2. Tankeverktyg Flashcards

1
Q

Kritiskt tänkande

A

omdömesfråga, kunna skilja sanna, välgrundade påståenden från dess motpol. Speciellt viktig iom dagens mängd intryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Diogenes från Sinope

A

412 - 323 f.Kr. beskrev sig själv som en världsmedborgare, kritiker kallade honom för en Sokrates som blivit galen. en av de första cynikerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Cyniker

A

ursprungligen grupp av greker som ifrågasatte rådande antaganden och normer. ansåg att det bästa livet uppnås om man lever oberoende och i enlighet med naturen. nöja sig med minimum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kritisk realism

A

riktning inom kunskapsteorin och vetenskapsfilosofi. kopplingen mellan upplevelser och verkligheten mer komplicerad än man skulle tro. Tex drömmar och synvillor påvisar svårighet i att tro att upplevelsen av verkligheten alltid är vad den egentligen är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

John Locke om upplevelse och verklighet

A

1623-1704. delar in våra upplevelser och verkligheten i två lager. vissa återspeglar hur verkligheten är medans andra är subjektiva fenomen som måste ifrågasättas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Positivism

A

målet att filosofin ska uppfylla samma kriterier som vetenskapen. uppstod under mitten av 1800-talet. strävade efter att rensa ut alla ogrundade och metafysiska antaganden ur filosofin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kritisk teori

A

form av samhällskritisk filosofi som ville gör människan medveten om samhällets orättvisor. uppstod i Europa mellan ww1 och ww2. betonade människans frigörelse från samhälleliga förhållanden som kunde anses styra hennes liv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Människans emancipation

A

människans frigörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Jürgen Habermas

A

tysk filosof, betonar betydelsen av ett kritiskt-emancipatoriskt kunskapsintresse. syftet med forskning borde vara att utveckla ett samhällskritiskt tänkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Tänkandets beståndsdelar

A
  1. behandlar intryck och information
  2. formar oss helhetsbilder av resonemang
  3. löser problem och fattar beslut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Begrepp spännande ur filosofisk synvinkel

A

sådana vars betydelse svår att avgöra och om vilka det förekommer olika uppfattningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nödvändiga och tillräckliga villkor i begreppsanalysen

A

Nödvändiga villkor - de enskilda komponenter vi räknar upp som nödvändiga i ett visst begrepp
Tillräckliga villkor - alla komponenter tillsammans utgör ett tillräckligt villkor för att uppfylla kraven för begreppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Begreppsanalys

A

distinktionen viktig, skilja på de begrepp man intresserar sig för och vill definiera från andra närliggande begrepp. ger oss kunskap om vad olika fenomen är och hur vi använder språket. begreppens förhållande till verkligheten?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Familjelikhet

A

begrepp som handlar om begrepp (Wittgenstein). Relation mellan fenomen som samlats under samma begrepp. infördes för att argumentera mot essentialism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Essentialism

A

begreppen har en entydig betydelse och filosofins uppgift är att lista ut denna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Facilitator

A

uppgift att hjälpa deltagare vidare i en diskussion, se till att dialogen håller sin ordning, följer regler och alla får muntur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Maieutik, majvetisk metod, barnmorskemetoden

A

sokratiska metoden. dialogartad växelverkan där filosofen ställer frågor för att klargöra deltagarnas åsikter kring ämne. sållar fram vad de egentligen tänker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Argument

A

består av en uppsättning påståenden eller premisser till stöd för en ståndpunkt. premisser och den slutsats som stöds av premisserna. det måste finnas ett logiskt samband mellan 1 o 2. är detta i formell logisk bemärkelse bristfälligt är argumentet ogiltigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Premiss

A

grundläggande och motiverande påståenden. de stöd som erbjuds som grund för slutsatsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Slutsats/slutledning

A

den ståndpunkt man vill försvara med premisserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mest centrala kriterier för god argumentation (7)

A
  1. Premisserna är godtagbara
    - tillräckligt goda skäl att tro att de är sanna
  2. Logiskt giltigt samband mellan premiss och slutsats
    - premisserna relevanta med tanke på slutsatsen för att denna ska vara motiverad
  3. Premisserna måste erbjuda tillräckligt stöd för slutsatsen
    - använder man sig av för svaga premisser är hela argumentet svagt
  4. Sambandet mellan premiss och slutsats ska inte bli svagare av att man lägger till relevanta premisser
  5. Utgå från ett sinne för rättvisa
    - ta ställning till mål och motiv
    - uppriktighet, inte med flit använda sig av felaktiga premisser
    - inte argumentera med syfte att manipulera
  6. Premisser och slutsatser ska framföras i en begriplig form för mottagaren
  7. Kontext spelar roll
    - omständigheterna inom vilka man argumenterar påverkar kraven på god argumentation
22
Q

Argumentationsfel

A

omedvetet eller medvetet, ertappas man med dessa förkastas argumentet som ogiltigt

23
Q

Ad hominem

A

argument mot person. den som argumenterar angriper motpartens person istället för att hålla sig till saken

24
Q

Halmgubbe

A

överdrivning, förvrängning eller förenkling av motståndarens argument. konstruering av dennes argument som inte motsvarar det verkliga. görs ofta för att det egna ska verka bättre.

25
Q

Cirkelargument

A

använder slutsatsen i premisserna eller redan för början förutsätter att slutsatsen är sann. i god argumentation görs en tydlig distinktion mellan premiss och slutsats.

26
Q

Sluttande plan

A

dra felaktiga, väldigt osannolika eller extrema slutsatser utgående från premisserna. man ska vara noggrann med att det logiska sambandet mellan premisser och slutsats är logiskt giltigt o tydligt

27
Q

Felaktigt anta orsak och verkan

A

anta att det existerar ett orsak-verkan samband mellan saker som råkar hända samtidigt

28
Q

Ogiltig generalisering

A

generalisera utifrån en väldigt liten eller irrelevant grupp/fenomen

29
Q

Hänvisning till ett enskilt fall

A

dra en allmän slutsats utifrån något enskilt fall eller någon enskild historia

30
Q

Svaga analogier

A

användning av en annan berättelse från en annan tid eller kontext för att stärka sin slutsats. man ska hålla sig endast till det som är direkt relevant till saken i fråga.

31
Q

Ad populum

A

premisser som vädjar till att majoriteten är av en viss åsikt. skilj mellan godtagbara premisser och vad en majoritet råkar tycka

32
Q

Ethos

A

påverka på basen av sin karaktär eller auktoritet. tex poliser eller läkare kan anses mer pålitliga pga deras auktoritet eller position

33
Q

Pathos

A

påverka genom att vädja till andras känslor. påverka mottagaren genom att skapa en känslomässig reaktion.

34
Q

Logos

A

påverka genom att vädja till lyssnarnas förnuft. hänvisning till vetenskapliga resultat eller sakfrågor. tex. att hänvisa till statistik för att stöda sin argumentation.

35
Q

Defensiv argumentationsstrategi

A

lägga fram argument som stöder ens egna tes, få teser att se bra och godtagbara ut.

36
Q

Offensiv argumentationsstrategi

A

peka ut fel och svagheter i motståndarens tes och argumentation. försöker alltså på motståndarens tes att se bristfällig ut.

37
Q

Slutledning

A

den process genom vilken man från premisserna kommer fram till sin slutsats. finna två huvudsakliga former av slutledning.

38
Q

Deduktiv slutledning

A

slutsatsen följer en logisk nödvändighet av premisserna och är därför giltig. ofta består premisserna av ett allmänt påstående och ett enskilt fall. slutsatsen i en deduktiv slutledning ger oss oftast ingen ny information, utan denna finns redan i premisserna. ger oss dock inga verktyg att bedöma premissernas sanningsgrad

39
Q

Induktiv slutledning

A

går från enskilda premisser till en allmän slutsats. denna är endast med en viss sannolikhet sann, följer inte en logisk nödvändighet. att tex använda observationer eller empiriska påståenden som premisser, för att sedan dra en allmän slutsats. i premisserna talas alltså om något man sett, medans slutsatsen säger något om verkligheten som helhet. kan lätt leda till ogrundad stereotypi.

40
Q

Motexempel

A

exempel eller argument mha vilket man försöker visa att något inte gäller i ett visst fall och det bevisar i så fall att teorin inte är allmängiltig.

41
Q

Parmenides

A

försokratiker, anses ha introducerat logiken. inget kan samtidigt existera och icke-existera. –> a och icke-a kan inte samtidigt vara sanna

42
Q

Tankeexperiment inom filosofin

A

utgår oftast från en ovanlig, konstig eller absurd berättelse som vill få oss att föreställa oss i en viss situation som kanske inte kunde existera i verkligheten. vi testar i tanken olika idéer och teorier på ett sätt som inte gått i verkligheten. används tex för att illustrera abstrakta sakförhållanden.

43
Q

Ursprungssituationen eller okunnighetens slöja

A

John Rawls. Vilken princip borde gälla för att alla samhällen skulle vara rättvisa? Föreställa sig att man befinner sig i en ursprungsposition, vet inget om sitt riktiga liv eller hur det kommer gå i framtiden. Man befinner sig bakom “okunnigheten slöja”. Hurdana rättviseprinciper skulle man då välja? Ett som garanterar jämlika grundrättigheter och friheter för alla. Hävdar även att vi skulle godkänna en viss orättvisa, men bara en som gynnar de som har det sämre.

44
Q

Njutningsmaskinen

A

Robert Nozick, amerikan (1938-2002). Tänka oss en njutningsmaskin som manipulerar hjärnan till att tro att du upplever vad som helst fast du egentligen bara sitter fastkopplad i en maskin. Du kan tex på förhand programmera ditt liv så att det bara är en lång rad njutningar. Då du är fastkopplad skulle du tro att upplevelserna är verklighet. Skulle du koppla fast dig?Är konstgjord njutning likvärdig verklig? Anser att de flesta inte skulle, pga 3 skäl. (1) Vi vill faktiskt göra saker, inte bara ha uppfattningen av att vi gjort dem. Strävar efter aktivt engagemang, inte bara åskådning. (2) Vi vill vara en viss sorts människa, ha personligheter. Är vi kopplade till maskiner saknar vi bla en egen vilja. (3) Tråkigt och begränsande. Hela verkligheten skulle vara begränsad till det som människan kan tänka sig. 0 chans för oberäknelighet

45
Q

Paradoxer

A

resonemang eller påståenden som till en början verkar logiska, men som visar sig vara självmotsägande alltså omöjligen sanna.

46
Q

Förlåtelsens paradox

A

Jacques Derrida, förlåtandes logik utgår från en paradox mellan viljan att förlåta och den möjligtvis oförlåtliga handlingen som skett.

47
Q

Lögnaren, paradox

A

Många former, tex Eubulides från Miletos. Om någon säger “jag ljuger” är då vad hen säger sant eller falskt? Sant –> hen ljuger också om att hen ljuger, alltså ljuger hen inte. Falskt –> hen ljuger om att hen ljuger, alltså ljuger ej.

48
Q

Den allsmäktige guden, paradox

A

Ibn Rushd, islamsk filosof 1100-talet. Anta att gud är en allsmäktig varelse. Skulle gud kunna skapa en sten som är för tung för honom att lyfta? Han är allsmäktig så borde därför kunna skapa en sådan, men pga att han är allsmäktig borde han även kunna lyfta den.

49
Q

Toleransparadoxen

A

Karl Popper 1902-1994. Tolerans - att låta andra tänka och leva som de vill. Ett samhälle som praktiserar oklanderlig tolerans hamnar i en sorts paradox. Isåfall måste de även tolerera intoleranta åsikter, alltså åsikter som omkullkastar toleransprincipen. Slutsatsen att ett tolerant samhälle måste vara tolerant mot intolerans, paradoxalt.

50
Q

Idealspråk

A

ska på ett exakt sätt utrycka hur världen verkligen är, på ett liknande sätt som naturvetenskapens lagar utrycker naturens lagbundenhet.

51
Q

Logisk positivist

A

tänker att språkliga uttryck kan bedömas antingen utifrån sina inre logiska principer, som matematik, eller utgående från hur väl de beskriver verkligheten. Inspirerat av Wittgensteins filosofi.