Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kardiologi > Arytmi > Flashcards

Arytmi Flashcards

1
Q

Vad består retledningsystemet av?

A

SA-nod, AV-nod, hi’ska bunten, purkinjefiber, höger och vänster skänkel -> främre och bakre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv impulsspridningen:

A

Vid sinusrytm: 50-100 slag/min. Konduktionen fortsätter genom förmaken till AV-noden via his’ka bunten till höger och vänster skänkel.

alla delar har egen frekvens; av 40-60 slag/min och retledningssytemet i kamrarna ca 20-40.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Symtom?

A
  1. hjärtklappning: vanligast.
  2. Andfåddhet och trötthet.
  3. Brsm vid takyarrytmier.
  4. allmän sjukdomkänsla/svaghet
  5. yrsel/syncope
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en bra Anamnes vid arytmimisstanke?

A 
Debut?
duration?
Hur startar?
regelbundenhet?
vegetativa symtom?
utlösande faktorer?
Går det att stoppa?
konsekvenser för pat?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Mantra vid utreding?

A

Arytmin måste fångas för att kunna behandlas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kolla på vid EKG?

A 
Rytm
frekvens
morfologi och hastighet p-våg.
relation på p-våg QRS.
bredd QRS.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När görs eosofagus-EKG?

A

Viktigt verktyg för att diagnosticera arytmi när det är svårt att avgöra om det finns förmaksaktivitet (p-våg) hos en hemodynamiskt stabil patient.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur delas arytmier upp?

A

Supra/ventrikulära arytmier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kännetecknar förmaktakykardier och vilka ingår?

A 
smala QRS.
Ektopisk förmakstakykardi
AV-nodal reentrytakykardi
AVreentrytakykardi/WPW
FF
FL
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kännetecknar EAT?

A

Ektopisk förmaksaktivitet vilket leder till takykardi och en negativ P-våg. Frekvens 100-300spm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur behandlas EAT?

A

Akut:
frekvensbeh: betablockad/kalciumantagonist
Ev. elkonvertering men oftast inte framgångsrikt.

långtidsbeh: antiarytmisk beh klass 1-4
ablation ofta framgångsrik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kännetecknar AVNRT?

A

Vanligare hos kvinnor än hos män. En återkopplingskrets bildas i och kring AV-noden som har en s.k. dubbel AV-nodsfysiologi med en snabb och långsam bana.

Oftast sker förmaks- och
kammaraktivering samtidigt varför det är svårt att urskilja P-vågen eftersom den döljs i QRS
komplexet. Esofagus-EKG registrering kan urskilja P-vågen.

Hjärtfrekvensen är oftast mellan
150-220 bpm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

EKG AVNRT:

A

smala QRS, Regelbunden takykardi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

behandling AVNRT:

A

AKUT Kraftig vagal stimulering kan bryta takykardin; krysta, hosta eller så
kan man karotis massera efter att ha uteslutit blås ljud över karotiderna.
2) i.v Adenosin

långtidsbeh.
ablation ofta framgångsrik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kännetecknar AVRT/WPW?

A

Accessorisk retledningsbana (Kent) orsakar en loop mellan av-nod och kent som kan vara orthodrom eller antidrom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

AVRT/WPW EKG

A

kan orsaka preexcitation med deltavåg och kort p-q-tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

behandling WPW/AVRT?

A

Akut behandling:

1) Vagalstimulering
2) i.v. Adenosin

Långtidsbehandling:
Ablation; botar > 95% av alla patienter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

FF EKG:

A

Oregelbundet, smala QRS, utan p-våg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

FF prevalens:

A

Den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat med en prevalens kring 3 %. Prevalensen ökar med
ökande ålder, > 80 år är prevalensen mer än > 15%. Det är vanligare hos män i alla
åldersgrupper; 1,2:1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

beskriv FF:

A

Fokalt triggande elektriska foci kring lungvensmynningarna startar ett ”elektrisk kaos” i
förmaket vilket leder till att förmaksmuskulaturen vibrerar och den mekaniska
förmaksaktiviteten uteblir. Detta ökar risk för trombbildning framför allt i förmaksörat.
Impulsöverledningen till kammaren blir oregelbunden

21
Q

FF risker:

A

Ökad risk för stroke, hjärtsvikt och kardiovaskulär mortalitet. Orsakar även antal vårdtillfällen
på sjukhus.

22
Q

Symtom FF:

A

Hjärtklappning, andfåddhet, bröstsmärta, nedsatt prestationsförmåga och allmän trötthet. En
tredjedel av patienter är asymtomatiska.

23
Q

Riskfaktorer FF

A

Ålder, hypertoni, diabetes, obstruktiv sömnapné, hyperthyreos, hjärtsvikt, klaffsjukdomar och
obesitas samt efter hjärtkirurgi.

24
Q

Typer av FF

A

Paroxysmala, Persisterande, långt gångna persisterande, kronisk.

25
Q

Behandling mantra FF?

A

Skräddasy för patienten

26
Q

Förebygga tromboembolism FF:

A 
Congestive heart failure 1
Hypertoni 1
Age>75 2
Diabetes 1
Stroke/TIA 2

Vaskulär sjkdm 1
Age 65-74 1
Sc kvinna 1

två eller fler: kronisk antikoagulation
en kan erbjudas

27
Q

Frekvenskontroll FF vilka och vad får dom:

A

Används hos asymtomatiska flimmer patienter. Man eftersträvar en vilofrekvens kring 80-100
slag/min.

Betablockerare, kalciumantagonister (inte kalciumantagonister vid hjärtsvikt), digoxin och
amiodaron kan användas. Om farmakologiskt svårt att frekvensreglera förmaksflimmer kan
pacemaker implantation med efter följande His ablation vara ett alternativ.

28
Q

Rytmkontroll FF

A

Hos symtomatiska flimmerpatienter kan denna strategi användas. Oftast används i första hand
behandling med antiarytmikum.
Vid recidiv ablation.

Antiarytmikum som används enligt Vaughan Williams klassifikation:
Klass 1: flekainid, propafenon
Klass 2: betablockerare
Klass 3: dronedaron, amiodaron

29
Q

Vad finns det för krav för att elkonvertera?

A

48h efter debut.

vid osäkerhet:

1) Sätta in OAC i minst 3 veckor och sedan konvertera
2) Om det föreligger behov av akut konvertering kan man göra transesopageal ekokardiografi TEE för att utesluta förmakstromb och konvertera.

OAC bör sättas in och
behandlingsdurationen vara minst 4 veckor hos patienter med CHA2DS2-VASc poäng 0-1.

Man kan konvertera:

a) Elektriskt
b) Medicinskt; vernakalant, amiodaron, fleikanid och propafenon

30
Q

FFL EKG:

A

Sågtandsmönster i 2, aVF, 3. ofta 2:1.

31
Q

FFL vad sker?

A

Klassiskt förmaksfladder är en makroåterkopplingstakykardi som innefattar muskelbryggan
mellan trikuspidalisklaffen och vena kava inferiors inmynning i höger förmak (kavotriskuspidala
istmus) och ger en sågtandsmönster i EKG-avledning II, aVF och III.

32
Q

FFL tromboembolism:

A

samma som för FF

33
Q

FFL behnadling

A

Akut: Elkonvertering eller medicinsk konvertering med ibutilid (Corvert®). Har samma krav för
konvertering som för förmaksflimmer.

Långtid:
ablation

34
Q

Kammararytmi mantra:

A

” en bredökad takykardi är VT tills motsatsen är bevisad”

35
Q

Kännetecken EKG kammararytmi?

A

Breddökat QRS

36
Q

Hur uppkommer och vilka är de ventrikulära arytmierna?

A

VES, VT, VF. Uppkommer genom AV-disassociation där kammaren går för sig i högre hastighet än sinusknutan.

37
Q

Hur kan VT-EKG beskrivas?

A

Monomorft eller polymorf QRST.

38
Q

Symtom VT

A

Hjärtstillestånd
Syncopé
Svår hemodynamisk påverkan
Hjärtklappning

39
Q

Akut behandling VT hemodynamiskt stabil pat.

A

Överväg eosophagus-EKG, kan vara 1:1 överlett FFL med aberrant överledning eller antidrom-WPW.

  • IV BB om pat BT är ok och ej HS.
  • amidaron bolus + infusion.
  • Elkonvertering
40
Q

Akut behandling VT hemodynamisk instabil patient:

A

Söv + elkonvertera.
Defiblirera blint
A-HLR.

När hemodynamiken är återställd:
beh ev hjärtsvikt, ischemi eller elektrolytrubbning.

41
Q

Långtidsbeh VT

A

Amidarone
BB
ICD
Ablation.

42
Q

När uppstår bradyarymtier?

A

1 Ex: fibrosutveckling
2.LKM - BB, kaliumantagonister, digoxin, arytmika, litium etc.
3. Hypotyreos och hypotermi.
4. Vagalt: vältränade, Sinus carotis syndrom, vagala situationer såsom hosta och miktion.
5 sarcoidos och SLE

43
Q

Vad kännetecknar Brady-tacky syndom:

A

omväxlande FF med sinuspaus efter omslag från FF.

44
Q

Vad kännetecknar AVblock 1?

A

P-Q tid längre än 220 ms.

45
Q

vad kännetecknar AV-block 2 typ 2?

A

Förlorar varannat QRS-komplex

46
Q

vad kännetecknar AV-block typ 3?

A

AV-dissociation där förmak går snabbare än kammren.

47
Q

Vad kännetecknar RBBB?

A

M-konfiguration i V1-V2 och djupa S-vågor i laterala avledningar.

48
Q

Behandling block:

A

Första åtgärd är att behandla reversibla orsaker som att sätta ut mediciner som påverkar rytmen.
Uteslut ischemi, höger kranskärl försörjer AV noden och en akut ocklusion av kärlet kan orsaka
AVB II-III som går i regress efter PCI.

Vid icke reversibel bradyarytmi som är symtomgivande är pacemakerbehandling indicerad.

Kardiologi (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions