4. Avtalsrätt, olika sätt att ingå avtal, avtalsbrott etc Flashcards
Allmän avtalsrätt
Avses regler som är gemensamma för alla avtalstyper
Speciell avtalsrätt
Avses regler som är avsedda för en viss avtalstyp (t.ex. köplagen, konsumentskyddslagen, skuldebrevslagen)
Vad är ett avtal?
- En överenskommelse mellan olika parter (skriftligt,, muntligt eller konkludent)
- En s.k. rättshandling, är en viljeförklaring, varmed man stiftar, ändrar eller upphäver rättigheter och skyldgiheter
- En civilrättslig förpliktelse, avtal är vanligaste formen av “de 3 förpliktelserna”.
- Bindande rättsligt förhållande, för bundenhet krävs en vilja att bli bunden och uttryckande av viljan
- Avtal är en ömsesidig rättshandling (t.ex. köp, hyra), ensidiga rättshandlingar är t.ex. gåvoutfästelse, testamenten.
Grundläggande avtalsrättsliga regel
1) regel om avtalets kännetecken
2) Regler om påföljder, för det fall att en motpart inte håller sitt löfte. Allmänna påföljder grundar sig på rättspraxis och doktrin.
3) Regler om rättsverkningarnas subjektiva omfattning, vem får åberopa avtalet? Mot vem får avtalet åberopas?
4) Regler om representation, bara den som har rättskapacitet kan vara part i ett avtal. Juridisk person måste representeras av någon.
Olika sätt att ingå avtal
1) anbud och svar
2) Avtalsförhandlingar
3) På grundval av handling
4) Kontraheringsplikt
Anbud
Anbud är bindande för anbudsgivaren, mottagaren måste inte svara.
Ett jakande svar -> avtal
Ett nekande svar -> Inget avtal. Svaret skall ges inom angiven eller skälig tid.
Avtalsförhandlingar
Mer eller mindre långvariga förhandlingar. Svårt att särskilja faser som anbud och svar.
Utgångspunkten är att avtal bildas då parterna är eniga.
Kontraheringsplikt
Skyldighet att ingå avtal på “samma villkor med alla”.
Kan inte utan godtagbart skäl vägra ingå avtal (diskrimineringsförbud) t.ex. posten, statens järnvägar, apotek (företag i monopolistisk ställning).
Rättsliga påföljder vid avtalsbrott
1) Naturaprestation
2) Rätt att hålla inne betalning
3) Skadestånd
4) Prisavdrag
5) Hävning
6) Ränta
Naturaprestation
I princip kan kränkta parten kräva att motparten fullgör avtalet
Rätt att hålla inne betalning
Kränkta parten har rätt att hålla inne sin prestation, behöver inte betala förrän varan är levererad.
Skadestånd
Enligt allmänna avtalsrätten har den kränkta parten alltid rätt till ersättning av skada
Prisavdrag
Påminner om skadestånd, kan ej kombineras med hävning. Aktuellt t.ex. vid felaktig prestation.
Hävning
Prestationerna åtgår, du lämnar tillbaka varan och får tillbaka pengarna. Gäller vid väsentliga avtalsbrott.
Ränta
Skyldighet att betala renta på t.ex. försenad betalning.
Reklamation
En förutsättning för rätt att utöva avtalsbrottspåföljder!
Hur kan ett avtal sägas upp/avslutas?
- Uppsägning och upphörande förutsätter inte avtalsbrott
- Avtal för “viss tid” upphör då tiden löpt ut
- Ett avtal som gäller tillsvidare kan sägas upp (förutsätter inte avtalsbrott)
Fullmakter
1) Uppdrag, bl.a. arbetsavtal: en försäljare har förbundit sig i sitt arbetsavtal att sälja produkter för huvudmannens räkning. Enskilt uppdrag (“gå till posten och kvittera ut paketet”)
2) Huvudavtal: Tredje man vet att avtal ingås med huvudmannen p.g.a. fullmakt
3) Inget avtal uppkommer: Kan man bli skadeståndsskyldig om man vållar skada.
Skriftlig fullmakt
Man meddelar muntligen/skriftligen att en tredje part kommer att kvittera istället för en själv.
Offentligen kungjord
Man finns i handelsregistret och får utöva någon annans ärenden
Ställningsfullmakt
t.ex. en kassörska behöver inte visa upp en fullmakt för att ta emot pengar vid kassan
Uppdragsfullmakt
Någon meddelar en annan som meddelar den personen som ska ha underskrift: “ H skickade mig för att underteckna…”
Toleransfullmakt
Någon har, utan att invända accepterat en annan persons agerande under en längre tid.
Prokura
Bolagsrättslig fullmakt som antecknas i handelsregistret
Återkallande av fullmakt
Huvudregel: på samma sätt som fullmakten givits
Representation utan fullmakt
- H måste godkänna, ifall H inte godkänner uppkommer inget avtal mellan H och T.
Negotiorum gestio
Undantag för att representera utan fullmakt.
I enlighet med H:s (presumerade) viljam nyttan tillfaller H, H varit förhindrad.
Ogiltighetsgrunderna, vad kan de gälla?
Ingående, innehåll eller form
Olika slag av ogiltighet
Självverkande ogiltighet ogiltighet som förutsätter reaktion
Absolut relativ ogiltighet
Total Partiell ogiltighet
Beroende Definitiv ogilitighet
Stark Svag ogiltighet
Rättshandlingars ogiltighet/Ogiltighetsgrunder
1) Brist på rättshandlingsförmåga: Självverkande men beroende ogiltighet, stark ogiltighetsgrund. T.ex. formföreskrift har inte följts, eller minderåring har ingått rättshandling
2) Tvång: Hot om våld och annat rättsstridigt hot, såsom hot om polisanmälan. Grovt tvång= Våld har använts eller hotet har inneburit trängande fara för liv eller hälsa. Stark ogiltighetsgrund = Den som tvingats ingå ett avtal genom grovt tvång kan åberopa ogiltigheten också i det fall att motparten inte visste eller borde ha vetat om det groa tvånget.
Linrigt tvång = Annat tvång än grovt, t.ex. avslöjande av negativa personliga omständigheter. Svagt ogiltighetsgrund.
3) Svikligt förledande (svek), att lämna felaktiga uppgifter (el. hemlighålla uppgifter) om en omständighet, som inverkar på ingåendet av avtalet (t.ex. fel uppgifter om avtalets objekt). Svag ogiltighetsgrund.
4) Ocker (1. om någon har utnyttjat annans “trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom”. 2. På detta sätt har fått till stånd ett avtal. 3. Det mellan parternas prestationer råder ett uppnebart missförhållande till nackdel för den utnyttjande. (Ränteocker/sakocker). Svag ogiltighetsgrund.
5) Verksamhet i strid mot tro och heder. Generalklausul. En rättshandling är ogiltig “där omständigheterna vid dess tillkomst voro sådana, att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rättshandlingen”. Svag ogiltighetsgrund.
6) Förklaringsmisstag: Viljeförklaringen motsvarar inte viljan t.ex. skrivfel. Svag ogiltighetsgrund.
(7) Misstag i fråga om motiven eller bevekelsgrunderna: Viljeförklaringen har motsvarat viljan, men man har misstagit sig t.ex. om köpeobjektets värde eller beräknat värdet fel.)
Andra omständigheter som kan leda till ogiltighet
Avtalets innehåll, t.ex. avtal som strider mot god sed.
Avtal som lagstridigt, t.ex. inte iakttagit en egentlig formföreskrift.