B. Njur & urinvägs sjukdomar Flashcards
Vilka två faktorer baseras definitionen av akut njursvikt på?
Snabbt försämrad njurskada som leder till minskad eller upphörd GFR som leder till: Försämrad urinproduktion.
Vilka är de kliniska symtomen vid Akut njurskada?
Oliguri <400ml/dygn. (onormalt liten urinproduktion)
Anuri. <100ml/dygn. (ingen urin produceras)
Hyperkalemi. (Höga halter av kalium i blodet)
Acidos. (då det arteriella blodets pH-värde sjunker under 7,35)
Övervätskning med ödem.
Vilka tre olika njursvikt känner du till?
Akut njurskada delas in beroende på dess patogenes i prerenal, intrarenal och postrenal njursvikt.
Ge exempel på vad som kan utlösa de olika typerna av njursvikt?
Prerenal njursvikt
- “Före njure” = njurartären
- Försämrad cirkulation
- Antingen pga hypervolymi (förlorat mycket blod, kräkningar, urinmängder) eller att man har väldigt lågt blodtryck, ishemi i njuren där cirkulationen är dålig
Intrarenal njursvikt
- Njurvävnad skadas ex inflammation, infektion, gifter
- En prerenal kan övergå till en intrarenal om ex cirkulationen upphör och skapar ishemi och nekros
Postrenal njursvikt
- Efter njuren ex stopp i uritär
- Uritärsten, en tumör, förstorad prostata
- Om urin är blockerad kmr det att ansamlas och ökat tryck som leder till trycket i bomankapsel ökar, netofiltrationstrycket ökar och försämras
Vilka blodprov brukar ordineras för att få en uppfattning om en persons njurfunktion?
- P-Kreatinin. (kreatininvärde är ett rutinprov, grov uppfattning om gfr) (estimera gfr utifrån patientens kön och ålder) (ju högre kreatinin desto lägre gfr) (kopplat till muskelmassa också, muskulös = högre kreatinin)
- P-Cystatin. (Uppfattning om gfr)
- Kreatinin Clearance. (motsvarar grovt gfr)
P-Urea. (Ämne som ansamlas och förhöjs vid njurpåverkan)
SR, CRP, Leukocyter. (infektionsparametrar)
Immunologiskaprover. (vissa njursjukdomar beror på immunologiska sjukdomar)
Ultraljud.
Bladder scanning.
Hur diagnostiseras akut njursvikt?
kolla Vätskebalansen
Vikt (pat. gått upp i vikt? Ödem)
Predisponerande sjukdomar? . (sjukdomar som ökar risk för njurskada ex diabetes, högt bt)
Läkemedel som påverkat njurarnas funktion? . (NSAID, ACE hämmare)
Prostata. (förstoring)
blodprover
Vad är behandlingen till Akut njursvikt och Kronisk njursvikt
Akut njursvikt behöver ofta behandlas på sjukhus. Vanliga åtgärder är intravenös vätska, och att ta bort det hinder som blockerar urinvägarna om det finns ett sådant. De flesta som har akut njursvikt blir helt bra igen. Behandla orsak och symtom. Om det inte hjälper = dialys
Vid kronisk njursvikt blir njurarnas funktion sämre och sämre, och det finns ingen behandling som kan stoppa förloppet. Dock finns det mediciner som gör att försämringen inte går lika snabbt, och mediciner som kan hjälpa mot symtomen som njursvikt ger. Vid riktigt svåra fall av njursvikt krävs dialys eller njurtransplantation.
Vilka komplikationer kan uppstå hos en person med kronisk njursvikt som befinner sig i CKD stadium fyra och hur kan dessa symtom behandlas farmakologiskt
Vätskebalans/Ödem:
- Optimering av saltintag. (salt binder vatten, försiktig med saltintag)
- Diuretikabehandling. (Producerar inte tillräckligt med urin)
Hypertoni:
- Vätskebalanskontroll. (blodvolym påverkar blodtryck)
- ACE-hämmare, ARB.
- Betablockerare.
- Kalciumantagonister.
Hyperkalemi:
- Minskat intag av kaliumrik föda.
- Jonbytare.
Metabolisk acidos:
- Behandlas med Natriumbikarbonat.
Hyperfosfatemi:
- Hormon (paratyroideahormon) som bryter ner benet så fosfat måste minskas
- Minskat intag av fosfat.
- Fosfatbindare.
Hypokalcemi:
- Låga nivår aktiverar para hormonerna också via osteoklasterna
- Tillför Kalciumsalt.
- Tillför D-vitamin.
- Kalcitrol.
Anemi:
- Erytropoetin.
- Järnbehandling. (fylla på järndepåerna i blodet)
Uremisymtom:
- Uremi symtomen beror på kvävehaltiga slaggprodukterna därför viktigt med proteinreducerad kost
- Proteinreduceradkost.
- Aminess. (tillför aminosyrorna som kroppen tillverkar naturligt)
Vad menas med en glomerulonefrit ?
En glomerulonefrit kan ge upphov till en nefrit eller nefrosbild.
Vilka är symtomen vid en:
A) Nefrit ?
B) Nefros ?
Inflammation i glomerulus = glomerulonefrit. Inflammationen gör att njurarna inte kan rena blodet som de ska. Ökad permeabilitet i ”filtrationsbarriären” med läckage av blodkroppar och proteiner som följd.
Reaktion på skadan, antingen:
1. Läkning och återställd struktur.
2. Skleros och progress av inflammation. (njursvikt till slut)
A. Hypertoni. Proteinuri. Hematuri. Ödem. Nedsatt njurfunktion.
B. Hypertoni. Proteinuri. Hematuri kan förekomma. Ödem i buk och ansikte. Hypoalbuminemi. Hyperlipidemi. (förhöjda blodfetter). Hyperkoagulabilitet. (rubbning i koagulationssystemet vilket påverkar trombosbildning).
Nefrotiskt syndrom kännetecknas av allvarlig proteinuri, dvs. stora mängder protein, inklusive albumin, i urinen, medan nefritiskt syndrom huvudsakligen är inflammation. Beroende på de specifika underliggande tillstånden hos de två är nefrotiskt syndrom ofta det allvarligare
Vilka är de två vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt och kan du också ange några mindre vanliga orsaker
- Diabetesnefropati.
- Glomerulonefrit.
Nefroskleros.
Polycystnjuresjukdom. (heriditär)
Vad menas med uremi?
Uremin innebär en rubbad aminosyrametabolism. Även kallat urinförgiftning. Kvävehaltiga nedbrytningsämnen/slaggprodukter utsöndras ej, utan samlas i blodet. Utsöndringen av urea försämras i takt med försämringen av njurfunktionen och därmed höjs koncentrationen av urea i blodet.
Vad menas med konservativ uremivård ?
Vad menas med aktiv uremivård ?
Konservativ uremivård= behandla njursvikten farmakologiskt
Aktiv uremivård= dialys eller njurtransplantation.
Vilka olika typer av inkontinens känner du till ?
Ansträngningsinkontinens
- Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och beror ofta på en försvagning av bäckenbotten.
- Urinläckage sker ofta i form av skvättvisa läckage i samband med ansträngning, till exempel hosta, nysning, sportaktiviteter och tunga lyft
Trängningsinkontinens
- Personer med trängningsinkontinens har i grund och botten en överaktiv blåsa.
- Denna kan ge symtom som täta trängningar (frecuency), som kan vara hastigt påkomna (urgency) och behov av att tömma blåsan nattetid (nokturi).
Blandinkontinens
- Blandinkontinens är en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens. Detta är den vanligaste inkontinensen hos äldre kvinnor.
Överrinningsinkontinens
- Överrinningsinkontinens är ett urinläckage orsakat av att blåsan är överfull, så kallad urinretention, och inte kan tömmas. Denna inkontinens drabbar oftast män och den vanligaste orsaken är att en förstorad prostata utgör ett blåstömningshinder men det kan även förekomma i samband med alkoholintag, i samband med anestesi och av en försvagad blåsmuskel. Kvinnor kan även drabbas och då är den vanligaste orsaken framfall eller efter förlossning
