget är bra.
Tre- eller fyrafragmentsluxation: ÖRIF hos unga och protes hos äldre.
Collum anatomicumluxation: protes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Potentiella kärl- och nervskador vid proximala humerusfrakturer.

A

A. Axillarisskada drabbar 5%. Kärlet övergår från a. subclavia vid klavikeln och blir a. brachialis vid axillen. Skada maskeras ofta av kollateraler.

Plexus brachialisskada drabbar 6%.

N. axillarisskada. Vid främre frakturluxation. Nerven finns 6-7 cm distalt om acromion och löper från plexus posteriort om axeln ut på lateralsidan.

  • Sensorik lateralt proximalt på överarmen.
  • Motorik för m. deltoideus och m. teres minor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

En klavikelfraktur kan påverka vissa närliggande strukturer. Ange fyra viktiga.

A

Huden
A. subclavia.
Plexus Brachialis
Pleura

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Prognos och vidare utredning vid total n. axillarisskada i samband med proximal humerusfraktur.

A

God prognos, de flesta blir bra på 3 månader. Om utebliven förbättring på 2-3 månader, utred med EMG och sedan ev. exploration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Potentiella komplikationer som kan uppstå sekundärt till proximala humerusfrakturer. Ange fem.

A
  • Non-union - vid dislokation, infektion, inadekvat fixation, systemsjukdomar, hög ålder, rökning.
  • Felläkning - pga inadekvat reposition, ofta väl avvägt beslut om konservativ behandling pga multisjuklighet. Ger rörelseinskränkning.
  • Infektion - sekundärt till öppen fraktur eller kirurgi.
  • Skruvpenetrering - vid plattosteosyntes
  • Avaskulär nekros - inkongruent led och sekundär artros. Behandlas med sekundär protes om besvär ett år efter skadan.
  • Myositis ossificans. Bennybildning i muskulaturen. Ovanligt. Frakturluxation och upprepade repositionsförsök ökar risken.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Funktionsnivå efter collum chirurgicumfraktur.

A

Beror givetvis på skadan, patienten, behandlingen och concordance med fysioterapi.

Generellt får de flesta en rörelseinskränkning i axelleden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Symptom på främre axelledsluxation.

A

Avvikande kantig axelkontur med palpabel grov under acromion.
Armen fixerad i lätt abducerat läge.
Caput palperas anteriort medialt om axelleden.
Smärta och rörelseinskränkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Symptom på bakre axelledsluxation.

A

Svår att se och palpera.
Låst rörlighet, särskilt rotation.
Kraftig smärta vid rörelse, särskilt rotation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Handläggning av axelledsluxation på akuten.

A

Distalstatus inkl n. axillaris, n. muscolucutaneus och a. radialis före och efter reposition.
Hos unga med recidivluxation behövs inte röntgen före reposition.
Reponera så fort som möjligt.
Kontrollröntgen efter reposition - hävd luxation? Skelettskada?
Collar n’ cuff några dagar-1v .
Mobilisering till smärtgränsen men undvik utåtrotation, abduktion och extension (kaströrelser) under 6-8v.
Remiss till fysioterapeut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Uppföljning och prognos efter axelledsluxation

A

Remiss till fysioterapeut inom 1v. Återremitteras om fysioterapeuten misstänkter rotatorcuffskada.
Återgång till idrott vid full rörlighet och styrka, efter minst 3 mån. 6 mån för handbollsspelare, spjutkastare eller dylikt.

Återremitteras vid kvarstående besvär med instabilitet efter fullföljd rehabilitering och önskan om operation, oavsett antal luxationer.

50% av unga reluxerar, mindre vanligt hos äldre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Repositionsteknik för bakre axelledsluxation.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.
Ge 5-10 ml diazepam och 5-15 mg morfin iv.

Dra i armens längstriktning och utåtrotatera.

34
Q

Reposition av främre axelluxation enligt Kocher.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.
Ge 5-10 ml diazepam och 5-15 mg morfin iv.

Flektera armbågen 90 grader.
Adducera armen mot kroppen.
Utåtrotera till motstånd (70-85 grader)
Lyft armen framåt inåt över patientens bröstkorg.
Inåtrotera armen så den handen läggs på den kontralaterala axeln, varpå axeln förhoppningsvis glider i led.

Kan göras med traktion, men med större komplikationsrisk.

35
Q

Reposition av främre axelledsluxation enligt Milch.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.
Ge 5-10 ml diazepam och 5-15 mg morfin iv.

Patienten ligger på mage med armen hängande.
Flektera 90 grader i armbågen.
Abducera varsamt så långt det går, om möjligt 180 grader. Använd vänster hand till högersidig luxation och vice versa.
Utåtrotera med försiktigt drag i armens längstriktning.
Tryck försiktigt caput på plats i axillen. Använd vänster hand till vänstersidig luxation.

36
Q

Reposition av främre axelledsluxation enligt Stimson.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.
Ge 5-10 ml diazepam och 5-15 mg morfin iv.

Patienten ligger på mage med en 3-5 kg tyngd hängande från armen.
Ledhuvudet glider spontant tillbaka efter 10-20 minuter.

37
Q

Reposition av främre axelledsluxation enligt utåtrotationsmetoden.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.
Ge 5-10 ml diazepam och 5-15 mg morfin iv.

Ha patienten i rygg eller bukläge.
Flektera armbågen 90 grader.
Adducera armen in mot kroppen.
Utåtrotera långsamt och försiktigt. Axeln reponeras vanligtvis när armen når coronalplanet.

38
Q

Reposition av främre axelledsluxation enligt Spaso.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.
Ge 5-10 ml diazepam och 5-15 mg morfin iv.

Håll armen extenderad i armbågen.
Applicera lätt traktion.
Flektera axeln 90 grader.
Utåtrotera armen.

39
Q

Reposition av främre axelledsluxation enligt Cunningham.

A

Bedöva med 20 ml 1-2% carbocain.

Cunningham med Fennessy-modifikation:
Patienten sitter på en stol med ryggstöd.
Patientens arm är adducerad och armbågen flekterad 90 grader.
Läkaren håller patientens underarm med hela sin underarm som stöd.
Läkaren masserar mitten av biceps-, deltoideus- och trapeziusmuskulaturen tills axeln är i led.
Axeln klickar inte i led som vid andra manövrar.

40
Q

De tre vanligaste orsakerna till bakre axelluxation.

A
  • Krampanfall
  • Elolyckor
  • Kraftigt våld mot axeln, t ex vid kontaktsporter
41
Q

Symptom på subacromial bursit.

A
  • snabbt insjuknande under loppet av ca 3 dagar med svår värk i axeln som strålar ut på lateralsidan av armen, utan trauma.
  • smärtfixerad axel
  • painful arc 90-130 grader i början och slutet av förloppet.
  • ömhet nedom acromion
  • vid punktion får man ofta en tandkrämslikande massa i utbyte
  • vid röntgen ses ibland mjukdelsförkalkning nedom acromion.
42
Q

Diagnostik och behandling och läkningsförlopp vid subacromial bursit.

A

Punktera bursan och se vad som kommer i utbyte.
Injektion av 5-10 ml lokalanestesi. Diagnostisk smärtlindring.
Kortisoninjektion kan påskynda läkningen.
NSAID.
Fysioterapi.
Sjukskrivning 2-3 veckor.

Normalt successivt värre över 3 dagar.
Smärtan börjar minska efter 7-10 dagar.
Lättare kvarstående värk efter 3-4 veckor.
Smärtfrihet och återställd rörlighet efter 4-6 veckor.

Kontakt med vårdcentralen om symptomen inte minskar på ett par veckor.

43
Q

Symptom vid supraspinatustendinopati.

A
  • anamnestiskt överbelastning/trauma
  • Ömhet över rotatorcuffen.
  • vilovärk, ofta nattetid, lokaliserad anterolateralt över axeln och strålar lateralt på överarmen.
  • Smärta vid aktiv abduktion, >40 grader.
  • painful arc 70-130 grader
  • positivt empty can-test
44
Q

Diagnos och behandling vid supraspinatustendinopati.

A

Klinisk diagnos.

Subacromial injektion med depomedrol och carbocain.
Fysioterapi.
Undvik abducerad statisk belastning.
NSAID.
Sjukskrivning 2-3 veckor. Potentiellt långdraget läkningsförlopp.

Röntgen kan ibland visa högt stående caput och trånga förhållanden subacromialt. Övervägs om utebliven förbättring efter >1 månad.
(Ultraljud kan påvisa tendinos och ruptur.)

45
Q

Symptom på rotatorcuffruptur.

A
  • hos yngre (<40 år) anamnes på trauma
  • ömhet över rotatorcuffen
  • smärta/nedsatt kraft vid abduktion
  • positivt drop arm test (Codman’s test)
  • positiv painful arc 70-130 grader
  • positivt infraspinatus test
    Alla 3 test positiva ger en positiv likelihood ratio på 15-28:1, beroende på ålder. Högre ålder gör diagnosen mer sannolik.
46
Q

Utredning av misstänkt traumatisk rotatorcuffskada.

A

Ofta svårt att bedöma i akutskedet.
Återbesök inom 10 dagar till axelsjukgymnast/axelspecialist.
Vid kvarstående besvär MR/ultraljud.

47
Q

Behandling av rotatorcuffruptur.

A

Fysioterapi.
Hos vissa kan sutur av traumatisk ruptur vara aktuell. Då utredning med MR/ultraljud.
Unga med pseudoparalys resuturering inom 3v.
Övriga med krav på bra funktion resuturering inom 6v.
Hos äldre med ohållbara besvär artroskopisk subacromiell dekompression.

Äldre får en degenerativ ruptur sekundärt till impingement eller litet trauma. Senan/senorna är av för dålig kvalitet för att en sensutur ska hålla.

48
Q

Symptom på impingementsyndrom.

A
  • smärta kring axeln, ofta lateralt
  • vilovärk
  • ont att ligga på den axeln
  • smärta vid abduktion
  • domningar i handen
  • positiv painful arc 60-120 grader
  • positivt Hawkins-Kennedy test
  • positivt infraspinatustest
    Alla tre test positiva ger en positiv likelihood ratio på 10.5:1.
  • Neers test ibland positivt.
    Hos unga ofta orsakat av instabilitet, med positivt apprehension-, relocation- och/eller sulcus sign-test.
49
Q

Anatomiska orsaker till impingementsyndrom.

A
  • Subacromial bursit
  • Benpålagring/sporre på acromion
  • Tendinopati av supraspinatus- eller långa bicepssenan
  • Skadad supraspinatus trycker inte ner caput humeri vid abduktion, vilket ger trängsel subacromialt.

Generellt först inflammation, sedan fibros, sedan benpålagringar och senrupturer.

50
Q

Utredning av impingement.

A

Klinisk undersökning
Röntgen kan visa benpålagringar.
MR/ultraljud för att påvisa senskador.

51
Q

Behandling av impingementsyndrom.

A

Subacromial injektion med depomedrol och carbocain.
Fysioterapi.
Undvik abducerad statisk belastning.

Vid kvarvarande besvär efter många månader av fysioterapi kan man göra acromioplastik för att öka det subacromiala utrymmet.

52
Q

Hur utförs Hawkins test och vad visar utfallet?

A

Armen lyfts i scapulaplanet till 90 grader.
Armbågen flekteras till 90 grader.
Armen inåtroteras passivt maximalt.

Tuberculum majus slår få i lig. coracoacromiale och ventrala acromion, vilket ger smärta = positivt test.

Indikerar impingementsydrom.

53
Q

Hur utförs Neers test och vad visar utfallet?

A

Läkaren står bakom patienten och fixerar scapula.
Armen hålles rak och fullt inåtroterad.
Armen flekteras långsamt så högt som möjligt.
Testet är positivt vid smärta och indikerar impingement.

54
Q

Hur utförs painful arc och vad visar utfallet?

A

Patienten abducerar armen aktivt i sittande.

Smärta 60-130 grader indikerar subacromial smärta.
Smärta vid 120-160 grader indikerar smärta från AC-leden.

55
Q

Hur utförs Jobe’s empty can test och vad visar utfallet?

A

Patienten eleverar axeln i scapulaplan till 90 grader, fullt pronerad (tummen ner).
Läkaren stabiliserar axeln och trycker armen nedåt medan patienten försöker hålla emot.

Testet är positivt vid smärta eller svaghet.
88% sensitivitet och 70% specificitet för supraspinstusskada.

Testet är designat för att testa supraspinatus med testar även infraspinatus och övre subscapularis.

56
Q

Hur utförs utåtrotations/infraspinatus-test och vad visar utfallet?

A

Patienten håller armbågen flekterad intill kroppen och får därifrån utåtrotera mot motstånd.

Positivt vid smärta eller nedsatt kraft. Indikerar rotatorcuffskada.
Testar främst infraspinatus och teres major.

57
Q

Hur utförs Codmans drop arm test och vad visar utfallet?

A

Läkaren står bakom patienten och abducerar patientens utsträckta arm 90 grader och stöttar armen i armbågen.
Läkaren släpper stödet och ber patienten att långsamt sänka armen.

Testet är positivt om patienten får smärta, inte kan hålla uppe armen eller inte klarar att sänka armen kontrollerat.
Positivt test indikerar supraspinatusskada.
Hög specificitet för rotatorcuffskada, låg sensitivitet.

58
Q

Hur utförs sulcus sign test och vad visar utfallet?

A 
Patienten sitter ner. 
Läkaren drar armen neråt.
Hos patienter med multidirektionell instabilitet och ökad ledlaxitet i glenohumeralleden bildas en grop under acromion.
0-1 cm = grad 1
1-2 cm = grad 2
>2 cm = grad 3

Skiljer på multidirektionell och unidirektionell instabilitet. Hög sensitivitet och specificitet.

59
Q

Hur utförs apprehension test och vad visar utfallet?

A 
Patienten ligger ner.
Armbågen flekteras passivt 90 grader.
Axeln abduceras passivt 90 grader.
Axeln utåtroteras passivt långsamt. 
Om patienten upplever smärta eller en känsla av att axeln håller på att hoppa ur led är testet positivt och indikerar främre instabilitet som vid tidigare främre axelluxation.

Notera grad av abduktion. Gå vidare med relocation test.

60
Q

Hur utförs relocation test och vad visar utfallet?

A

Vid positivt apprehension test lägger läkaren en hand på caput humeri för att förhindra främre luxation och upprepar apprehension test. Om patienten då tolererar testet bättre är relocation test positivt och indikerar främre instabilitet som vid tidigare främre axelluxation.

61
Q

Hur utförs external rotation lag sign test och vad visar utfallet?

A

Patienten sitter ner.
Läkaren står bakom patienten.
Armbågen flekteras passivt 90 grader.
Armen eleveras passivt 20 grader i scapulaplanet.
Armen utåtroteras passivt maximalt.
Patienten ombeds att hålla kvar läget själv.

Testet är positivt om patienten inte kan hålla kvar positionen och armen inåtroteras, och indikerar rotatorcuffskada.

62
Q

Hur utförs belly press sign test och vad visar utfallet?

A

Patienten lägger sin hand på sin mage och trycker så hårt hen kan.
Läkaren försöker föra handen framåt medan patienten håller emot.
Patienten försöker bibehålla trycket på magen medan hen för armbågen framåt.

Testet är positivt om patienten inte kan bibehålla trycket på magen eller om patienten försöker kompensera genom att dra bak armbågen eller flektera i fingrarna.
Positivt test indikerar skada på subscapularis.
Testet har hög specificitet men låg sensitivitet.

63
Q

Hur utförs lift-off test och vad visar utfallet?

A

Patienten inåtroterar i axeln till handryggen vilar mot ländryggen.
Patienten ombeds att lyfta handen från ryggen.
Om patienten inte klarar detta är testet positivt och indikerar subscapularisskada.

Alternativt kan man lyfta handen åt patienten och be hen att hålla positionen. Klarar patienten inte detta är internal rotation lag test positivt, vilket testar samma sak.

64
Q

Hur utförs Yergasons test och vad visar utfallet?

A

Patientens armbåge flekteras 90 grader och hålls intill sidan.
Underarmen proneras maximalt och hålls fast i det läget.
Patienten instrueras att supinera mot motstånd.
Vid smärta i sulcus intertubercularis eller nedsatt kraft är testet positivt och indikerar skada på biceps longum-senan.

65
Q

Hur utförs speed test och vad visar utfallet?

A

Axeln flekteras 90 grader med rak arm och supinerad underarm (handflatan upp).
Läkaren trycker ner armen medan patienten håller emot.
Testet är positivt vid smärta eller svaghet och indikerar skada på biceps longum-senan.

66
Q

Hur utförs full can test och vad visar utfallet?

A

Axeln eleveras till lite under 90 grader i scapulaplan.
Armen utåtroteras 45 grader.
Läkaren stabiliserar axeln och trycker ner armen medan patienten försöker hålla emot.

Testet är positivt vid smärta eller svaghet och indikerar skada på supraspinatus.
Är något mer sensitivt än empty can test och har mindre sannolikhet att orsaka impingement.

67
Q

Symptom på bicepstendinit.

A
  • Drabbar i regel långa bicepssenan där den passerar sulcus intertubercularis.
  • Smärta över sulcus intertubercularis.
  • Smärta vid flektion och supination.
  • Ibland mekanisk oförmåga att flektera över 80-90 grader, om senan är för svullen för att passera i sulcus.
  • Positivt speed’s test.
  • Positivt Yergasons test.

Sällan isolerad utan ses med annan axelpatologi, t ex impingement och rotatorkuffskada.

68
Q

Handläggning av bicepstendinit

A
  • NSAID och några dagars vila
  • fysioterapi
  • Inte kortisoninjektion vid senor!

Ibland görs tenotomi - senan delas, vilket ger pop eye sign och 10-20% nedsatt supination.
Alt. tenodes - bicepssenan fixeras nedom sulcus intertubercularis, vilket bibehåller form och funktion.

69
Q

Symptom på proximal bicepssenruptur.

A
  • Vanligast hos medelålders män
  • Ibland övergående smärta och svullnad och hematom på framsidan av axeln.
  • Ibland inga subjektiva symptom.
  • Lätt nedsatt kraft och ibland obehag vid flektion och supination.
  • Pop-eye sign.
70
Q

Handläggning vid proximal bicepssenruptur.

A

Fysioterapi.
God prognos.
Degenerativ skada går inte att resuturera. Resultatet blir lätt asymmetri och lätt nedsatt kraft.
Hos yngre idrottare och body builders kan man ibland göra tenodes i sulcusnivå.

71
Q

Symptom på distal bicepssenruptur.

A
  • nästan bara män, ofta medelålders.
  • skada vid excentrisk belastning
  • nästan alltid total avulsion av tuberositas radii
  • akt smärta i armvecket, som övergår i molvärk
  • nedsatt kraft vid flektion och supination
  • pop eye sign
  • positivt hook sign
  • biceps klämtest positivt (Simonds för biceps)
72
Q

Handläggning av distal bicepssenruptur.

A

Akut <4v. Kronisk >4v.
Partiell är ovanlig.
Med eller utan lacertus fibrosus-skada.

Akut collar n’ cuff/gips.
Operativ behandling - hos yngre eller aktiva med akut ruptur eller kronisk med intakt lacertus fibrosus. Opereras inom 2v. Därefter gips i lätt supination 2v. Avlastas rörelseträning 2v-6v. Full belastning efter 4 mån.

Icke operativ behandling (fysioterapi) - hos äldre och vid kronisk ruptur med skada på lacertus fibrosus (eftersom muskeln då är retraherad).

73
Q

Symptom på frozen shoulder (periartrit/adhesiv kapsulit).

A

Smygande diffus värk i axeln under några månader, upp till ett halvår.
Sedan tilltagande stelhet, ibland total rörelseinskränkning, i några månader, upp till ett år.
God prognos. Läker ut på 1-3 år. Diabetiker får oftare restsymptom.

Vanligast hos medelålders kvinnor.
Vanligare vid diabetes och hypertyreos.
Kan utlösas av immobilisering, t ex efter trauma eller stroke.

74
Q

Handläggning av frozen shoulder (periartrit/adhesiv kapsulit).

A

Röntgen för att uteslut luxation, tumör eller skelettskada.
Vid trauma överväg MR för att utesluta rotatorcuffskada.

Paracetamol. NSAID har dålig evidens.
Vid svår värk Presnisolon 30 mg x 1 i 3v, sedan uttrappning under 3v. Kan ge kortvarig effekt.
Kortisoninjektion kan också ge kortvarig effekt.
Fysioterapi när värken börjar minska lite.

Vid mycket svår värk överväg bedömning av axelortoped för diskussion om operation, dvs mobilisering i narkos eller artroskopisk kapseldelning. Kortar läkningsförloppet men ger samma slutresultat som fysioterapi.

75
Q

Symptom på AC-ledsartos.

A 
Smärta i axeln
Svårighet att ligga på sidan
Palpationsömhet över AC-leden
Uppdrivning över AC-leden
Ofta impingementsymptom

Positivt AC-ledstest
Positivt cross body test
Hög painful arc med handflatan upp

76
Q

Utredning av misstänkt AC-ledsartros.

A

Klinisk diagnos.
Röntgen vid trauma eller uppdrivning över AC-leden.

Uteslut calcaria, cuffskada, AC-ledsluxation, tumör, septisk artrit.

77
Q

Behandling av AC-ledsartros.

A

Fysioterapi,
Ev. kortisoninjektion. Svårt att pricka leden, endast 50% av injektioner gjorda av erfarna ortopeder träffar rätt.
Vid svåra besvär kan resektion av laterala klavikeländen göras.

78
Q

Symptom på glenohumeralledsartros.

A

Molvärk i axeln, ev. belastningssmärta.
Rörelseinskränkning
Ibland krepitationer

Tidigare axelskada predisponerar.

79
Q

Handläggning av glenohumeralledsartros.

A

Röntgen, som dock korrelerar dåligt med status och t.o.m. kan vara negativ trots artros.

Paracetamol, ev. 2v kur NSAID.
Fysioterapi, artrosskola.
Ev. Kortisoninjektion

Operation vid oacceptabel smärta och funktionsnedsättning.
Totalplastik vid intakt rotatorcuff, annars omvänd eller halv.
Ibland halvplastik hos yngre.

80
Q

Symptom på peritendinitis calcarea.

A

Akut: plötsligt påkommen kraftig brännande smärta och rörelseinskränkning i axeln (fr a abduktion). Inget trauma, men ofta efter överansträngning.
Kronisk: bild som vid rotatorcuffskada och/eller impingement.

81
Q

Handläggning av calcarea.

A

Analgetika, NSAID.
Fysioterapi
(Punktion, aspirationsförsök, kortisoninjektion.)
Info: Oftast mycket ont under några veckor, och sedan stelhet och mindre smärta några månader.

Vid svåra långdragna besvär >6 mån ibland extirpation av kalk och artroskopisk subacromiell decompression.

Ortopedi (10 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions