2023-01-14 Flashcards
Varför kan en galvanisk korrosion ge: Ett koncentrerat angrepp nära skarven mellan de två metallerna.
Jonledningen i lösningen har stor inverkan på angreppets utbredning. Om jonledningen är
låg som t.ex. i sötvatten blir angreppet mer koncentrerat nära skarven. Likaså om
elektrolyten är en tunn fuktfilm t.ex. utomhus kommer jonerna bara att ledas effektivt på
ett relativt kort avstånd.
Varför kan en galvanisk korrosion ge: Ett snabbt angrepp på en stor yta
Om angreppet skall vara snabbt på en stor yta behöver det dels finnas en relativt stor
potentialskillnad och dels en bra jonledning i miljön. Bägge metallerna behöver vara
nedsänkta i en vätska som t.ex. en syra eller en saltlösning.
Varför kan en galvanisk korrosion ge: Ett försumbart angrepp trots att katodytan är stor.
Om utbytesströmtätheten är låg på katoden kommer angreppet att bli långsamt även om
katodytan är stor.
Vid sänksmide bildas normalt ett s.k. skägg. Vad är ett ”skägg” i detta sammanhang? Förklara
varför detta i princip är nödvändigt. (Eller går det att smida utan skägg?) Förklara även varför
man inte kan låta skägget slippa ut allt för lätt
Skägg är material som ”sluppit” ur mellan verktygshalvorna – avlägsnas med ”klippning”.
Volymen före och efter smidningen är densamma. För att garantera god formfyllnad ser man
till att ha ett materialöverskott. Detta måste ta vägen någonstans, bildar skägget. Om slipper ut
för lätt - skulle göra att materialet ej fyller formen. Särskilt i slutet av förloppet är det viktigt
att få bra tryck i formen (fylla alla små hörn i sänket), varför man oftast ger ”skäggbanan” låg
höjd eller med hinder i materialets ”deformationsväg”.) Smide utan skäggbildning (är
ovanligt) kräver mkt god volymkontroll, (bearbeta, svarva arbetsstycket t ex, och gör det kallt
- ingen termisk volymändring. Oftast i så fall mkt symmetriska detaljer)
Vad är återfjädring vid bockning?
Återfjädring är att vinkeln vid efter bockningen
inte blir densamma exakt som vid bockningen
(eller bockvinkel <bockningsvinkeln), materialet
fjädrar tillbaka
Varför fås återfjädring vid bockning?
Just vid bockning är en del av materialet kvar i
elastiskt tillstånd. Detta beror på positiva
töjningar på en sida och negativa på den andra.
Däremellan noll i och därför runt detta låga –
elastiska töjningar. Och – elastisk deformation
återfjädrar (plastisk kvarstår)
Hur påverkar materialegenskaperna hur stor återfjädringen blir
Framförallt materialets sträckgräns påverkar – ett
mer hållfast material (inom samma grupp), X
jämfört med i Y i fig återfjädrar mer då elastiska
delen av deformationen blir större. (Skriver man
något vettigt om E-modulen så får man poäng för
detta)
Förklara hur man vill ha spånvinkel samt spånbrytare på saga resp spröda material
Verktyget till vänster har positiv spånvinkel och en tydlig spånbrytare. Aluminium som
arbetsmaterial skapar inte så stor belastning vilket talar för att positiv spånvinkel kan funka.
Däremot är det segt varför spånbrytaren behövs. Hårdmetall kan ges viss seghet och eggen
blir inte allt för vek trots sin ”spetsighet” i och med spånvinkel.
Verktyget till höger har negativ spånvinkel men ingen spånbrytare. Arbetsmaterialet är här
hållfastare eller hårdare varför en positiv spånvinkel kan vara problematisk (bli för vek).
Gjutjärn ger riktigt korta spånor – det är självbrytande (ger klyvspån), därför behövs inte
heller spånbrytare i detta fall. Keramik i verktyget gör att det också passar med att inte ha en
positiv spånvinkel – en mer vek egg i ett sprött skärmaterial är mindre lämpligt (men alltså
negativ som här lämpligt
Hur skiljer sig PCD(polykristalin diamant och CBN(kubisk bornnitrid) åt (sinsemellan) vad gäller tillämpningar? Vilka olika
arbetsmaterial används dessa till
– Båda materialen är hårdare än keramik och hårdmetall.
– PCD används ej till stål eller gjutjärn då kolet reagerar med diamanten och bryter ner
den. Men andra nötande hårda arbetsmaterial är lämpliga, t ex fiberkompositer eller
gjutaluminium (som innehåller mkt Kisel) som är nötande.
– CBN används till härdade stål mm.
Vad är gjutjärn och vad är det hos gjutjärn som gör att det får en bra gjutbarhet?
Du kan behöva diskutera sammansättning, stelnande struktur och annat, men du behöver
inte diskutera olika typer av gjutjärn
Gjutjärn är en legering med Fe, närmare 4% C och ca 2 % Si. Kisel stabiliserar feritfasen
och gör så att grafit kan bildas i stället för en mycket stor andel spröd cementit. Grafit har
en lägre densitet än järnet och när det bildas blir det en kompensation för krympningen
hos stelnande ferrit vilket gör att legeringen som helhet inte krymper så mycket och inte
bildar så mycket porer.
Kolhalten sänker smälttemperaturen jämfört med stål så smältan blir lättare att hantera.
Smältan har en låg viskositet och inte alltför lätt att bilda besvärliga oxider.
Olika typer av gjutjärn har olika fördelning av grafit i strukturen som t.ex. fjäll eller
noduler
- krymper inte så mycket och bildar inte så mycket porer
- kol sänker smälttemperaturen
- smältan har låg viskositet samt inte lätt för att bilda oxider
Ge minst 4 exempel på faktorer som brukar kunna ingå (användas) vid sållningen. Det kan
vara ”faktorer” som man hittar på en detaljritning men det kan även vara andra saker
- Geometrisk form
- Material
- Tolerans
- Ytfinhet
(annat ges som exempel, vikt, tjocklek mm)
Exempel på sållning:
Geometrisk form: T ex solid 3D-form sållar bort strängpressning eller extrudering (men sållar
fram smide, gjutmetoder etc).
Ytfinhet: En riktigt fin yta som krav sållar bort svarvning (men sållar fram slipning).
En utmaning när man gjuter aluminium är att det lätt bildas porer i materialet. Det
motverkar man
* När man tar fram och hanterar smältan
* När man utformar gjutformen
* I speciella gjutmetoder som skall ge aluminium med bra kvalitet
Beskriv var för sig vad man gör ur dessa tre aspekter för att minska risken för porer när
man gjuter aluminium.
- När man tar fram den håll fri från vatten och luft. Det Al som skall smältas får gärna förvaras varmt. När det är smält pumpas det genom ledningar fram till gjutformen utan turbulens eller kontakt med luft. Skyddsgas i
slutna ugnar är också bra. - Gjutformen skall som alltid utformas så att smältan inte blandas med luft i nedlopp eller
gjutkanaler, alltså avsmalnande nedlopp och en begränsad flödeshastighet. Man kan
kompensera för krympning med matare på lämpliga ställen. - Lågtryckskokill och squeeze casting är exempel på gjutmetoder där smältan trycks upp i gjutformen underifrån med kontrollerad flödeshastighet och med ett visst tryck för att
motverka porbildning under stelnandet.
Kastruller är ofta uppbyggda av metaller med olika egenskaper vad gäller t.ex.
korrosionsmotstånd, värmeledning och magnetiska egenskaper.
En del i tillverkningen kan vara att foga en platta av aluminium mot en av rostfritt stål.
Vilken fogningsmetod skulle du föreslå att man använder för det?
Beskriv kort!
Som vi vet från gjuttekniken är det väldigt stor skillnad på smälttemperaturen mellan Fe
och Al. (Dessutom bildar de spröda faser om de blandas i smältor vilket är olämpligt.)
Därför är det lämpligt att foga ihop plattorna genom lödning där bara tillsatsen smälts i en
tunn spalt mellan ytor där alla oxider behöver tas bort med flussmedel
Kastrullen skall dessutom ha ett handtag som oftast innebär att men behöver svetsa
rostfritt stål så det blir snyggt. Vilken metod föreslår du för det?
Beskriv kort!
Flera metoder kan vara lämpliga beroende på handtagets utformning, t.ex. punktsvetsning
MIG eller TIG. Med punktsvetsning syns inte svetsen så mycket vilket är bra. Manuel
bågsvetsning är inte lämpligt eftersom det blir mycket slagg
