ADHD Flashcards
Riskfaktorer
Ärftlighet: Hög - 60-90% anses beror på gener
Ålder: Debut barndom, men kan många vuxna med kvarvarande diagnos/symtom som inte fått diagnos barndom.
Pojker x3, Män 1.5x (avser kvarvarande symtom/diagnos)
ADHD diagnos
Ålderinadekvata/utvecklingsinadekvata symtom på hyperaktivitet och impulsitivitet (HDD) och uppmärksamhetsstörning (ADD)
Duration: minst 6 månader
( + vanl associerade men inte diagnostiska)
Note: Om endast diagnoskriterier inom ADD eller HDD uppfylles ställs enskild denna diagnos, ADHD är således ADD+HDD diagnos. I förhållande till varandra förhåller de sig ADD>ADHD>HDD.
ADD diagnos
Minst 6 av 9 (Obs om diagnos > 17 år, endast 5 av 9)
- Svårt fäste och bibehålla uppmärksamhet över längre tid
- Bristande uppmärksamhet för detaljer / gör slarvfel
- Fullföljer inte uppgifter
- Lättstörd (i.e lättdistraherad), stimulikänslig (ljus,ljud)
- Svårt organisera tasks och aktiviter
- Undviker koncentrationskrävande uppgifter (t.ex läxor, fylla i blanketter)
- Upplevs inte lyssna
- Tappar bort viktiga saker (FL: nyckel, mobil - sånt viktiga för ålder)
- Glömsk, sådant man behöver varje dag.
Vidare (samma ADD)
Debut för 12 åå
Funktionsnedsättning inom minst 2 livsområden (studier/arbete/socialt)
Klinisk signifikant funktionsnedsättning inom minst 1 livsområde
Förklaras inte bättre av annan psykiska störning eller kognitiv funktionsnedsättning, och vidare ska ev. somatisk ink Lm och äv substansmissbruk uteslutits.
HDD diagnos
Minst 6 av 9 (Obs om diagnos > 17 år, endast 5 av 9)
- Håller på (Fidgetiness) - händer, fötter, mobil, kläder, hår, ålar sig i stol
- Frekvent lämnar sin plats/stol
- Rastlöshet / Spring runt
- Överdriver högljudd
- Alltid på gång
- Talar excessivt
- Kläcker ut sig svar innan frågan ställd
- Svår vänta på sin tur
- Agerar ofta utan att tänka
Vidare (samma HDD)
Debut för 12 åå
Funktionsnedsättning inom minst 2 livsområden (studier/arbete/socialt)
Klinisk signifikant funktionsnedsättning inom minst 1 livsområde
Förklaras inte bättre av annan psykiska störning eller kognitiv funktionsnedsättning, och vidare ska ev. somatisk ink Lm och äv substansmissbruk uteslutits.
Prevalens
5-10% skolbarn.
2.5-5% vuxna
ADHD symtom
Diagnostika - ovan för ADD och HDD
Samt associerade symtom (vanliga men inte diagnostika)
Motoriska svårigheter (“klumpig”)
Ffa finmotorik, även grov
Munmotorik (påverkar tal)
Perceptuella svårigheter
Avvikande perception i ett
eller flera områden: syn,
hörsel, lukt och smak,
känsel
Svårigheter med automatisering
T.ex Cykla, läsa, skriva
Svårigheter belöna sig själv. Leder till
○ Rutiner - svårt skapa och bibehålla
○ Ökar bekräftelsebehov
○ Ojämn prestation
○ Kicksökande
• Trötthet
○ Kan inte sortera intryck
○ Försöker vara tyst och koncentrera sig
○ Automatisserar sämre
Sömnproblem
DD / Samsjuklighet
Barn:
Uppförandestörning,
Autismspektrumstörning
Vuxna (80% samsjuklighet)
Substansmissbruk 30-50%
Ångest/Depression 25-30%
Personlighetsproblematik
Bipolär sjukdom osv
ADHD hos vuxa
• Omkring 65% av barn har fortsatta symtom och funktionsnedsättning som vuxna, men endast 15% uppfyller fulla diagnoskriterier
• I uppmärksamhetsstörningen (i.e ADD-delen) blir de exekutiva svårigheterna mer tydliga medan hyperaktiviteten/impulsitiviten (i.e HDD-delen) avtar.
○ Exektuvia förmågor:
§ Förmåga att planera (och således representera/abstrakt idé),
• Hos vuxna med ADHD leder till (funktionsnedsättning)
○ Svårigheter arbete, relationer, få vardag att fungera, ta hand om sin hälsa.
○ Samsjuklighet (upp till 80%)
§ Psykiatriska: Depression, Ångest, SUD
Somatiska: Hypertoni, fetma, kronisk värk
ADHD och SUD
- Vanligt: ADHD riskfaktor för SUD senare i livet, 2x vanligare med SUD hos personer med ADHD och ca 1/3 av de med SUD har ADHD
- Farligt: Sämre prognos, sämre livskvalite och intellektuell förmåga, fler återfall och inläggningar.
Orsaker till samsjuklighet mellan ADHD och SUD
• Gemensamma genetiska riskfaktorer - visade i tvilling och familjestudier
• ADHD symtom (ffa impulsitet) ökar risk droganvändning
Självmedicinerg? T.ex nikotin.
Utvecklingsanamanes (vuxna)
Hur var du som barn? • Hade du vänner? • Hamna du ofta i slagsmål? • Hur gick det i skolan? ○ Några problem lära dig läsa, skriva, räkna? ○ Avgångsbetyd högstadiet? ○ Behövde du något stöd i skolarbetet ○ Hur var din prestation (jämn/ojämn)
Hur var du som tonåring
○ Samma som ovan tillvidare…
Hur är du som vuxen • Arbete • Hur många jobb har du haft? • Längsta du jobbat på samma ställe? • Har du blivit uppsagt/sagt upp dig från jobbet • Vad skapar problem på jobbet • Relationer • Ekonomi • Övriga • Har du svårt kontrollera din ilska? • Har du svår att passa tider? • Problem med beroende - missbruk/dobbel/dataspel • Fritidsintressen
Utredning
Utredning
• Symtomdiagnos (anamnes)
○ Stöd diagnos:
§ Snap (barn) , Diva (vuxen) ; Strukturerad intervju för ADHD symtom
§ 5-15 ; Utvecklinganamnes intervju med patient + anhoriga
§ CPT - Qb-test el TOVA (Test of variable attention)
• Uteslut DD ( / Finn samsjuklighet)
○ Psykatrisk - MINI
○ SUD - Audit, Dudit, drogtest
• Begåvning och annan neuropsykatrisk störning (t.ex autism, utvecklingsstörning)
?
Etiologi/Orsak ADHD
Detalj okänd. Komplex polygent tillstånd där ärftlighet/genetik 60-90% och miljö 10-40%
Behandlingstrategi
Läkemedelsbehandling är en komponent i ett multimodalt behandlingsprogram där också psykosociala och pedagogiska insatser ingår. Icke-farmakologisk behandling skall alltid ingå (tillsammans eller föregå farmakamella behandlingen). Hos barn är icke-farmakamell behandling alltid förstahandsval.
Icke-farmakamell behandling
Icke-farmakologisk
• Psykoeduktion - patient och föräldrer/anhöriga
• Anpassning (av krav till förmåga/funktion)
○ Struktur, Förutsägbarhet, Tydligt Schema, Visuellt stöd, Minska stimuli, Korta arbetspass med vilostunder
• Note - svag eller ingen effekt PTB ink KBT
Lm-val och riktlinje (SocS)
Centralstimulantia
Metylfenidad (Concerta,
Ritalin)
LisdexAmfetamin (Elevanse,
Attentin)
Atomoxetin (Strattera)
Guanfacine (Intuniv)
Riktlinje preparatval:
Metylfenidat förstahandsval. Vid otillräcklig effekt tillägg lisdexamfetamin eller atomoxetin. Tredjehandsval Guacinin.
Vid behandling: ADHD och samsjuklighet hur tänka?
I regel behandlas för det problem som orsakar störst funktionsnedsättning/lidande för patient. Affektiv sjukdom ink bipolär behandlas alltid först. SUD skall alltid första stabiliseras, sköts av specilist inom området. Vid valet av preparat som insätts för behandling av ADHD beakta alltid samsjukligheten
Vanlig fråga som du som läkare måste kunna besvara:
Är ADHD medicinering farlig för hjärnan?
ngen forksning, i.e evidens, pekar mot detta. Däremot finns stor antal studier som istället pekar mot att medicinering har gynnsam effekt. Dock finns få prospektiva studie på vuxna med ADHD. (**Strattera används vid t.ex. samsjuklighet med ångest o depression, substansberoende, tics)
Metylfenidat (@ Concerta, Ritalin)
Preparat: Metylfenidat (@ Concerta, Ritalin),
LisdexAmfetain (@ Elevanse, Attentin)
Effekt: God och snabb effekt på kärnsymtom vid ADHD i.e ökad uppmärksamhet och minskad hyperaktivitet/impulsitet
MaO: Centralstimulerande men verkningsmekanism i detalj okänd. Tros ffa verka genom blockera presynaptisk återupptag av dopamin och därmed öka dopaminerg neurotransmission. Ffa då i mesokortikala banan.
BIV: Kardiovaskulära bl.a hjärtklappning. Psykiska (ångest, depression, psykos), sömn. Nedsatt aptit, ev sämre tillväxt hos barn. Om tics kan de förvärras.
Note: Omkring 75% visar god klinisk förbättring. CS ökar inte risk för missbruk hos ADHD patienter, snarare tvärtom. Dock är CS ett missbrukspreparat. CS kan föreskrivas till missbrukare men förutsätter strikt kontroll. Studier gjorde främst på barn, relativt få på vuxna och vidare få långtidsstudier.
Insättning: Börja låg dos och långsam upptrappning till fullgod effekt eller maxdos. Uppföljning regelbundet - avseende biverkningar och behandlingseffekt.
Atomoxetin (@Strattera)
• Effekt: Analogt metylfenidat men inte lika god effekt
• Mao: NA återupptagshämmare
• BIV: Likt ovan kardiovaskulära och psykiatriska i första hand, ffa hos ungdomar kan ge ökar irritabilitet och ökar suicialitet.
Note: Ej missbrukspreparat
Guanfacine (intuniv)
- Effekt: Analogt metydlfenidat men inte lika bra effekt
- Ma: Alfa2-antagonism.
- BIV: Trötthet. Kardiovaskulära men ingen hypertoni utan lågt blodtryck, blodtrycksfall, ortostatism. Ingen sömnstörning. Viktuppgång.
- Note: Låg dos långsam upptrappning. Vid utsättning långsam uttrappning för undvika rebound hypertoni. Ges till kvällen då förbättrar sömn
