Allmänn patologi Flashcards

1
Q

Vad betyder patologi?

A

Läran om lidandet. Om sjukliga förändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur går det till att ta fram ett snitt?

A

Biopsi - fixering med formalin - inbäddning i paraffin -snitta + upp på glas - färgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad händer om man bäddar in med etanol istället för paraffin?

A

Tar bort alla lipider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför fixerar man vävnaden?

A

Förhindra utolys, krympning, svällning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur går det till när man fryser? Vad är fördelarna?

A

Fryser snabbt ner till -25 grader, sedan snittas av frysmikrotom. Eventuellt sen fixera med formalin och sen färga.

Fördelarna är att proteiner denatureras i mindre utsträckning, lipider tvättas inte bort. Bra om man ska analysera DNA, RNA och immunhisto.

Nackdelarna är att man ser strukturer sämre än med paraffininbäddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka biopsityper finns

A
  • Incision
  • Stans
  • Nålbiopsi
  • Finnålsbiopsi – aspiration
  • Vakumbiopsi = vacuum assisted core biopsy. Nål med hålrum på sidan – man suger in preparatet – bröst och prostata skickas in mot provtagaren.
  • Curettage – scraping or scooping.
  • Zangenbiopsi – tång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska man tänka på när man tar en biopsi?

A

Att man också tar med frisk vävnad att jämföra med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur fungerar immunhistokemi?

A

En antikropp fäster på ett proteinflera Ak med färgmarkörer fäster in till Ak nummer 1. Man tillsätter en reagens färg. Oftast brun.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan man använda immunhistokemi för?

A

Används för att ta reda på tumörursprung, se om celler uttrycker viss protein, markörer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka olika typer av cytologi finns?

A

Punktionscytologi

Exfoliativ cytologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är punktionscytologi?

A

riktad, knöl någonstans biopseras. Cystor, lymfkörtel. Det finns punktionsmottagningar. Görs av radiologer på mammografimottagningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Exfoliativ cytologi, vad är det?

A

man kollar på de celler som avstöts. Vagina, urinblåsa, ascites, buksöljvätska.
HPV är ett borstprov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är fördelarna och nackdelarna med cytologi?

A

Fördelar - mindre invasiv, snabb. Man kan ta cytologi från platser som inte kan nås för biopsitagning. Man ser fler detaljer på cellerna

Nackdelar- man ser inte vävnadsarkitektur, går inte att bedöma TMN-klass. Risk för falskt negativa svar. Arkitekturell differentierning syns inte. Passar inte så bra för immunhistokemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är typiskt för adenocarcinom?

A

cellerna är ofta vakuoliserade pga. Sekretproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad reglerar och beskriver biobankslagen?

A

reglerar hur vävnadsprover får samlas in och användas: Respekt för integritet, ska användas för vård, behandling och forskning.

Mänskligt material, inom sjukvården, sparas efter analys, för ett ändamål, kan spåras till individen.

Man ska informera patienten – ska ge samtycke + antecknas i journal – patienten kan när som helst återkalla ett samtycke.
Om man ska slänga provet – informera patienten att det kan leda till sämre vård i framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är etikprövningslagens syfte?

A

Syftet är att skydda den enskilda människans integritet och respekten för människovärdet.

17
Q

Hur kan man dela upp obduktioner i två grupper?

A

Klinisk eller rättsmedicinsk

18
Q

Nämn tre syften med obduktionen?

A

Fastställa dödsorsak

Vinna kunskap om sjukdomen, se om behandlingen haft verkan.

Undersöka förekomst av skador eller sjuklia förändringa i den avlidnes kropp

19
Q

Vem bestämmer om en obduktion ska genomföras?

A

Får utföras om den avlidne gett sitt samtycke i livet. Om detta inte skett MÅSTE man ha anhörigas samtycke. Om det är jätteviktigt att ta reda på dödsorsak(smittsam sjukdom) men en rättsmedicinsk undersökning inte är aktuell kan man obducera, anhöriga behöver inte underrättas om de är omöjliga att nå.

Det går inte att överklaga läkares beslut om att obducera – men anhöriga har ändå mer rätt.

20
Q

När obduktionen är klar, vad är viktigt att tänka på innan avslutar och går ut?

A

Att allt kroppsligt material ska läggas tillbaka i kroppen. Förutom biopsierna.

21
Q

Vilka skäl kan finnas till att göra en rättsmedicinsk undersökning?

A
  • Om man inte kan bortse möjligheten att döden har samband med brott
  • Misstanke om att fel i sjukvården gjorts
  • Döden kan antas ha orsakats av yttre påverkan – olyckor och trauma
  • Om det behövs för att fastställa identitet.
22
Q

Vad händer om anhöriga vägrar rättsmedicinsk undersökning? Vem fattar slutgiltigt beslut?

A

Får genomföras även om anhöriga vägrar. Beslut fattas av polismyndighet/allmän domstol/ allmän åklagare.

23
Q

Vad är tissue microarray kloss?

A

stansa ut en prick från flera olika klossar – många olika vävnader på en kloss. Ger cirka 250 snitt.

24
Q

Vilka lagar reglerar obduktionsverksamheten?

A

Obduktionslagen, transplantationslagen, biobankslagen och i viss mån
begravningslagen

25
Q

Vad gör man om man ser något misstänksamt vid obduktion, att man märker att det kan finnas brått inblandat?

A

Skulle något oförutsett inträffa under undersökningen skall

förstås obduktionen avbrytas och polis och rättsläkare kontaktas.

26
Q

Vid obduktionen noteras spänd blodfylld hjärtsäck - vilka två diagnoser är nu mest
aktuella?

A

Hjärtinfarkt med tamponad, och dissekerande aortaaneurysm med retrograd dissektion.

27
Q

Vid insnittning i hjärtat noteras ett ca. 5x5 cm stort område i vä. kammares framvägg. Det noteras att området är gulfärgat och det föreligger i området en ruptur. Hur gammal är infarkten?

A

4-10 dagar sannolikt

28
Q

Vad ser vi i ett ischemiskt område ifall det bildas nekros, som vid t.ex. hjärtinfarkt?

A

Maximal nekros, leukocyter, begynnande granulationsvävnad

29
Q

Plaqueruptur och trombotisering. Var i plaquet sker rupturen
vanligen?

A

I plaquets skuldra

30
Q

Vad påverkar plackets rupturrisk?

A

Stabiliteten i capdelen, graden av inflammation i atheromdelen.

31
Q

Vid vilket tillfälle MÅSTE anhöriga tillfrågas om godkännande av en klinisk obduktion
enligt gällande obduktionslag?

A

Om det finns personer som stått den avlidne nära skall någon av dessa underrättas
innan obduktionen utförs och ges skälig tid att yttra sig. Underrättelse behöver dock
inte ske om den avlidne gett sitt godkännande, eller om det är av särskild betydelse att
dödsorsaken fastställs!

32
Q

Fördelar med tissue microarray?

A

Kunskapskälla! Kostnadseffektivt, mycket information på ett enda glas. Alltid fräscha kontroller, stor åtgång.

33
Q

Vad kan biomarkörer användas till inom cancerfältet?

A

Primär/metastas-tumör (tumörtyp)
Prognosbestämning
Behandlingspredikation

34
Q

Beskriv vad du tittar efter i
mikroskopet när du bedömer dessa infärgade vävnadssnitt och vad som ligger till
grund för att kunna avgöra om det du ser representerar en tumör. Hur avgör du om
tumören är godartad eller elakartad?

A

Du bedömer först hur den mikroskopiska bilden skiljer sig från det normala, om den polypösa
förändringen har tumoriform uppbyggnad eller om det är inflammatoriskt betingade
förändringar. Då du konstaterat att det är en polypliknande tumör med oregelbundet,
körtellikt växtmönster, ökar du förstoringsgraden i mikroskopet och bedömer graden av
cellulär atypi. För att avgöra om den atypiska körtelliknande proliferationen utgör en
invasivt växande cancer letar du efter tumörförband som vuxit igenom lamina muscularis
mucosae.

35
Q

Du finner växt av ett adenocarcinom med medelhög differentieringsgrad och på grund
av detta opereras patienten i ett senare skede med en vänstersidig colektomi. Du får in
hela colonpreparatet till patologen i ofixerat tillstånd. Vad gör du med detta preparat?

A

Du klipper upp tarmen, sköljer rent och ser då en exofytisk tumör med cirka 5 cm diameter
som ligger nära den distala resektionsranden. Efter att du skurit ut en representativ liten bit
av tumören och den normala tarmväggen för att frysa in till biobanken, häller du formalin på
preparatet som sedan får fixera i ett dygn.

36
Q

Du ska nu bedöma och skära ut representativa vävnadsbitar för mikroskopisk
diagnostik. Vilka bitar skär du ut från hela detta preparat för att kunna ge ett
fullständigt svar till den behandlande läkaren?

A

För att kunna få en fullständig diagnos och bedömning av tumörens stadium så bäddade du in
delar av tumören där du makroskopiskt såg att den växte som djupast in i tarmväggen. Sedan
letade du noggrant igenom omgivande fettväv och lyckades isolera 16 lymfkörtlar som också
bäddades in. Till sist tog du en bit från den närmaste resektionsranden för att kunna bedöma
om operationen varit radikal.

37
Q

Vilka tilläggsmetoder kan du använda för att säkerställa att det rör sig om metastatisk växt
av colonadenocarcinom i dessa körtlar? Vilket stadium hade denna tumör då det visade
sig att det växte adenocarcinom i bägge körtlarna? (2p)

A

Du använde immunhistokemi med antikroppar riktade mot proteiner som finns i epiteliala
celler från en coloncancer men som inte finns i lymfoid vävnad. Vidare valde du antikroppar
riktade mot ett protein som bara uttrycks i delande celler (Ki-67) för att kunna avgöra om de
atypiska cellerna är prolifererande. Du valde antikroppar mot cytokeratiner som finns i
epiteliala celler och då du konstaterade att cellerna var positiva för cytokeratin 20 och att
dessutom flertalet av cellerna var positiva för Ki-67 kunde du fastslå att tumören hade
metastaserat till två perikoliska lymfkörtlar.
I ditt svar beskriver du vilken differentieringsgrad och typ av tumör det är och hur tumören
växer i förhållande till normala omgivande strukturer. Du sammanfattar till sist dina fynd i
ett PAD som lyder: “Vänstersidigt kolonresektat med radikalt avlägsnat medelhögt
differentierat adenocarcinom med lymförtelmetastaser i 2/16 lymfkörtlar. T3, N1, MX

38
Q

Du får i ett senare skede veta att patienten har många nära släktingar som också
drabbats av colo/rektalcancer. Vilka olika former av hereditär coloncancer finns det?
Vilka gener känner man till som är muterade vid ärftliga former av coloncancer? Vilka
metoder finns för att med molekylär patologi kunna kartlägga mutationer i dessa
gener?

A

De två huvudformerna av heriditär coloncancer är familjär adenomatös polypos (FAP) där
APC-genen är muterad och hereditär nonpolyposis kolorektal cancer (HNPCC), där DNAmismatch repair systemet är defekt genom mutationer i hMLH1, hMSH2 och hMSH6
generna.
Detta testas molekylärt med hjälp av sekvensering (APC-genen) och
mikrosatellitinstabilitetsanalys (MSI, DNA-mismatch repair-systemet vid HNPCC.