2021-01-14

Question 1

Förklara utförligt hur katodreaktionens utbytesströmtäthet påverkar korrosionspotentialen och
korrosionsströmtätheten vid galvanisk korrosion

Answer 1

Bilden till höger visar ett
polarisationsdiagram för en metall, Me,
som korroderar i under reduktion av X+ .
Det är alltså galvanisk korrosion av Me
mot två andra metaller där
katodreaktionen är snabbare på B än på A,
dvs i o(kat på B) > i o(kat på A)
.
De röda linjerna gäller när katod-
reaktionen sker på A och de svarta på B.
Som framgår av diagrammet ökar i korr
med i o för katodreaktionen. Även Φkorr
ökar men det brukar ha mindre betydelse.

Question 2

Om det sker brott (sprickbildning) vid dragpressning sker det alltid på ett speciellt ställe
(på en kopp t ex). Vilket ställe avses och förklara ingående varför det sker på detta ställe

Answer 2

Sprickbildning sker längst ner i koppen mot botten av koppen. Detta beror på att under
deformationen måste ett materialelement närmast periferin stukas mer i omkretsled för att få
plats i koppen. Ett element längre in behöver inte stukas lika mkt för att få plats. Detta leder
till att tjockleken ökar på materialet närmast periferin (pga LKV) och tjockleken på koppen
blir sådan att den är tunnast mot botten. Om materialet sträcks mkt sker därför brott
snabbast/lättast där det är tunnast

Question 3

Den yta som bildas vid klippning av en metall får ett karaktäristiskt utseende, med 4
avsnitt eller zoner. För dom tre nedre zonerna: Förklara hur det ser ut, och varför ytan ser
ut som den gör. Benämningen på zonerna bör finnas med för full poäng.

Answer 3

• Blankzon beror på glidning mot stans när denna
  går ner/förbi klippta kanten. Får en tillplattad
  (plan) geometri och blankare yta men också
  ”strierad” (randig) då verktyget glidit nedåt.
• Brottzon (kan få kallas brottyta) bildas helt enkelt
  när materialets brotthållfasthet vid skjuvning
  överstigs. Ser ut som typisk brottyta.
• Klippgrad (eller bara grad): Beror på att materialet
  deformeras över kanten på underverktyget (dynan)
  speciellt efter att brottet skett. (Kraft neråt
  fortfarande på materialet). Blir en vass kant längst
  ner på ytan.

Question 4

Hur anpassas innehållet i hårdmetallen för applikationer som kräver
* Hög matning?
* Hög skärhastighet?
* Intermittenta applikationer inkluderande fräsning?

Answer 4

Hårdmetall innehåller i huvudsak WC som går hårdhet och slitstyrka, samt Co som ger seghet
Anpassning med avseende på
* Hög matning: Detta ger en hög belastning på verktyget vilket kan leda till brott. Ett
allt för sprött skär är känsligt för detta, varför högre andel Co är lämpligt. (Undvika
brott eller om man så vill urflisning/urgryning)
* Hög skärhastighet: Detta ökar förslitningen på verktygen, speciellt fasförslitningen,
vilket gör att man normalt vill ha mer WC för att öka hårdheten/slitstyrkan.
* Intermittenta applikationer: Resonemanget här är ganska likt första punkten, eftersom
upprepad slagpåkänning är ett större problem om skäret är för sprött. Dvs mer Co för
att undvika urflisning o dyl.

Question 5

Ribborna som är inringade med svart förstyvar komponenten, men de kan också vara bra
för gjutprocessen. Hur kan de hjälpa till att ge en bra kvalitet hos gjutgodset?

Answer 5

Ribborna hjälper smältan att flyta ut i den tunna ytan mellan dem och fylla formen innan
smältan stelnar

Question 6

Om konsolen tillverkades i gjutjärn istället skulle risken för defekter i det tjocka godset
minska, även om den inte försvinner. Varför minskar risken?

Answer 6

När gjutjärn stelnar sker en expansion då grafiten bildas som kompenserar för
krympningen av metallfasen. Som helhet blir krympningen mycket mindre

Question 7

Vilken svetsmetod är lämpligast att använda för stål med olika legeringa, måste göras noggrant och varje materialkombination kräver sitt tillsatsmaterial? Beskriv
metoden

Om man inte vidtar försiktighetsåtgärder uppkommer lätt en viss typ av svetsfel när man
använder metoden. Beskriv svetsfelet och vilken försiktighetsåtgärd som är lämplig

Answer 7

Den mest flexibla metoden för att byta mellan olika tillsatsmaterial är manuell
bågsvetsning med belagda elektroder. Metoden kräver dessutom en rätt begränsad
utrustning som är jämförelsevis lätt att ta med sig

Höljet på de belagda elektroderna är hydroskopiskt och kan dra till sig vatten om de inte
förvaras tort. När man svetsar finns det risk för väteförsprödning så kallsprickor bildas i
HAZ, speciellt om materialet bildar en spröd struktur.