Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesiologi & Intensivvård > Anestesiologisk Farmakologi > Flashcards

Anestesiologisk Farmakologi Flashcards

1
Q

Vilka är de halogenerade inhalationsmedlen?

A
  1. Halotan
  2. Isofluran
  3. Desfluran
  4. Sevofluran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka fyra egenskaper kännetecknar ett idealt inhalationsmedel?

A
  1. Ej vara explosivt
  2. Ge snabb och behaglig induktion
  3. Lätt styrbart
  4. Medge ett snabbt uppvaknande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Risker med inhalationsmedel?

A

Successiv, dosberoende hämning av CNS innebär att högre doser inhalationsmedel hämmar hjärnstamscentra som styr vasomotorik och andning. Inhalationsmedel har även direkt perifer hämning på kärl.

Alltså andningsdepression och blodtrycksfall!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka tre komponenter består generell anestesi av?

A
  1. Medvetslöshet (sömn)
  2. Muskelrelaxation
  3. Smärthämning (analgesi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur verkar halogenerade inhalationsmedel?

A

Potentierar GABA A-receptorer

-Reducerar därmed neuronal aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur verkar ketamin och lustgas?

A

Hämmar centrala excitatoriska glutamatreceptorer (NMDA)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur påverkar anestesimedel vakenhet? Hypotes om anestesimedels “mystiska effekt”.

A
  • Noradrenerga neuronala systemet startar basalt i locus coeruleus i hjärnstammen och påverkar vakenhet (ökad aktivitet = ökad vakenhet)
  • GABA A-systemet hämmar noradrenerga systemet

-En del anestesimedel stimulerar GABA A-receptorer (propofol, tiopental, lättflyktiga inhalationsmedel)

•NMDA- och glutamatsystemet stimulerar noradrenerga systemet

-En del anestesimedel hämmar NMDA (lustgas, ketamin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär ED-50 i farmakologiska sammanhang?

A
  • Potensbeskrivning om farmaka
  • ED-50 är den dos av ett farmaka som ger 50 % av maximal effekt
  • Alt. är ED-50 den dos som ger önskad effekt hos 50% av befolkningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad står MAC för i anestesiologiska sammanhang?

A
  • MAC: Minimum Alveolar Concentration
  • Motsvarar ED-50 för anestesigaser
  • 1 MAC = den alveolära koncentration av en anestesigas där 50% av patienter inte rör sig som svar på kirurgiskt stimulering
  • Brukar anges som % - dvs. för att hälften av patienterna inte ska röra sig som svar på kirurgiskt trauma krävs att X antal procent av den utandade luften innehåller anestesigasen vid 1 ATM tryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur ska man förhålla sig ang. dosering av anestesimedel med tanke på MAC?

A

1,15-1,20 x 1 MAC ger oftast ett tillfredsställande anestesidjup

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en “eter”?

A

Eter: inom organisk kemi är etrar kolväteföreningar som är uppdelade av en syrgasatom. Formeln är:

•R-O-R’: där R och R’ är kolvätegrupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Etrar är generellt sett väldigt lättantändliga, vilket gjorde det första narkosmedlet, dietyleter (eller bara ‘eter’) till väldigt farligt.

Sevofluran, Desfluran och Isofluran är å andra sidan också etrar. Hur går det ihop?

A

Sevofluran, Desfluran och Isofluran är sk. “Fluorinerade” etrar.

Genom att fluorinera gasen (lägga till fluor som bindning till kolgrupperna) ökar man potensen och minskar samtidigt antändligheten hos gasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är MAC för följande anestesigaser:

  • Isofluran
  • Sevofluran
  • Desfluran
  • Lustgas (NO)
A
  • Isofluran: 1,15 %
  • Sevofluran: 2,05 %
  • Desfluran: 7,25 %
  • Lustgas (NO): 110 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är AD-95 och hur förhåller den sig till MAC?

A

AD-95: den koncentration som krävs för att 95% av patienter inte ska reagera på kirurgisk stimulering (ca 1,3 MAC)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad säger Boyle’s lag?

A

P1V1 = P2V2

  • Lagen säger att produkten av volymen och trycket av en gas i en behållare vid samma temperatur alltid är konstant. Alltså är volymen omvänt proportionell mot trycket.
  • Dvs. ökar man volymen av en behållare minskar trycket inuti behållaren.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är “lättflyktiga” inhalationsmedel?

A

Vätskor i rumstemperatur - måste bringas i gasform mha speciella förgasare på anestesiapparaten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka faktorer påverkar induktionstiden för ett inhalationsmedel?

A
  1. Inandad koncentration av gasen
  2. Alveolär ventilation
  3. Blod/gas-fördelningskoefficienten (gasens löslighet i blod)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur påverkas induktionstid och styrbarhet av anestesigasens löslighet i blod?

A

Desto låglösligare, desto snabbare induktionstid och desto mer styrbart

Låg löslighet = mindre gas krävs för att uppnå tillräckligt högt partialtryck = snabbare induktionstid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Partialtryck av gaser är lätta att förstå om gaserna är i gasform, dvs. i ett luftfyllt utrymme.

Vad innebär då en partialtryck av en gas i en vätska? Hur korrelerar detta till gasens löslighet?

A

Partialtryck av gas i vätska betyder egentligen “drivkraften” hos den gasen att lämna vätskan - dvs. drivkraften hos gasen att inte vara löst i vätskan.

•Partialtrycket i vätskan är då det tänkta partialtrycket i gasform om trycken mellan gas- och vätskeform varit i jämvikt med varandra

En särskild mängd av en gas med låg löslighet i en vätska innebär således högre partialtryck än om samma mängd gas haft hög löslighet.

Låg löslighet = högre partialtryck av gasen i blodet = mindre mängd inhalationsgas behövs för att uppnå högt partialtryck, och därmed ge effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur förhåller sig partialtrycket av ett inhalationsmedel i alveolerna till partialtrycket i blod och CNS?

A

Jämvikt uppnås snabbt!

Alveol = Blod = CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur brukar inhalationsmedels löslighet anges?

A

Blod/gasfördelningskoefficienten:

gas i gasform)/(gas som är löst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka inhalationsmedel anses ha låg löslighet i blod?

A

Låg löslighet = snabbare partialtrycksökning:

  • Desfluran (0,45)
  • Lustgas (N2O) (0,47)
  • Sevofluran (0,65)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka inhalationsmedel anses ha hög löslighet i blod?

A

Hög löslighet = långsammare partialtrycksökning = mer gas krävs:

  • Isofluran (1,4)
  • Halotan (2,4)
  • Eter (12,1 - används ej)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ser potensen ut för de olika inhalationsgaserna?

Uttryckt i MAC (vol. %), mest potent först.

A
  1. Halotan (0,75 vol. %)
  2. Isofluran (1,15 vol. %)
  3. Eter (1,9 vol. %)
  4. Sevofluran (2,0 vol. %)
  5. Desfluran (6,0 vol. %)
  6. Lustgas (>100 vol. %)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad betyder “lättflyktiga” inhalationsmedel, och vilka är dessa?

A

Lättflyktigt inhalationsmedel: vätskor vid rumstemperatur, och måste därför bringas till gasform mha. särskilda förgasare i narkosapparaten

  • Eter
  • Halotan
  • Isofluran
  • Sevofluran
  • Desfluran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Lustgas, N2O

  • Varför kan det inte användas som ensamt inhalationsmedel vid narkos?
  • Varför är det bra vid förlossningar och ex. rotfyllningar?
A
  • Potens i vol. MAC > 100 %; detta i kombination med att man behöver 25-30 % syrgas i den inandade luften innebär att lustgas ensamt ej kan ge adekvat kirurgisk anestesi (används dock i kombination med andra gaser)
  • God analgetisk effekt = bra vid förlossningar och smärtsamma tandingrepp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur ser lösligheten och insättningtid och duration ut för lustgas?

A

Lustgas

  • Mycket låg löslighet
  • Snabb insättningstid, snabb avklingande effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför bör lustgas inte användas vid ex. pneumothorax eller ileus?

A

Lustgas har större löslighet i blod än kvävgas = lustgas fyller luftrummet snabbare än kvävgas kan lämna det för att lösas i blodet = risk för allvarlig volym- och tryckökning i slutna luftrum

  • Pneumothorax
  • Pneumokranium
  • Ileus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Biverkning av långvarig exponering för lustgas i kliniska koncentrationer?

A

Interaktion med VitB12 = Benmärgspåverkan i megaloblastisk riktning

-Reversibel och vanligen ofarlig biverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Lustgas - sammanfattning av dess fördelar och användningsområden?

A
  • Lustgas har en gynnsam farmakokinetik (snabbt in, snabbt ut)
  • God analgesi
  • Liten toxicitet
  • Bra för att användas i blandning med andra inhalationsmedel - konc. av andra inhalationsmedel kan halveras med bibehållen effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Fysikaliska egenskaper av halotan?

A

Halotan:

  • Flytande vid rumstemperatur
  • Ej explosiv
  • Stark, tolerabel lukt
  • Löslighet (B/G-kvot): 2,4
32
Q

Kan halotan användas för induktion?

A

Ja, halotan kan användas som induktionsmedel på mask.

  • Ej bronkretande
  • Relativt lugnt och snabbt insjuknande
  • Uppvaknande relativt okomplicerat
33
Q

Hur förändras hemodynamiken av inhalation av halotan?

A
  • Myokarddepressiv effekt
  • Perifera kärlmotståndet oförändrat eller sänkt
  • Blodtrycksfall kan uppstå
34
Q

Varför ska man vara försiktig vid administration av beta-adrenerga stimulerade vid halotananestesi?

A

Halotan leder till en kraftig sensitisering av myokardiet för cirkulerande katekolaminer

•Injektion av adrenalin eller andra beta-adrenerga stimulerare medför risk för allvarliga arytmier

35
Q

Hur påverkas respirationen av halotan?

A

Respirationen hämmas

•Patientens förmåga att öka ventilationen som svar på hypoxi eller hyperkapni är minskad

36
Q

Viktig biverkan beträffande metaboliseringen av halotan?

A

Halotan metaboliseras i viss utsträckning i levern (10%)

  • Immunologiskt aktiva metaboliter
  • Kan vara levertoxiska - särskilt under vissa betingelser (hypoxi eller upprepade halotananestesier)
  • Rekommendation: ej upprepa oftare än var 6:e vecka hos vuxna
37
Q

Halotan - sammanfattning av dess fördelar, nackdelar och användningsområden?

A

Halotan

  • Kan användas som induktionsmedel till barn - behagligt insomnande, ej bronkretande
  • Myokarddepression + ökad känslighet för katekolaminer och därmed risk för maligna arytmier vid inj. av ex. adrenalin
  • Levertoxicitet
38
Q

Fysikaliska egenskaper av Isofluran?

A

Isofluran

  • Vätska vid rumstemperatur
  • Obehaglig doft och bronkretande - lämpar sig inte som induktionsmedel
  • Löslighet (B/G-kvot): 1,4
39
Q

Biverkning av isofluran?

A

Isofluran

  • Bronkretande
  • Myokarddepression
  • Respiratorisk hämning
40
Q

Isofluran - sammanfattning av dess fördelar och användningsområden?

A

Isofluran

  • Lägre löslighet, snabbare insomning och mer lättstyrt än halotan
  • Bronkretande, myokarddepression och respiratorisk hämning
  • Används allt mindre till förmån för de låglösliga och därmed snabbare och mer lättstyrda desfluran och sevofluran
41
Q

Vilka är de idag vanligast använda inhalationsgaserna vid kirurgisk anestesi?

A

Desfluran och Sevofluran

•Låglösliga, snabba och lättstyrda

42
Q

Desfluran och sevofluran liknar varandra vad gäller deras låglöslighet, snabbhet och lättstyrdhet.

Vilka skillnader finns?

A

Desfluran:

  • Bronkretande - ej bra till induktion
  • Stimulerar sympatiska nervsystemet med ökad pulsfrekvens

Sevofluran:
•Ej bronkretande - utmärkt som snabb och komplikationsfri induktion på mask hos såväl barn som vuxna
•Instabil i närvaro av koldioxid-absorbermassan och bildar toxiska njurprodukter (kliniskt obetydligt under normala betingelser)

43
Q

Vi har nu sett att det avgörande för effektdurationen av inhalationsgaserna är hur snabbt de kan andas ut, vilket i sin tur beror deras löslighet och den alveolära ventilationen.

Vilka är de tre avgörande faktorer som styr intravenösa anestesimedels effektduration?

A
  1. Omfördelningshastighet
  2. Metaboliseringshastighet
  3. Utsöndringshastighet
44
Q

Vad innebär egentligen omfördelningshastigheten av ett intravenöst anestesimedel? Vad är steady state?

A

Omfördelningshastighet:

  • Grundas på att den dos som ges IV inte stannar i plasman, utan omfördelas till andra vävnader i kroppen (redistribution)
  • Denna omfördelning går i olika hastigheter för olika anestesimedel
  • Steady state: den mängd av läkemedlet som omfördelas från plasma är lika stor som den mängd fördelas tillbaka till plasman igen
45
Q

Vid steady state av ett anestesimedel kan en särskild faktor mätas - nämligen “skenbar distributionsvolym”, förkortat Vd.

Vad är detta?

A

Skenbar distributionsvolym:

-Ett teoretiskt begrepp som mäts med formeln:

•Vd = dos/plasmakoncentration

  • Plasmakoncentrationen mäts vid steady state
  • Fettlösliga ämnen har generellt sett stor distributionsvolym, eftersom en stor del av den administrerade dosen diffunderar in i fettrik vävnad. Större dos krävs då för att uppnå plasmakoncentrationen vid steady state
46
Q

Vad är den skenbara distributionsvolymen för etanol resp. fentanyl? Vad förklarar denna skillnaden?

A

Etanol: 40 liter hos fullvuxen
-Etanol fördelas jämnt över hela kroppsvattnet

Fentanyl: 340 liter hos fullvuxen (teoretiskt begrepp)
-Fentanyl är uttalat fettlösligt och lämnar därför gärna blodet till förmån för fettrikare vävnader

47
Q

Metabolisering- och utsöndringshastighet är två andra faktorer som påverkar effektdurationen av intravenösa anestesimedel.

Förklara hur!

A
  • Vattenlösliga ämnen kan utsöndras direkt till urinen - dvs. börjar utsöndringen redan när dosen givits!
  • De flesta läkemedel måste dock göras vattenlösliga genom metabolisering och ev. konjugering - och de resterande metaboliterna är allra oftast utan effekt. Därför är i många fall metaboliseringshastigheten den viktigaste faktorn som bestämmer effektdurationen!
48
Q

Farmakokinetiken bakom anestesiologiska intravenösa medel är komplex.

Ser men ur ett tidsmässigt hänseende brukar dock ett typiskt förlopp kunna ses! Förklara detta förlopp från och med att man givit en IV dos.

A
  1. Snabb stigning i plasmakoncentrationen - som snabbt stiger över den sk. “effektgränsen”
  2. Alfa-fasen: snabb sjunkning av plasmakoncentrationen - beror på omfördelning av läkemedlet från plasma till andra vävnader
  3. Beta-fasen: långsammare, stadigare sjunkning av plasmakoncentrationen - beror på metabolisering och utsöndring
49
Q

Ett anestesimedel har givits som bolusdos IV och man mäter kontinuerligt plasmakoncentrationen.

Man ser då att, efter en initial snabb stegring av koncentrationen, ser man en hastig sjunkning som snabbt hamnar under effektgränsen.

Vilken slutsats kan dras om läkemedlets farmakokinetik?

A

Omfördelningshastigheten är den viktigaste faktorn bakom det aktuella läkemedlets effektduration!

•Förklaring: Plasmakoncentrationen av anestesimedlet hamnar under effektgränsen redan under alfa-fasen, dvs. under den fas där omfördelningen sker.

50
Q

Hur påverkar upprepad bolusdosering av ett IV anestesimedel dess effektduration?

A

Upprepad dosering leder till allt längre effektduration om omfördelningshastigheten är viktigaste faktorn för effektdurationen.

•Efter upprepade doseringar kommer mer och mer av anestesimedlet att samlas i “ackumuleras i periferin”, vilket leder till att diffusionen dit kommer minska vid nästa bolusdos!

Alfa-fasen blir allt flackare!

51
Q

Vad är ett induktionsmedel?

A

En kemiskt heterogen grupp av intravenösa anestesimedel vars effekt är att i adekvata doser snabbt leda till medvetslöshet!

•Liknande biverkningar: andningsdepression och blodtrycksfall

52
Q

Mest använda induktionsmedlet?

  • Verkningsmekanism?
  • Insättningstid?
  • Tid till uppvaknande?
A

Propofol

  • Potentierar GABA A-receptorer
  • Insättningstid: inom 1 min
  • Duration: 10 min (effekt klingar av pga. omfördelning)
53
Q

Propofol

Fördelar? Nackdelar?

A

Propofol

•Fördelar:

+Behagligt insomnande

+Passerar excitationsstadiet snabbt varför risken för oönskade reflexer (laryngospasm) är minimal

+Snabb metabolisering och utsöndring, varför medlet inte ackumuleras

+Postoperativt uppvaknande behagligt och utan illamående

•Nackdelar:

  • Sänker tonus i övre luftvägar även vid sedationsdoser
  • Hämmar andningen och sänker blodtrycket
  • Svider vid plats för IV injektion
  • Saknar analgetisk effekt
54
Q

Propofol

•Användningsområden?

A

Propofol - användningsområden:

  • Induktion: passerar excitationsstadiet snabbt och känns behagligt
  • Infusion eller upprepade bolusdoser vid längre anestesier: ackumuleras inte så effektdurationen blir inte nämnvärt längre
  • Sederande vid lägre doser: bra vid ex. regional anestesi eller intensivvård
  • Viss muskelavslappning: kan utnyttjas vid nedläggning av larynxmask
55
Q

Propofol - dosering:

  • För medvetslöshet?
  • För sedering?
A

Propofol - dosering:

•Medvetslöshet:

  • Induktionsdos: 2 mg/kg
  • Underhållsdos: 5-10 mg/kg/h i sjunkande dosering

•Sedering:

  • Induktionsdos: 0,5 mg/kg
  • Underhållsdos: 0,1-0,5 mg/kg/h
56
Q

Tiopental

  • Verkningsmekanism?
  • Insättningstid?
  • Tid till uppvaknande?
A

Tiopental: en barbiturat med effekt på GABA A-receptorsystemet

  • Snabb insomning - 1 min
  • Uppvaknande - 10 min: snabb omfördelning efter bolusdos, men till skillnad från propofol långsam metabolisering och utsöndring
57
Q

Tiopental

  • Verkningsmekanism?
  • Insättningstid?
  • Tid till uppvaknande?
A

Tiopental: en barbiturat med effekt på GABA A-receptorsystemet

  • Snabb insomning - 1 min
  • Uppvaknande - 10 min: snabb omfördelning efter bolusdos, men till skillnad från propofol långsam metabolisering och utsöndring
58
Q

Tiopental är ett vanligt använt induktionsmedel. Varför används tiopental dock inte som underhållsanestesi? Om man inducerat narkos med tiopental, hur bibehåller man då medvetslösheten?

A

Tiopental har en långsam metabolisering och utsöndring, och risken för ackumulation är därför stor.

Om man inducerat anestesin med tiopental brukar man därför istället bibehålla den med inhalationsmedel.

59
Q

Biverkningar för tiopental? (5 st)

A
  • Kraftig andningsdepression snabbt efter bolusdos: kontraindicerat vid övre luftvägshinder
  • Blodtrycksfall: kontraindicerat vid hjärtsvikt, hypovolemi eller koronarsjukdom
  • Porfyri: barbiturater kan utlösa porfyriattacker
  • Intraarteriell injektion ger svår vasospasm med risk för trombosbildning: ge vasodilaterare direkt
  • Extravasal injektion: vävnadsnekros
60
Q

Förutom sin roll som induktionsmedel finns andra indikationer för tiopental.

Vilka? (2 st)

A

Tiopental

  • Induktionsmedel
  • Häva status epilepticus
  • Sänker intracerebralt tryck genom att minska metabolismen i hjärnan: kan ges vid ex. hjärnödem
61
Q

Tiopental - dosering?

A

Tiopental

•4 mg/kg

62
Q

Vilken är den vanligast använda bensodiazepinen inom anestesin?

•Användningsområden?

A

Midazolam (Dormicum)

  • Ffa. sedering och premedicinering
  • Högre doser = medvetslöshet: mindre uttalad blodtryckssänkning, vilket är en fördel om man ska söva hjärtsjuka
63
Q

Midazolam (Dormicum)

  • Duration?
  • Effekter utöver sedering?
  • Är det lämpligt att ge kontinuerlig infusion eller upprepade bolusdoser?
A
  • Duration: Sederande effekt i ca 0,5 h
  • Anterograd amnesi: 0,5-1,5 h efter dos

•Upprepade bolusdoser eller kontinuerlig infusion är inte lämpligt eftersom metaboliter från Midazolam är aktiva, och ackumuleras lätt
- Sederande effekten kan då hålla i sig flera dygn

64
Q

Dosering Midazolam (Dormicum)?

A

Midazolam

-Medvetslöshet:

  • Induktionsdos: 0,1-0,2 mg/kg
  • Begynnelsedos: 0,02-0,1 mg/kg
  • Underhållsdos: 0,02-0,2 mg/kg
65
Q

Antidot för bensodiazepiner? Viktigt att känna till angående dessa?

A

Flumazenil (Lanexat)

  • Kort effektduration (1-3 timmar)
  • När effekten av flumazenil avtagit finns benso-effekten kvar: risk för allvarlig andningsdepression
66
Q

Ketamin (Ketalar)

  • Farmakodynamik?
  • Anestesiologisk effekt?
  • Insättningstid?
  • Duration?
A

Ketamin (Ketalar)

  • Interagerar med NMDA- och opioidreceptorer i CNS
  • Dissociativ anestesi: patienten försätts i en ytlig, drömlik sömn och varken varken upplever eller reagerar på smärta
  • Insättningstid: 1 minut
  • Duration: 10 minuter
67
Q

Ketamin (Ketalar)

Unika egenskaper jämfört med andra anestesimedel?

A

Ketamin (Ketalar)

  • Aktiverar sympatiska nervsystemet: kämpe sig därför till patienter med hypovolemi, ex. vid trauma, rupturerat aortaaneurysm, där andra anestesimedel hade gett blodtrycksfall
  • Goda analgetiska egenskaper: bra val vid kortvariga, smärtsamma ingrepp
  • Kan ges intramuskulärt, bibehållna svalgreflexer, andningsdepression ej så uttalad: lämpar sig i akuta situationer, ex. prehospitalt - enda anestesimedlet som kan användas på egen hand av oerfaren narkosläkare/-sköterska
68
Q

Ketamin (Ketalar)

Nackdelar och kontraindikationer?

A

Ketamin (Ketalar) - nackdelar/kontraindikationer:

  • Hallucinationer och mardrömmar under uppvaknandet - kan lindras av bensodiazepiner
  • Höjer ICP - kontraindicerat vid intrakraniella expansiviteter (hjärntumör, blödning)
  • Höjer blodtrycket - kontraindicerat vid hypertoni
  • Sympatikusstimulering - försiktighet vid hjärt-kärlsjukdomar
69
Q

Smärtfysiologi

Hur skiljer sig principiellt nociception från andra sensoriska processer vid upprepad stimulering?

A

Nociception är den enda sinnesmodalitet som saknar adaptiva processer!

  • Upprepade syn-, hörsel-, känsel- och luktstimuli leder till gradvis minskande reaktioner i centrala nervsystemet
  • Upprepade smärtstimuli leder å andra sidan till centrala sensitiseringsprocesser som leder till att utbredningen och intensiteten av smärtan ökar!
70
Q

Hur kommer det sig att lokalanestetika minskar smärtan, men inte andra neurologiska funktioner i området?

A

Lokalanestetika påverkar ffa. tunna fibrer som smärt- och temperaturfibrer

•Grövre nervfibrer - ex. tryck-, berörings- och proprioceptionsfibrer samt motoriska fibrer är relativt resistenta

71
Q

Smärtfysiologi

Vilka olika perifera smärtnervfibrer finns och vad skiljer dem åt?

A
  • A-deltafibrer: 1-3 mikrom i diameter, myeliniserade - således hög ledningshastighet - projiceras direkt till somatosensoriska hjärnbarken och leder till en distinkt, vällokaliserad smärta
  • C-fibrer: 0,2-1 mikrom i diameter, saknar myelinisering - långsammare ledningshastighet - projiceras till subkortikala strukturer och leder till en mer molande smärtupplevelse. Påverkar även limbiska systemet och är därför associerade med vegetativa och psykiska symtom
72
Q

Ketamin (Ketalar)

Nackdelar och kontraindikationer?

A

Ketamin (Ketalar) - nackdelar/kontraindikationer:

  • Hallucinationer och mardrömmar under uppvaknandet - kan lindras av bensodiazepiner
  • Höjer ICP - kontraindicerat vid intrakraniella expansiviteter (hjärntumör, blödning)
  • Höjer blodtrycket - kontraindicerat vid hypertoni
  • Sympatikusstimulering - försiktighet vid hjärt-kärlsjukdomar
73
Q

Smärtfysiologi

Hur skiljer sig principiellt nociception från andra sensoriska processer vid upprepad stimulering?

A

Nociception är den enda sinnesmodalitet som saknar adaptiva processer!

  • Upprepade syn-, hörsel-, känsel- och luktstimuli leder till gradvis minskande reaktioner i centrala nervsystemet
  • Upprepade smärtstimuli leder å andra sidan till centrala sensitiseringsprocesser som leder till att utbredningen och intensiteten av smärtan ökar!
74
Q

Hur kommer det sig att lokalanestetika minskar smärtan, men inte andra neurologiska funktioner i området?

A

Lokalanestetika påverkar ffa. tunna fibrer som smärt- och temperaturfibrer

•Grövre nervfibrer - ex. tryck-, berörings- och proprioceptionsfibrer samt motoriska fibrer är relativt resistenta

75
Q

Smärtfysiologi

Vilka olika perifera smärtnervfibrer finns och vad skiljer dem åt?

A
  • A-deltafibrer: 1-3 mikrom i diameter, myeliniserade - således hög ledningshastighet - projiceras direkt till somatosensoriska hjärnbarken och leder till en distinkt, vällokaliserad smärta
  • C-fibrer: 0,2-1 mikrom i diameter, saknar myelinisering - långsammare ledningshastighet - projiceras till subkortikala strukturer och leder till en mer molande smärtupplevelse. Påverkar även limbiska systemet och är därför associerade med vegetativa och psykiska symtom
76
Q

Catapresan som smärtlindring.

Verkningsmekanism?

A

Alfa2-antagonist

  • Blockerar smärtorsakat sympatiskt påslag
  • Ger även blodtryckssänkande effekt

Anestesiologi & Intensivvård (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions