Anatomi av Kullander (del 2, efter slide 25 ) ✓ Flashcards

1
Q

En av de djupa strukturer i hjärnan är bl.a Hypocampus. Vad är dess funktion?

A

Hypocampus formar/ skapar (långtids) minne.

Den är är avgörande för inlärning av fakta (namn, händelser, ansikten etc) av olika slag (explicit eller deklarativt minne) och vår förmåga att orientera oss rumsligen, särskilt när det gäller att ta sig fram och tillbaka i ett tidigare okänt område.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

En annan djup struktur i hjärnan är amygdala, vad heter den på svenska och vad är dess funktion?

A

Mandelkärnan (Amygdala) står mycket för rädsla.

Den kommunicerar med flera olika hjärnbarksområden, till basala ganglierna, till kärnor i mellanhjärnan, bl.a. till hypothalamus (överlevnadscentrum), till
associativa synbarksområden.

Amygdala har en central roll i samband med att känslor av typen rädsla, skräck och vrede utlöses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vart finner vi amygdalan?

A

Mandelkärnan (Amygdala) är belägen direkt innanför hjärnbarkslagret på tinninglobens under/insida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

En annan djup struktur i hjärnan är septum, vad räknas den till och vad står den i förbindelse med?

A

Septum räknas till den basala framhjärnan

och står i förbindelse med amygdala, luktbulben och hippocampus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör septum?

A

Förser hippocampus med acetylcholin och anses ligga bakom den theta-vågsaktivitet i
samband med att man förflyttar sig runt i
sin omgivning.

Anses vara hjärnans främsta “lustcentrum”.

Elektrisk stimulering
av septum hos människa ger upphov till en
utomordentligt stark känsla av välbefinnande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är basala framhjärnskärnor/Basala framhjärnan? (basal forebrain nuclei)

A

Basala framhjärnan - är del av hjärnans undersida (ventrala sida) som omfattar ändhjärnans

(telencephalons) gränsområde bakåt/caudalt mot mellanhjärnan
(diencephalon) . Häri ingår bl.a. accumbenskärnan. Nucleus accumbens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör basala ganglierna?

A

Tar emot, bearbetar och sänder vidare signaler. Fungerar som “ett filter” för storhjärnbarkens djupa kärnor.

Basala ganglierna tar emot ett mäktigt inflöde
av signaler från framförallt hjärnbarken i pann- och hjässloberna, bearbetar signalerna
och sänder dem sedan vidare dels till thalamus som i sin tur påverkar signalflödet till hjärnbarken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka strukturer ingår i basala ganglierna?

A

1) svanskärnan (nucleus caudatus)
2) skalkärnan (putamen)
3) accumbenskärnan (nucleus accumbens)
4) bleka kärnan (globus pallidus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilken djup kärna har vi i diencefalon?

A

subthalamiska kärnan (nucleus subthalamicus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken djup kärna har vi i mesencefalon?

A

svarta kärnans (substantia nigra)täta/

kompakta och luckra delar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför behövs thalamus?

Vad har denna omkopplingsstation för syfte?

A

Thalamus behövs för att sinnesuttryck ska kunna nå storhjärnbarken.

Alla sinnesintryck UTOM luktförnimmelser kopplas om i thalamus för att kunna nå storhjärnsbarken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är thalamus? Hur är det uppbyggt och vart finns det?

A

Thalamus utgör större delen av mellanhjärnan (diencephalon) och delas upp i ett antal kärnor.

  • Vissa kärnor fungerar som lokala kopplingsstationer.
  • Vissa är kopplade, var och en för sig, till sitt specifika hjärnbarksområde.
    Det mottagande barkområdet sänder i sin tur nervtrådar tillbaka till “sin” thalamuskärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kommunicerar hjärnan med periferin?

A

via 12 par kranialnerver och spinalnerver?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför behövs kranialnerverna?

A

För att hjärnan ska kunna kommunicera med periferin bl.a

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kranialnerver, varför kallas de för kranialnerver?

A

Det är nerver som passerar genom hål/kanaler i kraniet och tillåter kommunikation mellan hjärnan och periferin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vart utgår kranialnerverna från?

A

Alla utom I och II utgår från hjärnstammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

De sex första kranialnerverna på latin och svenska (I-VI)

A

I olfactorius - luktnerven

II Opticus - Synnerven

III Oculomotoris - Ögonmuskelnerven

IV Trochlearis -Rullmuskelnerven

V Treigeminus - Trillingnerven (tugga, ansiktets känsel)

VI Abducens - Sidtittarnerven

18
Q

De sex sista nerverna (VI-XII)

A

VII Facialis - Ansiktsnerven (mimik)

VIII Vistibulocochlearis - balanshörselnerven

IX Glossopharyngealis - tungsvalgnerven

X Vagus - Inälvsnerven

XII Accesorius - Extranerven

XII Hypoglossis - Tungmuskelnerven

19
Q

Hur många spinalnerver har vi, och vart utgår de ifrån i överlag?

A

vi har 31 spinalnerver (ryggmärgsnerver) som utgår från varsitt ryggmärgssegment.

  • 8st cervicala nerver
  • 12 st. thoracala nerver
  • 5st. lumbala nerver
  • 5 st. sacrala nerver
  • Co1 coccygeal nerv
20
Q

Är bakrotsganglier sensoriska eller motoriska?

A

Sensoriska

dorsalrotsganglier är sensoriska, ventralrotsganglier är motoriska

21
Q

vad innehåller bakhornet?

A

sensoriska nervceller

22
Q

vad innehåller framhornet?

A

motoriska nervceller (motorneuron)

23
Q

Förklara hur en nerv ser ut med dess anatomiska strukturer

A

Ytterst runt en hel nerv har vi epineurium som omsluter hela nerven.
Perineurium omsluter en fasikel med nervaxoner, den omsluter en större bunt av axoner. Bland dessa fasiklar har vi blodkärl.

I en fasikel kommer vi ha flera nervaxoner, både myeliniserade och icke myeliniserade. Ett myeliniserat axon omges av endoneurium längst ut, medan omyliniserade är i buntar och buntarna av omyliniserae axon axoner omges av endoneurium tillsammans med omgivande schwannceller.

Det är schwanncellerna som producerar myelin runt axonet.

24
Q

Vilken sorts ledningstyp är sensoriska neuron och vilken transmittor använder de?

A

Ledningstyp: afferenta
Transmittor: glutamat

25
Q

Vilken sorts ledningstyp är interneuron och vilka transmittorer använder de?

A

Ledningstyp: korta förbindelser mellan nervceller

Transmittor: Glutamat, GABA

26
Q

Vilken sorts ledningstyp ärprojectionsneuron och vilka transmittorer använder de?

A

Ledningstyp: långa förbindelser mellan nervceller

Transmittor:

  • Glu,
  • ACh,
  • GABA,
  • DA (dopamin) (dihydroxyphenyl, prekursor till NE),
  • NE/NA (Norepinephrine/ Noradrenalin)
  • 5-HT (serotonin)
27
Q

Vilken sorts ledningstyp är motorneuron och vilken transmittor använder de?

A

Ledningstyp: Efferenta
Transmittor: Acetylkolin (ACh)

28
Q

Hur bildar nervceller närverk?

A

genom synapser

29
Q

Vad gör axonerna i den vita substansens nervbanor i ryggmärgen?

A

Axonerna:
- leder impulser mellan olika ryggmärgssegment

  • leder imoulser upp till hjärnan (t.ex för känsel, huvudsakligen dorsallateralt)
  • leder impulser från hjärnan (t.ex för rörelser, huvudsakligen ventromedialt)
30
Q

Vad innehåller ryggmärgens vita substans?

A

Nervbanor med axoner som; leder impulser mellan olika ryggmärgssegment
leder impulser upp till hjärnan
leder impulser från hjärnan.

31
Q

Vart är den gråa substansen störst i ryggmärgen? (tänk superiort eller inferiort)

A

Den gråa substansen är som störst närmast svanskotan i sacral och coccygeal segmenten

Den är minst i thoracal-kotorna

32
Q

Vad är CNS uppbyggd på?

A

Centrala nervsystemet är uppbyggt av

  • neuron
  • gliaceller
  • epitel (ependymceller) och
  • blodkärl
33
Q

Vilka gliaceller har vi i CNS bl.a ? (nämn min 4st)

+ vart finner vi dessa?

A

Astrocyter (fibrös i vit substans och protoplasmatisk i grå substans, mest i grå substans)
Ependymceller (ventrikel lining/beklädnad)
microglia celler (genom hela hjärnan)
oligodendrocyter (vit substans)

34
Q

Vilka gliaceller har vi i PNS? Nämn två

+ vart vi finner dessa

A

Satellit celler ( i sensoriska och autonoma ganglier)

Schwann celler (i perifera axoner)

35
Q

Hur får nervceller energi?

A

De får glukos direkt från blodet, men astrocyter kan även förmedla energi via den indirekta vägen (genom att bilda laktat)

36
Q

Hur kan astrocyter förmedla energi?

A

Astrocyter kan genom bildning av laktat förmedla energi till nervcellen, vilket är en indirekt väg. När astrocyten ombildar två laktat till pyruvat vilket sedan bryts ned får vi 28ATP molekyler (oxidering av glukos ger 30 ATP molekyler)

37
Q

Kan nervceller själva producera glutamine? vad är glutamin?

A

Nej! nervceller kan INTE själva producera glutamine

glutamine är förstadiet till glutamat.

38
Q

Hur produceras glutamine i nervsystemet?

A

Då nervcellerna inte själva kan producera glutamine, kommer astrocyterna ta upp en del av de utsläppta glutamat molekylerna och omvandla det till glutamine. Glutamine kommer sedan tas upp av nervcellen och omvandlas där till glutamat.

Även gamma-aminosmörsyra, en inhibitorisk neurotransmitter, bildas ur glutamat i inhibitoriska nervceller.

39
Q

vad bildas gamma-aminosmörsyra av och vad är det?

A

gamma-aminosmörsyra bildas ur glutamat i inhibitoriska nervceller. Det är en inhibitorisk neurotransmitter.

40
Q

Vad gör mikrogliaceller? och hur aktiveras de?

A

de kan fagocytera “restprodukter” i nervsystemet/ fungerar som immunceller i CNS. De vilande mikrogliaceller kommer aktiveras av skada och börja proliferera och bli fagocyterande.