3. Kunskap och verklighet Flashcards

1
Q

Kunskapens klassiska definition

A

formulerad av Platon i dialogen Theaitetos = en sann välgrundad tro eller uppfattning

  1. P är sant
  2. A tror på att P är sant
  3. A har goda grunder för att tro att P är sant

Något som man i stunden trodde att var kunskap men som senare motbevisas var aldrig kunskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fallibilism

A

ingår i all vetenskaplig verksamhet att vetenskapliga resultat kan komma att förändras i framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Objektivitet

A

stödja sig på grunder oberoende sitt subjektiva tyckande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vetenskaplig objektivitet

A
  • kunna lägga fram tillräckligt goda grunder/bevis för påståenden, ska kunna kontrolleras av andra.
  • öppet kunna redogöra och motivera den synvinkel vi anlägger på en viss sak, vid behov berätta varför begränsad just så
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Två huvudsakliga källorna till kunskap enligt den klassiska kunskapsdefinitionen

A

Sinneserfarenheter och förnuft

Nutida vetenskap utgår från en kombination av båda (Kants kunskapsteori)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sinneserfarenheter som kunskapskälla

A

Empirism - all kunskap ska grunda sig på sinneserfarenhet. I sista hand ska man kunna hänvisa till något man sett eller observerats. Utformades av Bacon, Locke, Hume

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tabula rasa

A

Locke, hävdar att människans sinne är en tom tavla vid födseln. På denna ristar sinneserfarenheter in bilder. Alltså ingen medfödd kunskap, allt härstammar från omvärlden. !! Dock fenomen som inte kan observeras med sinnen. 7*4=28, eller fenomen som samhälle och stat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förnuftet som kunskapskälla

A

Finns möjligtvis inget som är en ren sinneserfarenhet, utan det påverkas av våra subjektiva perspektiv och slutledning som härstammar från det egna förnuftet. Matematik, logik, rationalism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Rationalism

A

Kunskapens yttersta grund ligger i förnuftet. Många av våra mest grundläggande antaganden om verklighet är oberoende sinneserfarenheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Immanuel Kants kunskapsteori

A

1700-talet, sammanförde empirismen och rationalismen. Håller med om att största delen av vår kunskap har empiriska grunder, men att dessa blir egentliga erfarenheter och kunskap först då vi mha vårt medvetande samlar ihop och organiserar intrycken till helheter. Tex insikt om kausala samband lägger medvetande till intrycken.

Jämför medvetande till ett filter genom vilket sinnesintrycken passerar. “Att vara medveten om världen är som att se dem genom solglasögon man aldrig tar av sig”. Detta filter eller glasögon består av olika åskådningsformer (tex tid och rum) och kategorier. Dessa är gemensamma för alla och därför kan vi förstå verkligheten på samma sätt.

Vi kan då aldrig uppleva verkligheten oberoende av oss själva “vi når aldrig fram till tinget i sig”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Systematiskt tvivel

A

René Descartes (1596-1650), tänkte igenom allt från grunden. Kunskap bygger på att vi till slut kan hitta en grund som är absolut säker. Försöka betvivla allt och på så sätt komma underfund med vad som inte kan tvivlas på. Vi kan inte vara säkra på något vi upplever med våra sinnen eftersom dessa kan lura oss. Kommer fram till att endast en sak han aldrig kan tvivla på, att det är han som tvivlar. “Jag tänker, alltså finns jag” “Cogito ergo sum”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Cogito ergo sum

A

Jag tänker, alltså finns jag. Descartes ända sak han inte kan tvivla på, systematisk tvivlare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nutida fysikens kris

A

Man söker en alltomfattande teori om allting, men tvingas i praktiken utgå från flera sådana.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Faktaomdömen

A

Det som finns och hurudan värld vi lever i. Deskriptiva omdömen, alltså beskrivande. Vetenskapen undersöker sanningshalten i våra fakaomdömen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Värdeomdömen

A

Omdöme grundat på värderingar, vad som är bra dåligt gott och ont. Utvärderar och är ofta påbjudna, normativa. Ofta något vi lägger till utöver den fakta vi har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Metafysik

A

Filosofiskt delområde, studerar frågor om verklighetens natur. Även frågor gällande frihet, determinism och religionsfilosofi

17
Q

Logisk empirism

A

strävade i början av 1900-talet efter att göra filosofin till en vedertagen vetenskap, eliminera all metafysisk. Visade sig att deras egna filosofiska program inte klarade sig helt utan metafysiken.

18
Q

Realism

A

Det finns en objektiv verklighet, en yttervärld som fortsätter existera oberoende våra upplevelser. Världen är sådan den är. Finns flera olika varianter av realism.

19
Q

Naiv relativism

A

“Världen är densamma för alla” uppfattningen. Verkligheten i stort sett densamma som den uppfattas av våra sinnen.

20
Q

Kritisk relativism

A

Sinneserfarenheter inte alltid tillförlitliga och tillför alltid något som kommer mellan oss och verkligheten. Utgående från sinneserfarenheter och det vi vet från tidigare bygger vi upp en bild av vad verkligheten är.

21
Q

Idealism

A

Uppfattning av att verkligheten är beroende av våra upplevelser eller vårt medvetande. Alltid något mellan oss och verkligheten, som vi kanske aldrig kan nå. Anser verkligheten vara ett verk av medvetandet, “en absolut idé”

22
Q

Kritisk idealism

A

Vår upplevelse av världen förmedlas och organiseras enligt hur den mänskliga sinneserfarenheten och förståelsen är uppbyggd. Kant företrädare.

23
Q

George Berkeley

A

1685-1753, hävdar att det inte finns någon verklighet utanför det vi förnimmer. Att vara är att förnimma. Gud förnimmer allt.

24
Q

Solipsismen

A

Tanken om att det ända som är verkligt är det egna jaget och dess olika tillstånd.

25
Q

Monism

A

Verkligheten är enhetlig, allt utgår från samma substans. Tex Spinoza

26
Q

Dualism

A

Verkligheten består av två olika substanser. tex fysisk och själslig verklighet.

27
Q

Materialism

A

Världen är en och allt består av materia

28
Q

Reduktionism

A

Allt kan sist och slutligen förklaras utgående från den mest grundläggande verkligheten, tex den fysikaliska

29
Q

Perspektivismen

A

Framlagd av Friedrich Nietzsches, inspirerad av Spinoza. Alla våra försök att närma oss verkligheten handlar om att vi lägger ett visst tolkningsperspektiv på världen.

30
Q

En av de mest debatterade frågorna inom antikens filosofi –>

A

finns det något bestående i vår föränderliga värld?

31
Q

Thales från Miletos

A

500-talet f.Kr, “allt är vatten”

32
Q

Platons idélära

A

utgår från skillnaden mellan det vi upplever med våra sinnen och den ordning som ligger bakom.

doxa –> den världsbild vi formar med våra upplevelser, trosföreställningar, åskådningar, åsikter.

episteme –> kunskap. absolut grundval i den av sinnen oberoende ordningen.

Anser att det som är bestående måste rankas högre än den föränderliga värld vi upplever i våra sinnen.

33
Q

Social verklighet

A

vi har relationer till andra och kommunicerar med varandra, vi skapar en verklighet som finns till mellan människor. Vi kan tex tala om den sociala verkligheten som en tredje typ vid sidan av den fysikaliska och subjektiva. Språket tex en typ av denna

34
Q

Karl Poppers världsbild

A

Verkligheten består av 3 världar. Dessa växelverkar på olika sätt sinsemellan och är beroende av varandra.

  1. Fysiska världen
  2. Mentala skeenden
  3. Produkter av mänskligt tänkande, handlande och överenskommelser med varandra - tex kultur, språk, myter
35
Q

Kants tvåvärldsteori

A

vi är medborgare både i frihetens och nödvändighetens rike

36
Q

Determinism

A

nödvändigt samband mellan orsak och verkan, något är förutbestämt

37
Q

Kvantfysik

A

utvecklades under början av 1900-talet. enligt denna gäller inte det deterministiska orsakssambandet för mycket små partiklar.