2. Privaträttens allmänna läror Flashcards
Privaträtt
Enskildas intressen.
- Reglerar förhållanden mellan privata (eller enskilda - företag) och organisationer som enskilda bildat
ex. Civilrätt; obligationsrätt, sakrätt, familje- och arvsrätt. Handels-, arbets- och miljörätt.
Vad innebär allmänna läror?
Allmänna läror innebär att man sammanknyter rättens enskilda element (t.ex. lagbestämmelser och rättsfall) och på så sätt bildar ett system med hjälp av dem. (Kallas även för systematisering)
Avtalsrättens centrala grundprinciper
Avtalsfrihet
Avtalets bindande verkan
Skyddet av status quo
Skydd av svagare part och skälighetsprincip
Avtalsfrihet
Frihet att ingå avtal eller att låta bli.
Ingen kan tvinga en att ingå ett avtal.
OBS! Att alla avtal inte är juridiskt bindande även om det är underskrivet.
Avtalets bindande verkan
Avtal är bindande, avtalsparten har av fri vilja förbundit sig till avtalet.
Den som förbundit sig till avtal ska fullfölja det.
Avtal ska hållas: Statens tvångsmaskineri ska i sista hand tillförsäkra att avtalsparterna följer de avtal de förbundit sig till.
Skyddet av status quo
Skydd av den rådande situationen.
Egendom övergår i allmänhet inte från en till en annan utan avtal.
se skadeståndsrättens uppgift.
Skadeståndsrättens uppgift
Är att skydda den härskande situationen: Om någon kränker en annans rätt kan den kränkte kräva ersättning om de skadeståndsrättsliga förutsättningarna uppfylls.
se Skyddet av status quo
Skydd av svagare part och skälighetsprincip
Har sin grund i välfärsstatliga värden. Begränsande motprinciper i avtalsfrihet och avtalsbundenhet (t.ex. oskäliga avtal kan jämkas)
Svagare part: bl.a. inom arbetsrätt, konsumenträtt
Jämlikhetsprincip
Ett nyare inslag i privaträtten som finns i grundlagen (6§).
Inom straffrätten har man sedan länge tillbaka kriminalisetar diskriminering (11:11).
Diskrimineringslag, jämställdhetslagen
Kriminalisering
Man gör något bestraffbart.
Man kan få en straffrättslig sanktion (brott/böter) ifall man begått brott.
Konsumentskyddsprincip
Konsumenten (svagare part) skyddas genom tvingande lagstiftning
Tvingande lagstiftining
Lagar som inte kan “undvikas” med avtal el. dyl.
Rättsubjekt
Den som kan inneha rättigheter OCH skyldigheter (rättskapacitet).
Samtliga fysiska personer (människor) är rättssubjekt, inträder redan vid födelse ända till döden.
Också juridiska personer (vissa av staten valda samfund och egendomsmassor) är rättssubjekt.
- Föreningar och andelslag: baserade på medlemskap
- AB, KB och ÖB: baserade på ägande
- Stiftelser: förvaltar egendomsmassor
- Offentligrättsliga juridiska personer
Djur är saker, inte rättssubjekt. Djurskydd medför skyldigheter för människor, inte rättigheter för djur.
Rättskapacitet
Förmågan att ha rättigheter och skyldigheter.
jämför med oregistrerad förening (=har inte rättskapacitet)
Oregistrerade föreningars möjlighet att ingå förbindelser?
En förening som inte har antecknats i registret kan inte i sitt namn förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. Den kan inte kära eller svara. För förpliktelser som följer av åtgärder som vidtagits på en oregistrerad förenings vägnar svarar personligen och solidariskt de som har deltagit i åtgärden eller beslutet.
Föreningens övriga medlemmar svarar inte personligen för förpliktelsen.
Rättshandlingsförmåga
Behörighet att själv bestämma över sina rättigheter och skyldigheter att utföra rättshandlingar (t.ex. köpa, sälja, skludsätta sig, förbinda sig till avtal)
Rättshandlingsförmåga inträder i regel då hon/han blir myndig.
Vad får en omyndig ingå/göra?
- Ingå vanliga avtal, såsom att handla matvaror.
- Använda det han/hon förtjänat genom ett eget arbete (oberoende av ålder)
- en 15-årig har rätt att själv ingå arbetsavtal.
Rättsligt ansvar
Rättsligt ansvar är inte samma som rättshandlingsförmåga.
Ansvar för skador man orsakar: Civilrättsligt ansvar och Straffrätsligt ansvar.
- Samfundets rättsliga ansvar?
Civilrättsligt ansvar
Skadeståndsansvar oberoende av ålder och myndighet (från 0 år!)
När träder straffrättsligt ansvar i kraft?
Från och med 15 års ålder (på födelsedagen är man 14 år)
Straffrättsligt ansvar
Att man kan bestraffas (t.ex. böter/fängelse), man gör sig skyldig till ett brott.
Skadeståndsansvar
Du ska stå för de skador som du har orsakat andra.
Inträder genast vid födseln men kan jämkas på grund av barnets förstånd.
Privaträttslig relevans
Då man prövar om en person gjort sig skyldig till oaktsamhet eller t.ex. varit i god tro ställer man högre krav på en utbildad person som känner till branschens sedvanor än på en person som i detta hänseende har en sämre förmåga.
Förmögenhetsrätt
Reglerar ekonomiska förhållanden mellan enskilda personer.
Indelad i sakrätt och obligationsrätt.
Sakrätt
Granskar rättsinnehavarens förhållande till en tredje, utomstående part.
Är en undergrupp av förmögenhetsärtt-
Obligationsrätt
Normer som reglerar förhållanden mellan personer.
Granskar skuldförhållanden, förhållandet mellan borgenär/gäldenär.
Är en undergrupp av förmögenhetsrätt, men kan delas vidare in i en allmän och speciell del.
Vad behandlar sakrätt?
- Frågor som rör nyttjande- och bestämmanderätt över individuellt bestämde materiella objekt eller saker
- Frågor om tredjemansskydd i omsättningen
Vad avses med saker?
Individuellt bestämda materiella föremål.
Fast sak = På ett visst sätt individualiserade delar av marken (fastigheter, andra lagen nämnda registerenheter för jord- och vattenområden)
Lös sak = alla andra saker (bok, tavla, bil, men också handligar så som köpebrev, skuldebrev, aktiebrev osv.)
Borgenär
Den som ger lån
Gäldenär
Den som tar lån
Äganderätt
Ensamrätt till en sak.
Består av besittningsrätt (nyttjanderätt), kompetens att disponera över äganderätten, samt skydd mot olika persongrupper.
Äganderätt ingår i Sakrätt.
Publicitetsprincipen
Kännetecken av vilka en tredje person kan få kännedom och dra slutsatser om en viss saks ägare.
Besittning och inskrivning.
Ingår i sakrätt.
Tillitsskyddet
Tredje person som är i god tro får tillitsskydd till antagandet från besittningen/inskrivningen.
Som huvudregel motiverad god tro: Personen kände inte till och borde inte heller ha känt till omständigheten.
Allmänna obligationsrätten
Granskar gemensamma drag för alla skuldförhållanden
Speciella obligationsrätten
Granskar främst bestämmerlser eller principer som är anknutna till bestämda avtalstyper (t.ex. köp, byte, hyresförhållande)
Det finns ingen enhetlig lag som reglerar obligationsrättens alla frågor.
De tre uppkomstsätten för förpliktelser
1) Avtal och andra rättshandlingar
- Viktigaste av förpliktelserna, vanligaste. Dagligen ingås avtal.
2) Skadeståndsansvar
- Kan uppstå i avtalsförhållande (=bryter ett avtal) eller utanför avtalsförhållande (utomobligatoriskt, deliktuellt) (dvs. ifall du slår sönder någons bil)
3) Återbäring av obehörig vinst
- Egendom hamnar hos en annan person utan rättslig grund.
- Den som förlorat sin förmån kan inte åberopa avtals- eller viljeförklaringsgrund eftersom någon sådan inte finns.
- Det kan anses vara en rättslig huvudprincip att man strävar efter att korrigera situationer av det här slaget.
