1. Offentlig och privaträtt Flashcards

1
Q

Offentlig rätt

A

Samhällets intressen.

  • En part eller flera parter är ett offentligt samfund (=yhteiskunta).
  • Stat och kommun eller mellan dessa och medborgare eller enskilda samfund.

Ex. Förvaltningsrätt, straffrätt, processrätt, folkrätt, statsförfattningsrätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Offentligrättsliga påföljder/sanktioner

A

Straffpåföljder, återkalla koncession (=Myönnytys) (ofta förvaltningsdomstol).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Privaträtt

A

Enskildas intressen.
- Reglerar förhållanden mellan privata (eller enskilda - företag) och organisationer som enskilda bildat

ex. Civilrätt; obligationsrätt, sakrätt, familje- och arvsrätt. Handels-, arbets- och miljörätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Privaträttsliga påföljder/sanktioner

A

Skadestånd, prestation in natura (=motparten är tvungen att prestera), hävning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Var drivs offentligsrättsliga ärenden?

A

Ofta i förvaltningsdomstol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var drivs privaträttsliga ärenden?

A

Allmän domstol (tingsrätt, hovrätt, HD).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Straffprocess

A

En rättegång där det påstås att ett brott begåtts.

t. ex. mord (Samhällets intresse att det reds ut) Förlikning (=Sovittelu) ej tillåtet.
t. ex. brott anmäls till polisen som sköter förundersökningen och skaffar bevis.
t. ex. Lag förpliktar en viss myndighet (allmänna åklagaren) att inleda en process (undantag: målsägandebrott, dvs. att väckande av åtal är beroende av målsägandes vilja)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Civilprocess

A

Rättegång i ett tvistemål, där det t.ex. är för dyrt att reda ut på samhällets bekostnad. Rättsmaskineriet startar inte av sig självt.

Förlikning är tillåtet och ibland också önskvärt. Kan även vara frågan om ansökningsärenden (ingen tvist mellan parterna t.ex. skilsmässa, förordnande av intressebevakare, skiftesman, konkurs, skuldsanering osv.)

Stämningsansökan lämnas in till tingsrätten: Man måste själv sköta “förundersökningen” och skaffa bevis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Parterna i en civilprocess

A

Parterna (kärande och svarande) är oftast privatpersoner eller privaträttsliga sammanslutningar (t.ex. aktiebolag)
- Ibland är en part en offentligrättslig juridisk person (stat/kommun) (t.ex. vid en tvist som uppkommit i ett privaträttsligt förhållande (köpe- eller hyresavtal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämnder

=lautakunta

A

Det finns ett behov av att på lagstadgat sätt effektivt kunna anlita specialkunskap. Nämnder ger rekommendationer om tolkning av lagen (=inte juridiskt bindande).

Avsikten är att behandlingarna ska vara mera formfria än en sedvanlig rättegång.

Nämnden drar inte beslut, men domstolen brukar ta nämndens rekommendationer i beaktande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Exempel på nämnder

A
Försäkringsnämnden
Banknämnden
Investeringsnämnden
Konsumenttvistenämnden
Trafiksskadenämnden
Rättskyddsnämnden för idrott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Skiljemannaförfarandet

A

En slags civilprocess utanför domstolsväsendet, dvs. kan i enskilda tvistemål helt ersätta en civilprocess i domstol.

Parterna åsidosätter domstolsväsendet genom skiljeavtal (=välimiesmenettelysopimus) eller om skiljeklausul (=erotuslauseke) finns i huvudavtalet)

Vanligt i affärslivet. OBS! en konsument är inte bunden till ett skiljeavtal (i förhållande till en näringsidkare) om skiljeavtalet ingåtts innan tvisten uppstod.

Skiljeavtal kan inte ingås beträffande officialövervakade (indispositiva tvistemål). dvs. ärenden där förlikning inte är tillåten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

“Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Centralhandelskammarens skiljedomsregler”

A

Skiljeavtal/skiljeklausul.

Förekommer ibland i arbetsavtal…. men är det bindande? (OBS. brott kan inte lösas utanför domstolen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Handelsrätt

A

Klassificeras under privaträtten.
Rättsregler som företag bör beakta i sin näringsverksamhet.

Handelsrätten är ett sätt att med rättsliga målsättningar och med hjälp av rättsliga verktyg hantera företagets:

  1. Nyttighets- och penningströmmar
  2. Risker
  3. Principal- agentförhållanden
  4. Informationsflöden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Exempel på olika rättsliga områden inom företagens verksamhet

A

Försäljning: köp-, konsument-, konkurrens-, marknads- och immaterialrätt
Reklam: konsument-, immaterialrätt, Lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet
Redovisning: Skatterätt, bokförings- och revisionsregler och bolagsrätt
Risk management: Försäkringsrätt
Anställda: Arbetsrätt och immaterialrätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Rättskällor

A

Lagar och förarbeten: t.ex. regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag/lag om ändring av en gammal lag

Praxis: Inte lagstiftning utan sedvana. Är också av betydelse i affärsjuridik!
Finns många olika slag, “officiella” regelverk utarbetade av olika intresseorgan eller “inofficiella” utarbetade av parterna i fråga. (t.ex. CISG, INCOTERMS, branschvillkor, handelssed)

Litteratur.

17
Q

Rättskällelära

A

Vad får domaren grunda sitt avgörande på?

  • Starkt bindande: lag och sedvana
  • Svagt bindande: Förarbeten och domstolsavgöranden (prejudikat)
  • Tillåtna: rättsvetenskapliga framställningar, d.v.s. doktrin, allmänna rättsprinciper
18
Q

Prof. Mäntysaaris syn på Handelsrätt (2009)?

A

Handelsrätt borde ha något att göra med företag och näringsliv, det har inte funnits någon allmän rättslig teori om handelsrätt. Istället utnyttjar man lånade teorier från andra rättsområden och samhällsvetenskaper.
- Teorin om den ledningsbaserade handelsrätten (MBCL)

Traditionella handelsrättsliga forskningslinjer utgår från de rättsliga normerna - som används av domstolen. Vilken som helst norm kan inverka på företags beteende i en marknadsekonomi.

Om man genom att välja ett annat perspektiv kan minska antalet fenomen som skall undersökas så är det möjligt att formulera en allmän rättslig teori om handelsrätt.
- Mäntysaari vill att man utgår från företagets perspektiv = företaget i mittpunkten. Dvs. Man undersöker rättsliga fenomen ut företagets synvinkel.

19
Q

Den ledningsbaserade handelsrätten (Theory of Management-based Commercial law, MBCL)

A

Teorin skiljer sig från de traditionella handelsrättsliga forskningslinjerna (rättshistoriska, komparativa, rättsdogmatiska, rättsfilosofiska, rättsekonomiska, preventiv/proaktiv juridik). Störsa skillnaden är valet av handelsrättens användare (traditionellt domstolen, MBCL företaget).

Utvecklad av Hanken i Vasa (Mäntysaari)

20
Q

MBCL: Handelsrättens användare?

A

Företaget.

Valet av företaget som användare av rättsliga instrument och praktiker betyder att MBCL har koppling till organisationsforskning, transaktionsekonomi och informationsekonomi.

(MBCL = Management-based Commercial Law)

21
Q

Rättsliga verktyg

A

Val av företagsform, avtal, interna processer/compliance, allmänna sätt att hantera principal-agentförhållanden, allmänna sätt att hantera information

22
Q

Nivåer för rättsliga verktyg

A

Strategisk-, operationell- och transaktionsnivå

23
Q

Kontext för rättsliga verktyg

A

Olika beslut, olika handelsrättsliga instrument

24
Q

Forskningslinjer

A

De traditionella:

  1. Den rättshistoriska forskningslinjen
  2. Den komparativa forskningslinjen
  3. Den rättsdogmatiska forskningslinjen
  4. Den rättsfilosofiska forskningslinjen
  5. Den rättsekonomiska forskningslinjen
  6. Preventiv eller proaktiv juridik

och
7. Teorin om ledningsbaserade handelsrätten.