4.Emosjoner & Kognition Flashcards
Vad är emosjoner?
Beskriv vägen ifrån Emosjon till Behov (motivation)
Emosjon, defineres av “sinnets rörelse” (sinnesbevegelse) som respons till stimuli (extern/intern)
Emosjon (fysiologisk reaktion) som kan leda till känsla, som leder till “mood”
- Respons på stimuli
- Temporär känsla (subjektiv)
- Leder till “mood” f.eks nedstämdhet eller “on the alert”
- Detta påverkar hur vi tolkar information (bias, context, känsla - gut feeling)
- Utifrån detta skapar vi gärna motivation för mål (som vi skapar själva)
- Behov skapas
Hur har emosjon påverkat oss evolutionärt?
Hur påverkar det vår uppmärksamhet(attention)?
Vårat behov av att (a) äta, pga vi är hungriga (fysiologiskt behöver vi näring) kan bli nedprioriterat när (b) det är en tiger som försöker äta oss - så vi klättrar upp i ett träd.
NB! Endogenous attention för våra fysiologiska behov, överskrids av exogenous attention att överleva. Emosjon skapar oro, leder till känslan av rädsla som leder till “vara på sin vakt” (mood) som kommer påverka vilka val vi tar när vi skall klättra ner ifrån trädet.
Vilket bidrag har (Anthonio Damasio, 1944-idag) för vår förståelse av emosjoner och kognition?
(A.Damasio) (1) visar till detta, att emosjoner skapar motivation för oss (2) han menar på att internt så använder vi oss av somatiska markörer som mer eller mindre är ”prislapparna” på våra emosjoner (3) I detta exemplet så är emosjoner (priset eller värdet) på en viss reaktion (4) detta gör att vi ”skapar mening genom valen vi gör”
Hans arbete inom neurovetenskap har påverkat vår nuvarande förståelse av neural systems, som inlkuderar minne, språk och medvetande
Hur arbetar Robert Zajnoc, vidare ifrån A.Damasios arbete med somantiska markörer?
(Robert Zajonc) Tar detta vidare i
(1) med affective primacy som är en teori som visar till att vid interaktion av stimuli (2) så gör vi en form av tolkning (appraisal) som speglar hur vi tolkar objektet
(3) detta är påverkat av olika former av bias
(4) f.eks attention bias är påverkat av emosjoner, att vi har ett positiv relation till objektet, kommer påverka hur vi förhåller oss till det.
- Det är tydligt att tankar kan ge känslor
- Och sinnesintryck, kan ge olika känslor beroende på hur dem tolkas (appraisal)
- Känslor kan påverkas i hur vi tolkar dem (f.eks panikångest)
* Detta illustrerar att om du har en negativ trait (negativa tendenser) så kan det påverka hur du tolkar din omgivning drastiskt.*
Vem står bakom teorin “Appraisal theory”?
Appraisal theory ”the assertion that emotions result from our interpretations of, or reactions to, events”
Appraisal i detta sammanhäng reflekterar processen när vi får (1) stimuli (2) som sedan tolkas appraisals) kognitivt värderas (3) för att sedan utlösa en reaktion av emosjon/känslor.
(1982,1991) så menade Lazarus att cognitive appraisal är fundamental till emotionell erfarenhet och att det inte kan separeras ut ifrån den kognitiva aspekten av emosjon/känsla.
Det är uppenbart att tidigare erfarenheter påverkar bedömning och andra emosjonella faktorer påverkar i denna process.
Men om den uteslutningen alltid skulle inträffa – det är frågan som det inte är tillfredställande bevis för.
Multi-level theories: menar på att det ibland är kognition inblandad (appraisal) men att det är tillfällen när det inte är beroende av det. (1) en snabb rute, som fungerar reflexivt (2) en långsammare som leder till en cognitive appraisal och bedömning.
Vad betyder CBM-A?
KBT för attention
CBM-A = (1) probe för att mäta naturlig bias (2) probe spesifika platser för att försöka inducera ny bias (3) genom att riktiga uppmärksamhet mot något annat (4) positive attention training (se fig 12.5 där vill attention försöka fokuseras på det neutrala, istället för det negativa aka. Bias)
Metoden har visat sig väldigt effektiv f.eks i (GAD) i studier för patienter med general anxiety disorder, så visade det goda resultat med att ”ändra fokus ifrån threat till neutral i ord”
Vad betyder CBM-I?
CBM-I, KBT för interpretation
CBM-I = Se homographs för alternativ eller (1) leda in ny interpretation f.eks ifrån negativ tolkning till positiv i ord,meningar som kan vara bägge delar (2) detta kan hända genom att ”tvinga” engagemang till det postiva ordet p*nc*ak* (3) genom att tvinga interaktion så kan du styra interpretation
CBM-I, using ambiguous passages: 1. Training items 2. Test items 3. Recognition test
Mycket goda resultat I anxiety disorders, men också med exempel när effekten har varit liten.
Vad handlar Aaron Beck & Albert Ellis´s, CBM om?
Principen är att fokusera på att förändra (maladaptive) tankemönster, error, bias som är depressions skapande (depressogenic) Vissa teorier menar på att dessa tankemönster skapar depression, andra menar tillrättalägger för depression. Om dessa tankemönster kan ändras, då kan depressionen lösas.
ABC konceptet:
(A)ctivating event: Händelsen (stimuli)
(B)elief: Vår uppfattning/tro baserad som vi skapar själva
Emotional (C)onsequences: Konsekvens och emotion som reflekterar våra (B)
Fel inträffar när, vi tror att A (på egen hand) leder till C, hellre än att vi förstår att B leder till C.
Dvs. att händelsen A leder direkt till C (emotionella konsekvensen) utan att det har med B att göra. Vilket skapar en bild av händelsen som inte är nyanserad i det förstånd att vår B (baserat på bias) har påverkat konsekvenserna.
Hur påverkar vårat humör (mood) vår kognition?
Humör / stämmingsläge (mood) kan variera i styrka, mer långvarig än emosjon och inte nödvändigtvis bundet till en påvislig händelse eller situasjon.
(a) Du kan vara arg (emosjon), men det går över. Efter det har gått över så kan ditt humör vara irritabelt eller nedstämt. Detta visar att din emosjon kan påverka ditt mood
(b) Humör kan påverka hur vi tänker, humör kan tänkas vara en signal på situationen vi är i (Schwartz, 1990)
Allt går bra gott humör -> överfladisk tänking
Flera experiment, där humöret har blivit påverkat (som är enkelt) i korta perioder. Signal om ”att allt är bra” gör att personer inte vill granska flera lösningar/potential för fel.
Svår situation -> dåligt humör -> grundlig tänking
(se ovan) dåligt humör leder till en mer kritisk hållning, du köper inte det första och bästa valalternativet. Evaluering blir smittad av ”dåligt” humör – du grubblar och letar efter andra alternativ. Normativt, gör du mer av det du borde.
Hur spelar attention bias in i emosjoner & kognition?
Attention bias, f.eks negativ-spiral eller positiv-spiral (bättre dokumentation)
Thought congruity, dina tankar avspeglas I ditt humör. Exempel på när emosjon och cognition arbetar tillsammans.
(1) soligt väder (2) associeras med gott humör (3) solsken (positiv) har visat att aktiv return. (1982-1997 Hirshleifer & Shumway, 2003)
” i won at capitalism” Du vänjer dig snabbt vid positiva/negativa habitat och kan tillpassa dig. Vinnaren av kapitalism kommer antagligen hitta sätt att vara olycklig efter en tid när rikedomen blivit vardag. Dopamin som tidigare klassificerats som ”lycke-hormonet” borde kanske hellre refereras till motivasjons-hormonet.
Är det helt nödvändigt med Appraisal (Lazerus och Zajonc) i alla lägen?
Appraisal (förtolkning) påstår att stimuli måste värderas kognitivt (appraisal) som en mellanled:
Stimuli -> kognitiv appraisal -> emosjon
Men
Känslor, värderingar och förtolkningar
- Det verkar som appraisal inte alltid är nödvändigt för att vi skall känna något. Men här måste vi ha två tankar i huvudet på en gång
(1) Det är tydligt att tankar kan ge känslor
(2) Och sinnesintryck, kan ge olika känslor beroende på hur dem tolkas (appraisal)
(a) Känslor kan påverkas i hur vi tolkar dem (f.eks panikångest)
(b) Detta illustrerar att om du har en negativ trait (negativa tendenser) så kan det påverka hur du tolkar din omgivning drastiskt.
Vilka emosjoner, kan bidra till kognitiv bias?
State emotion = Kortare intervall än mood - hur mår du nu? Känsla/emosjon i ögonblicket i kontrast till mood (över tid)
Emotional traits = Tillpassningar eller karaktärsdrag.
”Vilken typ av person du är” f.eks en individ som är mer tillnärmad att bli arg och utagerande, eller en person som har en tendens att oroa sig för saker, eller en optimist.
Det är inte konsensus i hur dessa kategoriseringarna bör göras eller vilka aspekter som skall vara i fokus i förhållande till andra.
Emotional information = Kan referera till ett minne (MCM) Om ett visst mood var närvarande i detta minnet.
