3. Kunskap och verklighet Flashcards
Kunskapens klassiska definition
formulerad av Platon i dialogen Theaitetos = en sann välgrundad tro eller uppfattning
- P är sant
- A tror på att P är sant
- A har goda grunder för att tro att P är sant
Något som man i stunden trodde att var kunskap men som senare motbevisas var aldrig kunskap
Fallibilism
ingår i all vetenskaplig verksamhet att vetenskapliga resultat kan komma att förändras i framtiden.
Objektivitet
stödja sig på grunder oberoende sitt subjektiva tyckande.
Vetenskaplig objektivitet
- kunna lägga fram tillräckligt goda grunder/bevis för påståenden, ska kunna kontrolleras av andra.
- öppet kunna redogöra och motivera den synvinkel vi anlägger på en viss sak, vid behov berätta varför begränsad just så
Två huvudsakliga källorna till kunskap enligt den klassiska kunskapsdefinitionen
Sinneserfarenheter och förnuft
Nutida vetenskap utgår från en kombination av båda (Kants kunskapsteori)
Sinneserfarenheter som kunskapskälla
Empirism - all kunskap ska grunda sig på sinneserfarenhet. I sista hand ska man kunna hänvisa till något man sett eller observerats. Utformades av Bacon, Locke, Hume
Tabula rasa
Locke, hävdar att människans sinne är en tom tavla vid födseln. På denna ristar sinneserfarenheter in bilder. Alltså ingen medfödd kunskap, allt härstammar från omvärlden. !! Dock fenomen som inte kan observeras med sinnen. 7*4=28, eller fenomen som samhälle och stat
Förnuftet som kunskapskälla
Finns möjligtvis inget som är en ren sinneserfarenhet, utan det påverkas av våra subjektiva perspektiv och slutledning som härstammar från det egna förnuftet. Matematik, logik, rationalism
Rationalism
Kunskapens yttersta grund ligger i förnuftet. Många av våra mest grundläggande antaganden om verklighet är oberoende sinneserfarenheter.
Immanuel Kants kunskapsteori
1700-talet, sammanförde empirismen och rationalismen. Håller med om att största delen av vår kunskap har empiriska grunder, men att dessa blir egentliga erfarenheter och kunskap först då vi mha vårt medvetande samlar ihop och organiserar intrycken till helheter. Tex insikt om kausala samband lägger medvetande till intrycken.
Jämför medvetande till ett filter genom vilket sinnesintrycken passerar. “Att vara medveten om världen är som att se dem genom solglasögon man aldrig tar av sig”. Detta filter eller glasögon består av olika åskådningsformer (tex tid och rum) och kategorier. Dessa är gemensamma för alla och därför kan vi förstå verkligheten på samma sätt.
Vi kan då aldrig uppleva verkligheten oberoende av oss själva “vi når aldrig fram till tinget i sig”
Systematiskt tvivel
René Descartes (1596-1650), tänkte igenom allt från grunden. Kunskap bygger på att vi till slut kan hitta en grund som är absolut säker. Försöka betvivla allt och på så sätt komma underfund med vad som inte kan tvivlas på. Vi kan inte vara säkra på något vi upplever med våra sinnen eftersom dessa kan lura oss. Kommer fram till att endast en sak han aldrig kan tvivla på, att det är han som tvivlar. “Jag tänker, alltså finns jag” “Cogito ergo sum”.
Cogito ergo sum
Jag tänker, alltså finns jag. Descartes ända sak han inte kan tvivla på, systematisk tvivlare.
Nutida fysikens kris
Man söker en alltomfattande teori om allting, men tvingas i praktiken utgå från flera sådana.
Faktaomdömen
Det som finns och hurudan värld vi lever i. Deskriptiva omdömen, alltså beskrivande. Vetenskapen undersöker sanningshalten i våra fakaomdömen.
Värdeomdömen
Omdöme grundat på värderingar, vad som är bra dåligt gott och ont. Utvärderar och är ofta påbjudna, normativa. Ofta något vi lägger till utöver den fakta vi har.