ADHD & AUTISM Flashcards

1
Q

Vad innebär neuropsykiatri och vilka tillstånd innefattas av begreppet?

A

Det är psykiatriska problem som hör ihop med neurologiska sjukdomar:
-ADHD
-Autism
-Asperger
-ADD
-Tvångssyndrom
-Tourettes syndrom
-Språkstörning
-DAMP
-Dyslexi
-Intellektuell funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad har neuropsykiatriska tillstånd gemensamt?

A
  • Tidig debut, drabbar ffa. män. Beror på samspel mellan arv och miljö.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Early symtomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations är ett samlingsbegrepp för vadå?
vad ska man tänka på angående diagnostik?

A

Utvecklingspsykiatriska och utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Bland annat beteendeproblematik och kognitiva svårigheter.

Funktionsnedsättningar överlappar mellan diagnoser, därför ska man överväga övriga tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur vanligt är ADHD?

A

5% av skolbarn och ca. 3% av vuxna har det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ADHD diagnos kräver allmänt:

A
  • Många symtom
  • Varaktighet
  • Funktionsnedsättning eller problem i livsområden pga. symtom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur och när screenar man för ADHD?

A

På BVC, skolhälsan kan man screena barn mha. SNAP-IV.
På VC kan man mha. anamnes och ASRS screena vuxna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Om du har en pt, barn reps. vuxen, på VC med misstänkt ADHD, vart ska pt remitteras?

A

Barn remitteras till BUP.
Vuxna remitteras till allmänpsykiatrin. Utreds inom öppen vården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv röda flaggor för ADHD:

A
  • omgivningen noterar.
  • svårighet i skola, jobb.
    -Oroliga anhöriga.
    -Risktagande beteende.
    -Svårighet med sociala sammanhang inkl. förhållanden.
    -Svårighet med vardagssysslor.
    -Misslyckanden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ADHD symtom förändras över tid, beskriv dessa förändringar

A

Under barnår styr rastlöshet och hyperaktivitet som sedan skiftar till inre oro. Uppmärksamhetsstörningen kvarstår dock.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad talar för att en person får kvarstående besvär av ADHD karaktär?

A

Tidig debut, ärftlighet, svåra symtom, tidig medicineringsbehov, samsjuklighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är diagnoskriterierna för ADHD?

A

-6/9 eller 5/9 symtom på ouppmärksamhet.
-6/9 eller 5/9 symtom på hyperaktivitet och impulsivitet.
- Åldersadekvat symtom i minst 6månader. Minst 2 livsområden.
-Flera symtom innan 12 års-åldern.
Förklaras inte bättre av annan psykiatrisk problematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan uppmärksamhet störning yttra sig hos ett barn?

A

Lyssnar inte, behöver mycket hjälp, får inget gjort och tappar bort saker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan uppmärksamhet störning yttra sig hos en vuxen person?

A

Tankspridd, prokastinerar, ineffektiv, långsam, desorganiserat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan hyperaktivitet och impulsivitet yttra sig hos en vuxen?

A

Inre rastlöshet, ineffektiv på jobbet, plumpa uttalanden,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan personer med ADHD ha svårigheter med?

A

Reglering av känslor, energi, motivation, aptit, sömn och en svårighet med exekutiv funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på hur svårighet i exekutiv funktion kan yttra sig?

A

Svårighet med planering, organisering, genomförande, att komma igång eller avsluta, prioritera och byta strategi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad ska man tänka på vad gäller ADHD medicinering och kvinnlig biologisk kön?

A

Att hormonfluktuationer påverkar interaktion och således dos behov av ADHD medicin. Dessutom förändras symtomuttryck efter menopaus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

-
-

A

Klinisk diagnos
- Anamnes för symtom.
-Sjukhistoria för samsjuklighet.
-Status för diff.diagnostik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

ADHD är en klinisk diagnos, för att få stöd till diagnos kan vi använda —– eller ——.

A

Semistrukturerade diagnostiska intervjuer
som DIVA-5.
Datoriserade testes: Qb+ eller TOVA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

ADHD har en stark samsjuklighet till psykiatriska och somatiska sjukdomar, hur kommer det sig?

A

Samsjuklighet beror på delade riskgener, mekanismer och gemensamma hjärnstrukturer som är involverade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser samsjuklighet ut hos barn/tonåringar?

A

Inlärningssvårigheter, uppförandestörning/skadlig substansbruk, ångest, annan neuropsykiatrisk problematik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ser samsjuklighet ut hos vuxna?

A

Beroende, ångest, depression, bipolär sjukdom, psykos, PTSD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan vara psykosociala interventioner för ett barn?

A

Stöttning i skola, för familjen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Barn med ADHD ska alltid få en icke farmaklogisk behandling, vad innefattar en sådan?

A

Psykoedukation, omgivningsanpassning med en lugnare miljö med få stimuli, anpassningar i förskola/skola samt beteendemodulering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka faktorer kan öka besvär av ADHD hos ett barn?

A
  • Högljudd miljö med många stimuli, stora grupper.
  • Multitasking, otydlighet.
  • Långvarigt och ansträngande arbete.
  • Belöning och feedback för långt efter.
  • Fysisk och psykisk obehag.
  • Förväntan av att behöva sitta still.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kan man göra för att underlätta för barn med ADHD, avseende mijlö?

A

Lugn miljö, lagom stimuli, liten grupp, strukturerade situationer.
- kortvariga och stegvisa instruktioner
- korta arbetspass.
- omedelbar feedback och belöning.
- Möjlighet till rörelse.
- En sak i taget.
- Vilostund, mellanmål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Beteendemodulering är en del av behandlingen vid ADHD hos barn. Vad menas med detta?

A

Beteendemodulering är ett sätt av anpassning. Det innefattar att strukturera vardagen med hjälp av kalender, fasta rutiner, regler. Det syftar till att göra allt som kan underlätta livet för ett barn med ADHD. ex: direkt belöning, konsekvent belöningssystem, positiva gemensamma stunder och närhet med familj.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Multimodal ADHD behandling hos vuxna innefattar tre områden, vilka?

A
  • Farmakologisk
  • Behandla samsjuklighet.
  • Icke-farmakologisk behandling.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur verkar medicinering på ADHD kärnsymtom?

A

Ökar: impulskontroll, uppmärksamhet, planeringsförmåga, korttidsminne, inlärning och motorik.

minskar: Hyperaktivitet, impulsivitet, rastlöshet, beteendestörning och aggressivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Det finns två huvudklasser av ADHD medicinering, vilka?

A

Centralstimulantia
Icke-stimulantia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ge ex. på centralstimulantia.

A

Metylfenydat: Concerta, Medikinet, Equasym, Ritalin.

Amfetaminpreparat: Attentin=dexamfetamin och Elvanse=lisdexamfetamin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Ge exempel på icke-stimulantia preparat som behandling för ADHD.

A

Atomoxetin= Strattera.

Guanfacin = Intuniv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad kan vara biverkningar på CS läkemedel?

A
  • Kardiovaskulära (hjärtklappning, hypertoni som ger huvudvärk).
  • Psykiska (sömnstörning, psykos).
  • Tics, ångest, försämrad depression.
  • Nedsatt aptit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad ska man ha för approach inför ADHD medicinering med CS?

A

Sätta realistiska mål, börja låg och långsamt och trappa sedan upp. Dosering ska vara individanpassad och pt ska följas upp för utvärdering av effekt och biverkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Om en patient med ADHD har samsjuklighet med ångest, depression, tics substansbruk så är 1a hands preparatet—-
vad gör den?

A

Atomoxetin (Strattera) är ett icke-stimulantia medicin som hämmar NE-återupptag.

Denna har ingen beoroendepotential men har biverkningar.

36
Q

Vilka biverkningar kan man få av Atomoxetin (Strattera)?

A

Hjärtklappning, ökad irritabilitet, suicidalitet.

37
Q

Intuniv dvs. Guanfacine är en ——— som är godkänd för ADHD behandling hos barn. Vilka biverkningar ger Guanfacine?

A

Är en alfa 2 agonist.

Trötthet, viktuppgång, låg blodtryck, blodtrycksfall och ortostatism.

38
Q

Hur mycket Guanfacine dvs. Intuniv kan du ge och hur ska man börja behandlingen?

Om man ska byta ut denna, vad ska man tänka på?

A

Man kan ge 1-6mg som trappas upp långsamt.
Om man ska sätta ut guanfacine (Intuniv) så bör man trappa ner för att undvika rebound hypertoni.

39
Q

Inför medicinering av ADHD bör man överväga flera saker, vilka?

A
  • Samsjuklighet psykiatrisk med sömnstörning, ångest, depression, beroende, PTSD, psykos.
  • Utesluta kardiovaskulär risk mha. EKG, blodtryck och ärftlighet för CVD i familjen.
  • Längd och vikt för barn dosering.

Man bör även utforska familjen/patientens attityd till behandling, förväntningar och mål.

40
Q

Är ADHD medicinering skadlig för hjärnan?

A

Nej, tvärtom studier har visat att medicinering har en gynnsam effekt när man avbildat hjärna och utfört studier på register data.

41
Q

Kan ADHD medicinering leda till beroende?

A

Nej, det skyddar om du tar det på rätt sätt. Däremot finns det personer som får en viss eufori av medicinering.

42
Q

Hur ska man tänka när en patient har ADHD och substansbruk?

A

Stabilisera substansbruk först innan ADHD behandlas. Detta sker på specialistenhet med kännedom om samsjuklighet.

43
Q

Hur ska man tänka vid patient med psykiatrisk diagnos och ADHD samtidigt?

A

Behandla det mest akuta först. Ex Affektiv sjukdom eller bipolär sjukdom.

Överväg medicinska och psykiatriska risker ex. CS förvärrar ångest och tics.

44
Q

Vad säger evidensen om icke farmakologisk behandling av ADHD? Kan inte barn få enbart det istället?

A

Evidensen för icke-farmakologisk behandling är låg. Det har inte visat en kvarvarande effekt.

45
Q

Vad finns det för icke-farmakologisk behandling mot ADHD?

A
  • Psykopedagogiska insatser för att öka kunskap samt anhörigutbildning.
  • Träna färdigheter, motion.
  • KBT för negativa tankar och övertygelser.
  • Hjälpmedel och stöd för att hitta strategier för en fungerande vardag.
46
Q

Varför är det viktigt med motion för patienter med ADHD?

A

Det ger bäst effekt för kognitiv och exekutiv förmåga, när man jämfört det med annan icke-farmakologisk behandling.

47
Q

Vad är arbetsterapeutens roll i ADHD behandling?

A

De gör en funktionsbedömning och ka förskriva hjälpmedel, definiera mål, utvärdera och ge stöd med vardagsstrukturen via antigen grupp eller individuell insats.
Vid behov kontaktar de också LSS boende eller gör insatser enligt SoL.

48
Q

Vad söker patienter med autism för? både barn och vuxna.

A

Barn
- Essence problematik
- Beteendeproblem, ångest, sociala svårigheter.

Vuxna
- Depression, ångest, suicidalitet.
- Arbetssvårigheter, utmattning.
- Sömnproblem, smärta och somatiska besvär.

49
Q

Hur vanligt är det med autism i Sverige?

A

prevalensen är 1-3%.

50
Q

AST har sk. Wings triad, vad är detta?

A

Wings triad innefattar de 3 områden där patienter med AST har svårigheter med, vilket speglar DSM 5 kriterier

  • Kommunikation
    DSM5: brist i social kommunikation och interaktion.
  • Social funktion: isolering, säger olämpliga saker, oförmåga att anpassa sig till andra.
  • Beteende.
    DSM 5: begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse och aktiviteter.
51
Q

Vad är diagnoskriterier för AST? enligt DSM-5

A

Redan under tidig utvecklingsperiod ska hen ha symtom som orsakar klinisk signifikant nedsättning av funktion och som inte förklaras av annan diagnos som intellektuell funktionsnedsättning eller globalt sen psykisk utveckling.

Patienten måste ha 3/3 A:
1.Bristande förmåga till social ömsesidighet.
2. Bristande förmåga till icke-verbal kommunikativ beteende.
3. Bristande förmåga till att utveckla, bevara och förstå relationer.

Samt 2/4 av följande:
- Stereotypa, repetitiva rörelser, tal eller bruk av föremål.
- Oflexibel fixering vid rutiner.
- Fixerade, begränsade intressen med abnorm intensitet/fokus.
- Hyper- eller hypo-aktiva vid sensorisk stimulering. Eller jätte intresserad för viss sensorisk stimuli.

52
Q

Utöver kärnsymtom har personer med AST brister i tre områden, vilka?

A
  • Central koherens: Snabbt och intuitiv se helheten och uppfatta en situation utifrån given info från omgivningen ex. går in i ett rum och känner efter viben i rummet.
  • Theory of mind; mentalisering dvs. förmåga att förstå att andra har egna tanka och liv.
  • Exekutiv funktion: planering, organisation, genomförande av aktivitet.
53
Q

Hur upptäcks autism?

A

Via info från anhöriga, eller pga. sena komplikationer som samsjuklighet i depression, ångest, substansbruk.

54
Q

AST är en —– därför har vi diagnostiska verktyg som:

A

Klinisk diagnos

  • Frågeformulär: SCQ, AQ
  • Strukturerad bedömning: ADI-R, ADOS
  • Psykolog utredning.
  • Arbetsterapeut
  • Fysioterapeut
  • Logoped
  • Observation i barngrupp.
55
Q

Vilken samsjuklighet ses vid AST?

A
  • Ångest
  • Depression
  • Aggression/beteendeproblem
  • Tic/Tourette
  • ADHD.
  • Sömnstörning.
56
Q

Vilka diff. diagnoser kan man tänka sig till AST?

A
  • Epilepsi- repetitiva beteende/rörelse/ljud.
  • OCD dvs. tvångssyndrom.
  • Intellektuell funktionsnedsättning.
  • Affektiv sjukdom.
57
Q

Vad är behandlingsprincipen vid AST?
Vilka faktorer måste man ta hänsyn till då?

A

Individanpassad bemötande, stöd och symtomlindring om samsjuklighet finns.

Faktorer som skall beaktas är
- ålder
- svårighetsgrad och funktionsnivå.
- Samsjuklighet
- Familjesituation och stödbehov.
- Tillgång och resurser; sjukvård, socialtjänst, skola, arbete, boende.

58
Q

Vilken lag stiftar att en person med AST har rätt till insatser?

A

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

59
Q

LSS består av 10 insatser som utförs via sjukvård/habilitering och via kommunens LSS handläggare/biståndsbedömare. Vilka insatser ingår?

A
  1. Rådgivning
  2. Annat personlig stöd.
  3. kontaktperson.
  4. Ledsagare.
  5. Boende, boendestöd via Socialtjänstlagen.
  6. Sysselsättning.
  7. Personlig ombud.
  8. Samordning och planering.
  9. Frågor och missnöje.
  10. Bostadsanpassning.
60
Q

Vad är element av AST “behandling”?

A
  • Tidig upptäckt.
  • Vägledning, planering och uppföljning.
  • Multiprofessionell stöd.
  • Evidensbaserade interventioner.
  • Involvera familj och nätverk.
61
Q

Vilka fyra områden “ behandlar” man vid AST?

A
  • Kommunikation.
  • Beteende.
  • Sociala färdigheter.
  • Medicinering (samsjuklighet).
62
Q

Vad kan man använda för att hjälpa en AST patient med beteende?

A

Tillämpad beteende analys, TBA, i skolålder för att kartlägga personens beteende och hjälpa de utveckla språk, kommunikation, lek, vardagsfärdigheter (ADL) och skolkunskaper.
Samt lära de att hantera problembeteenden som utbrott och stereotypier.

63
Q

Hur kan man utveckla en AST patients social färdighet och kommunikation?

A

Med Social färdighetsträning där de får utveckla förmåga till kommunikation, social samspel, empati, anpassning i gruppsituationer.

64
Q

Vad gör man på en social färdighetsträning?

A

Lär sig att starta konversationer, förstå verbala och icke-verbala signaler, sociala roller, normer, förväntningar, problemlösning och konflikthantering.

65
Q

Hur kan man behandla samsjuklighet vid autism?

A
  • ADHD: metylfenidat, atomoxetin, guanfacin.
  • Aggression: risperidon, aripripazol.
  • Ångest, depression, OCD: SSRI.
  • Sömn: melatonin.
66
Q

vilka habiliterande insatser kan man ge en pt med AST?

A
  • Boende: Boende stöd, anpassat boende, stödboende.
  • Sysselsättning: anpassad utbildning, arbetsmarknad med anpassad arbete.
  • Ekonomi: rätt till godman, förvaltare.
67
Q

Vad är prognosen för AST patienter?

A

Om de har en tidig upptäckt minskar risk för samsjuklighet. För de flesta är detta livslångt men vissa “växer ur det”, dock beroende på hög IQ och språkliga färdigheter.

68
Q

Vad är definitionen av Tics?

A

Plöstliga, snabba, återkommande Motoriska och vokala beteenden. Varierar över tiden. Går inte att hejda.

69
Q

Tics kan vara enkla eller komplexa, ge exempel på sådana! (motorisk och verbal)

A

Motorisk enkel: Ryckningar i kroppsdel.
Motorisk komplex: stora rörelser ex. fram och baksteg, känna på något.

verbal enkel: klick ljud, sniff, hostning.
verbal komplex: ord och fraser. Obsent snack sk. koprolali.

70
Q

När ökar Tics?

A

När man försöker slappna av.

71
Q

Vad är diagnos kriterier för Tourettes syndrom?

A
  • Multipla motoriska och en eller flera verbala tics.
  • Tics förekommer flera gånger varje dag ofta i serier. Nästan varje dag eller periodvis i över 1 år.
  • Orsakar lidande eller kraftig nedsatt social- arbetsmässig eller annan förmåga.
  • Debut innan 18 åå.
72
Q

Tourettes är vanligare hos pojkar och har en varierande svårighetsgrad. Men, vad beror tillståndet på?

A
  • Genetik
    de-novo mutationer.
  • Omgivningsfaktorer: hormoner, psykosocial stress, infektioner (PANSS), graviditet/förlossnings komplikationer.
73
Q

Vad beror Tourettes syndrom på neurobiologisk?

A
  • Avvikande banor mellan cortex-basala ganglier och cortex-limbiska systemet.
  • avvikande dopaminerg och histaminerg transmittorsystem.

Ibland har man sett avvikelser i motoriska kortikal områden, nucleus caudatus och lillhjärnan. Samt avvikande myelinisering av kortiko-striatala banor.

74
Q

Upp till 85% av barn med Tourettes syndrom har en eller flera komobriditeter, ge ex på sådana!

A
  • ADHD.
  • OCD
  • Depression
  • Ångest
  • Sömnstörning.
75
Q

Tourettes är en —– diagnos, vad kan man använda för att kartlägga kärnsymtom?

A

KLINISK DIAGNOS.
- Yale global tic severity scale YGTSS.

76
Q

Ge exempel på diff.diagnoser till Tourettes syndrom.

A
  • OCD.
  • Epilepsi
  • Myokloni
  • Dystoni
  • Parkinsons sjukdom.
  • Chorea

dessa utesluts via nerologen.

77
Q

Vad är behandling mot Tourettes syndrom?

A
  • Psykologisk/beteende terapi: Comprehensive behavioral intervention for tics and habit reversal training och Exposure and respons prevention.
  • Farmakologisk behandling, i 1a hand atypiska neuroleptika.
  • Neuromodulering med DBS, TMS.
78
Q

Vad ska man tänka på vid val av behandling hos pt med Tourettes syndrom?

A
  • Behöver pt mer än psykoedukation?
  • Vad orsakar mest problem, tics eller samsjuklighet.
  • Mäta symtom innan, under och efter behandling.
  • Beteendeterapi är viktig ffa för barn.
79
Q

Vad innebär habit reversal training, när används det?

A

Behandling vid Tourettes, är en beteendeterapi för att hitta alternativa beteenden.

80
Q

Vad innebär competing response, när används det?

A

behandling vid tourettes syndrom. Utveckla konkurrerande beteende för att motverka ticsen. Träning sker i minst ett par minuter.

ex. tics: fingerrörelse
motrörelse: sitta på händerna.

81
Q

Vad innebär awareness training, när används det?

A

behandling för tourettes, går ut på att medvetengöra tics.

82
Q

Om du tänker ge farmakologisk behandling mot tourettes ska du ta hänsyn till nytta risk, men vad ska du göra inför insättning?

A

Ta EKG och labprover.

83
Q

Ge exempel på läkemedel som kan användas mot tourettes!

A

Neuroleptika:
-typiska: Haloperidol(1-4mg), pimozid, sulpirid.
- atypiska: Aripripazol 10-30mg. olanzapin (5-10mg)

Noradrenerga preparat: Atomoxetin, klonidin dvs. Catapresan, Guanfacin.

84
Q

En läkemedel som kan användas vid tourettes är Catapresan, vad är det för läkemedel och hur verkar det?

A

Clonidine (Catapresan) en alfa adrenerg stimulerare med central och perifer effekt. Ger dock mycket biverkningar som ex. ortostatism då det hämmar sympaticus aktivitet.

85
Q

På mott kommar in ett barn för tics där man tänker Tourettes syndrom, föräldrarna är oroliga över framtiden, vad säger du?

A

Det brukar gå bra för de flesta då det ofats är övergående.