1. Offentlig och privaträtt Flashcards
Offentlig rätt
Samhällets intressen.
- En part eller flera parter är ett offentligt samfund (=yhteiskunta).
- Stat och kommun eller mellan dessa och medborgare eller enskilda samfund.
Ex. Förvaltningsrätt, straffrätt, processrätt, folkrätt, statsförfattningsrätt.
Offentligrättsliga påföljder/sanktioner
Straffpåföljder, återkalla koncession (=Myönnytys) (ofta förvaltningsdomstol).
Privaträtt
Enskildas intressen.
- Reglerar förhållanden mellan privata (eller enskilda - företag) och organisationer som enskilda bildat
ex. Civilrätt; obligationsrätt, sakrätt, familje- och arvsrätt. Handels-, arbets- och miljörätt.
Privaträttsliga påföljder/sanktioner
Skadestånd, prestation in natura (=motparten är tvungen att prestera), hävning
Var drivs offentligsrättsliga ärenden?
Ofta i förvaltningsdomstol
Var drivs privaträttsliga ärenden?
Allmän domstol (tingsrätt, hovrätt, HD).
Straffprocess
En rättegång där det påstås att ett brott begåtts.
t. ex. mord (Samhällets intresse att det reds ut) Förlikning (=Sovittelu) ej tillåtet.
t. ex. brott anmäls till polisen som sköter förundersökningen och skaffar bevis.
t. ex. Lag förpliktar en viss myndighet (allmänna åklagaren) att inleda en process (undantag: målsägandebrott, dvs. att väckande av åtal är beroende av målsägandes vilja)
Civilprocess
Rättegång i ett tvistemål, där det t.ex. är för dyrt att reda ut på samhällets bekostnad. Rättsmaskineriet startar inte av sig självt.
Förlikning är tillåtet och ibland också önskvärt. Kan även vara frågan om ansökningsärenden (ingen tvist mellan parterna t.ex. skilsmässa, förordnande av intressebevakare, skiftesman, konkurs, skuldsanering osv.)
Stämningsansökan lämnas in till tingsrätten: Man måste själv sköta “förundersökningen” och skaffa bevis.
Parterna i en civilprocess
Parterna (kärande och svarande) är oftast privatpersoner eller privaträttsliga sammanslutningar (t.ex. aktiebolag)
- Ibland är en part en offentligrättslig juridisk person (stat/kommun) (t.ex. vid en tvist som uppkommit i ett privaträttsligt förhållande (köpe- eller hyresavtal)
Nämnder
=lautakunta
Det finns ett behov av att på lagstadgat sätt effektivt kunna anlita specialkunskap. Nämnder ger rekommendationer om tolkning av lagen (=inte juridiskt bindande).
Avsikten är att behandlingarna ska vara mera formfria än en sedvanlig rättegång.
Nämnden drar inte beslut, men domstolen brukar ta nämndens rekommendationer i beaktande.
Exempel på nämnder
Försäkringsnämnden Banknämnden Investeringsnämnden Konsumenttvistenämnden Trafiksskadenämnden Rättskyddsnämnden för idrott
Skiljemannaförfarandet
En slags civilprocess utanför domstolsväsendet, dvs. kan i enskilda tvistemål helt ersätta en civilprocess i domstol.
Parterna åsidosätter domstolsväsendet genom skiljeavtal (=välimiesmenettelysopimus) eller om skiljeklausul (=erotuslauseke) finns i huvudavtalet)
Vanligt i affärslivet. OBS! en konsument är inte bunden till ett skiljeavtal (i förhållande till en näringsidkare) om skiljeavtalet ingåtts innan tvisten uppstod.
Skiljeavtal kan inte ingås beträffande officialövervakade (indispositiva tvistemål). dvs. ärenden där förlikning inte är tillåten.
“Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Centralhandelskammarens skiljedomsregler”
Skiljeavtal/skiljeklausul.
Förekommer ibland i arbetsavtal…. men är det bindande? (OBS. brott kan inte lösas utanför domstolen)
Handelsrätt
Klassificeras under privaträtten.
Rättsregler som företag bör beakta i sin näringsverksamhet.
Handelsrätten är ett sätt att med rättsliga målsättningar och med hjälp av rättsliga verktyg hantera företagets:
- Nyttighets- och penningströmmar
- Risker
- Principal- agentförhållanden
- Informationsflöden
Exempel på olika rättsliga områden inom företagens verksamhet
Försäljning: köp-, konsument-, konkurrens-, marknads- och immaterialrätt
Reklam: konsument-, immaterialrätt, Lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet
Redovisning: Skatterätt, bokförings- och revisionsregler och bolagsrätt
Risk management: Försäkringsrätt
Anställda: Arbetsrätt och immaterialrätt
Rättskällor
Lagar och förarbeten: t.ex. regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag/lag om ändring av en gammal lag
Praxis: Inte lagstiftning utan sedvana. Är också av betydelse i affärsjuridik!
Finns många olika slag, “officiella” regelverk utarbetade av olika intresseorgan eller “inofficiella” utarbetade av parterna i fråga. (t.ex. CISG, INCOTERMS, branschvillkor, handelssed)
Litteratur.
Rättskällelära
Vad får domaren grunda sitt avgörande på?
- Starkt bindande: lag och sedvana
- Svagt bindande: Förarbeten och domstolsavgöranden (prejudikat)
- Tillåtna: rättsvetenskapliga framställningar, d.v.s. doktrin, allmänna rättsprinciper
Prof. Mäntysaaris syn på Handelsrätt (2009)?
Handelsrätt borde ha något att göra med företag och näringsliv, det har inte funnits någon allmän rättslig teori om handelsrätt. Istället utnyttjar man lånade teorier från andra rättsområden och samhällsvetenskaper.
- Teorin om den ledningsbaserade handelsrätten (MBCL)
Traditionella handelsrättsliga forskningslinjer utgår från de rättsliga normerna - som används av domstolen. Vilken som helst norm kan inverka på företags beteende i en marknadsekonomi.
Om man genom att välja ett annat perspektiv kan minska antalet fenomen som skall undersökas så är det möjligt att formulera en allmän rättslig teori om handelsrätt.
- Mäntysaari vill att man utgår från företagets perspektiv = företaget i mittpunkten. Dvs. Man undersöker rättsliga fenomen ut företagets synvinkel.
Den ledningsbaserade handelsrätten (Theory of Management-based Commercial law, MBCL)
Teorin skiljer sig från de traditionella handelsrättsliga forskningslinjerna (rättshistoriska, komparativa, rättsdogmatiska, rättsfilosofiska, rättsekonomiska, preventiv/proaktiv juridik). Störsa skillnaden är valet av handelsrättens användare (traditionellt domstolen, MBCL företaget).
Utvecklad av Hanken i Vasa (Mäntysaari)
MBCL: Handelsrättens användare?
Företaget.
Valet av företaget som användare av rättsliga instrument och praktiker betyder att MBCL har koppling till organisationsforskning, transaktionsekonomi och informationsekonomi.
(MBCL = Management-based Commercial Law)
Rättsliga verktyg
Val av företagsform, avtal, interna processer/compliance, allmänna sätt att hantera principal-agentförhållanden, allmänna sätt att hantera information
Nivåer för rättsliga verktyg
Strategisk-, operationell- och transaktionsnivå
Kontext för rättsliga verktyg
Olika beslut, olika handelsrättsliga instrument
Forskningslinjer
De traditionella:
- Den rättshistoriska forskningslinjen
- Den komparativa forskningslinjen
- Den rättsdogmatiska forskningslinjen
- Den rättsfilosofiska forskningslinjen
- Den rättsekonomiska forskningslinjen
- Preventiv eller proaktiv juridik
och
7. Teorin om ledningsbaserade handelsrätten.
