A. Akut kirurgi buksjukdomar Flashcards
Hur bör en läkare gå tillväga vid en undersökning av buken? och varför?
- Inspektion (titta)
Inkluderar patientens hudkostym samt bukens konfiguration (yttre form) och eventuella operationsärr - Auskultation (lyssna)
Syftar främst till att konstatera om tarmljud finns eller inte (om tyst föreligger ett paralytiskt ileus) eller om “metalliska” klingande tarmljud föreligger (typiskt för mekanisk ileus) - Perkussion (knacka på kroppen)
Syftar främst till att skilja mellan vätska och gas om buken är uppspänd. Dovt ljud innebär vätska
och ihåligt innebär gaser - Palpation (känna)
Palpation av buken, ljumskarna, (samt yttre genitalia hos män och rektalundersökning hos såväl män som kvinnor, som dock alltid utförs av läkare). Kontrollera om det förekommer ofrivilliga
muskelsammandragningar och man börjar längst ifrån där patienten har ont. Hård/mjuk mage?
Detta gör man just i denna ordning för att alla läkare ska göra på samma sätt och
för att man lättare ska kunna identifiera förändringar och det är bättre att börja
kolla på magen innan man palpera för det kan irritera och kan inte får den riktiga
bilden av hur magen ser ut.
Vilka prover och undersökningar är viktiga vid akut buksmärta? och Varför?
- Vitala parametrar Blodtryck, andningsfrekvens, saturation och puls. Det är viktigt att tidigt upptäcka svårt sjuka patienter och snabbt agera, innan tillståndet hinner förvärras och bli livshotande.
- Blodprover
- Elektrolyter, leverstatus, koagulation, Hb värdet mm
- CRP
- Urinprov
För att utesluta infektioner och sjukdomar i levern samt blodstatus - Röntgen/ultraljud - FAST/eFAST
CT/DT buköversikt eller den klassiska buköversikten (BÖS) kan snabbt ge en indikation om akuta tillstånd som obstruktion, hinder, fri gas eller vätska, vissa strukturella förändringar, främmande kropp och urinvägskonkrement (stenbildning). Skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ - EKG: kan vara indicerat hos alla > 45 år med akuta buksmärtor och även vid anamnestisk eller klinisk misstanke om hjärt- och kärlsjukdom hos övriga patienter.
Vad är det första du ska kolla vid en akut patient?
- A – Airway: om de inte pratar har de inte fri luftväg
- B – Breathing: kolla andningsfrekvens
- C – Circulation: hudfärg, vit/rosa, kall/varm, P och BT
- D – Disability: neurologi, medvetandegrad, motorik
och känsel, blodsocker - E – Exposure: kolla hela huden, fram och baksida
Vilka är de fem viktigaste kirurgiska diagnoserna att överväga och utesluta hos patienter som söker för: högt belägna eller diffusa buksmärtor i kombination med allmänpåverkan, cirkulatorisk påverkan och/eller smärtpåverkan?
- Rupturerat abdominalt aortaaneurysm (rAAA)
- Tarmischemi (nedsatt blodförsörjning till en del av tarmen)
- Ileus (med eller utan strangulation av tarm)
- Perforerat ulcus (sår genom sjuklig process)
- Pankreatit (inflammation i bukspottkörteln)
Vad står minnesregeln BIOPSI för?
Utgår från orsaken bakom smärtorna och omfattar så gott som alla relevanta kirurgiska diagnoser.
B - Blödning ( till ex rAAA, blödning från mjälte och lever, psoas- eller rektusmuskel)
I – Ischemi (lokal syrebrist i vävnad) (främst akut och långvarig tarmichemi, ibland andra organ som till exempel njure och mjälte)
O – Obstruktioner (illeustillstånd, gallstens- och njurstens sjukdom)
P – Perforationer (tex ulkus, tumörer, appendicit och divertikulit)
S - Sekundära orsaker (tex tumör, trauma, iatrogent orsakad av läkaråtgärd eller sjukhusvård)
I - Inflammationer/infektioner (tex pankreatit, appendicit, divertikulit, kolecystit (inflammation i galblåsan), kolangit (infektion i gallgångarna), okomplicerat ulkus)
Vilka organ ligger i vilka delar av magen?
Höger arcus (uppe)
- levern och gallvägar
Höger fossa (nere)
- tunntarm till tjocktarm och blindtarmen
Vänster arcus (uppe)
- pancreas och magsäck
Vänster fossa (nere)
- tjocktarm/sigmoideum
Vart gör det ont vid, direkt palpum, indirekt palpum och släppum?
Direkt palpum: trycker på ett område och det gör ont just där
Indirekt palpum: trycker på ett område men det gör istället ont på ett annat område
Släppum: gör inte ont när man trycker men när man släpper upp
Vad är de vanligaste generella direktiven vid planering för bukoperationer?
Fasta: De allra flesta blir ordinerade fasta vid ont i magen tills man vet vad som orsakar det. Alltså 0/OS, inget via munnen.
Fasta innan narkos för att man inte vill att patienten ska kräkas när hon är sövd för då kommer patienten aspirera maginnehållet och risken för pneumoni ökar.
PVK: ofta läkemedel som ges, ofta grov PVK
Dropp: infusion ordinerad av läkare för att inte torka ut och bli sämre pga 0/OS. Bra med näring och vätska
Ventrikelsond - För att avlasta magen och tarmarna då vid sövning vill man inte
riskerar kräkning som kan leda till pneumoni då maginnehållet hamnar i lungorna.
Vad är Ileus och vad är behandlingen vid Ileus (tarmvred)?
Mekaniskt illeus: något i vägen ex tumör, vridningar eller att det är något främmande som är i vägen så att tarmen inte kan jobba sig framåt. Alltså att det är ett hinder
Paralytiskt illeus: nyopererad och svårt att hitta rytmen igen: ingen tarmrörelse
Stopp i tunntarm (mat stannar i magsäck)
- Illamående
- Kräkningar
- Smärta i skov (gör ont när tarm jobbar)
Behandling
1. Ventrikelsond: för att avlasta illeus så att den inte fylls på och spricker
- Fasta 0/OS
- Vitala parametrar tas
- Bukens utseende är viktigt: buken blir större vid stopp, om magen blir mindre så blir den bättre men om magen blir större och större är problemet kvar
- Ofta operation
- Passage röntgen för att röntga och ta bilder = Patienten dricker en lite tjockare kontrast och sen tar röntgen bild efter 2 timmar för att se hur långt kontrasten kommit. Efter 6 timmar får de åka tillbaka till röntgen, intervallet mellan undersökningar är olika beroende på läkarens ordination. Eftersom denna kontrast är lite tjockare än andra så kan det vara så att den löser upp eventuella hinder, alltså kan kontrasten göra så att tarmen vrider tillbaka sig
Vad är Tarmischemi och vad är behandlingen?
- Kan uppstå i många delar av tarm och inte bara tunntarm
- En del av tarm får inte cirkulation pga blodpropp eller stryper av blodcirkulationen
- Extrem smärta som inte går över
- Lös avföring eller ingen avföring alls
- Vitala parametrarna är viktiga
- Ichemi påverkar många delar av kroppen
Behandling:
bara operation
Förbered = meddusch, pvk, kanske något läkemedel innan, blodgrupp och bastest, beroende på hur lång tid op kmr ta: kad, op mindre än 2 h ingen kad, bladderskan för att ta reda på om de har urin innan op, förhindra resurin
Vad är koloskopi och när görs den?
Koloskopi för att ta reda på sjukdomen såsom divertiklar/tarmfickor
(läkare går upp med en kamera i rektum och tittar på tjocktarmen då kan man utesluta)
Vem har en större risk att få Volvulus?
Tarm har slingat sig vid sigmoideum vilket kan göra att man samlar på sig mycket vätska och avföring
Vanligt hos patienter över 60 med förstoppning problem sedan innan
Kvinnor som född barn pga bredare bäcken och mer plats för tarmarna att röra på sig
Livshotande om den spricker som leder till peritonit
Vad är behandlingen vid Volvulus?
Operation
Eller koloningjutning (Man för upp en rektalsond och förbi hindret och sprutar upp kontrast så att det vecklar ut sig och då rinner vätskan och avföringen som samlats ut genom rektal slangen)
Kan upprepa om man fått det en gång, har man fått det en gång finns det stor sannolikhet att man kan få det igen
