1. Pedagogisk ledarskap och grupp processer i förskolan Flashcards

1
Q

Den konkreta gruppen

A

Består av fler än en person. Uppfattar sig själva (och andra) att de tillhör gruppen. T.ex. familj, skolklasser, arbetsgrupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Den abstrakta gruppen

A

Består av individer som kategoriseras som en grupp av dem själva och / eller av andra för det uppfattas dela gemensamma särdrag. T.ex. samhällsgrupper, ungdomar, arbetslösa eller politiska grupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Primärgrupp

A

Varaktigagrupper med gemensam historia till exempel familjen och de närmaste vännerna - I dem känner vi oss ofta hemma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sekundärgrupp

A

Större grupp där individen har en större distans till gruppmedlemmarna t.ex föreningar och organisationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Informella grupper

A

Grupper som bildas spontant utifrån samhörighet eller intressen - outtalat ledarskap och relationspräglade, t.ex. några barn som leker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Formella grupper

A

Har ett bestämt syfte och ett formellt ledarskap. tydliga regler och rutiner finns i gruppen. T.ex. en arbetsgrupp eller skolklass.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

In-grupper

A

Grupper där individen själv är medlem, t.ex. Den egna familjen, den egna skolklassen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ut-grupper

A

Grupper individen inte är medlem, t.ex. andra familjer, andra skolklasser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Normer

A
  1. Ett samlingsnamn för utsagor om handlingar som är önskvärda och icke-önskvärda.
  2. Ett system som är olika grad reglerar individens beteende.
  3. har kommit till för att underlätta de mänskliga samvaron men det kan ha funktioner som skiljer människor åt i fråga om makt, resurser, status, och roller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Formella normer

A

Nedskrivna eller klart uttalade och kallas även regler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Informella normer

A

Outtalade och icke-nedskrivna normer för det vardagliga livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Gruppnormer

A

Det uttalade eller outtalade normer som reglerar eller styr livet i en grupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Formella normer (regler)

A
  1. Relationella regler - hur vi bör vara mot varandra.
  2. strukturerade regler - skapa struktur i verksamheten.
  3. Skyddande regler - för säkerhet och hälsa.
  4. Personella regler - Mona till reflexion över det egna beteendet och ta ansvar för sina handlingar.
  5. Etikettsregler - sedvänjor och traditioner, ”hyfs” (ofta outtalade - ej tugga tuggummi, ej ha keps etc.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förskoleregler

A

Syftet med klassrummet regler är vanligtvis att reglera elevernas uppförande så att det inte stör aktiviteterna, gör någon illa eller orsakar skador på skolans egendom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Generella samhällsnormer

A

T.ex. inte sitta breve någon på bussen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Generella klassrumsnormer

A

Normer som är typiska för förskolor / skolor i allmänhet. T.ex. att det finns en skogräns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Lokala klassrumsnormer

A

Normer som är typiska för de specifika klassrummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Barnens syn på regler

A
  1. Mest kritiska till etikettregler
  2. Mest villiga att acceptera regler när de uppfattas vara logiska, praktiska och för barnens bästa.
  3. Värdesätter reglerna högre om de är med och utforma dem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Roller

A
  1. Normer tillämpas på gruppen - roller tillämpas på individer eller undergrupper inom gruppen.
  2. Definierade beteende som förväntas av en person med en viss position i gruppen - t.ex. ” klassens apa”.
  3. Roller existerar bara i relation till andra roller.
  4. Det uppkommer alltid roller i - t.ex. Den duktige, ledaren, tyste, clownen, den hjälpsamma, den coola, bråkstaken osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Förskoleklimat

A

Kan definieras som särdrag och kvaliteter i det vardagliga interaktions-mönsterna mellan barn och mellan barn och förskollärare i en förskola.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ett positivt skolklimat inbegriper

A
  1. Positiva omtänksamma relationer mellan barn och mellan förskollärare och barn.
  2. Barns upplevelse av att reglerna på skolan är rättvisa.
  3. Förskolan upplevs som en trygg och säker plats.
  4. Barnen uppskattar och tycker om förskolan.
22
Q

Tuckmans modell - gruppers utveckling

A
  1. Forming - gruppen formas, medlemmarna testar och försöker komma till klarhet om vilka beteenden som accepteras i gruppen + iakttar den formella ledaren/de som är starka
  2. Storming - präglas av konflikter - gruppmedlemmarna försöker nu konkurrera om positionerna i gruppen och får kontroll över sin egna situation.
  3. Norming - präglas av vi-känsla och grupp sammanhållning - kommer överens om och acceptera normer och roller i gruppen.
  4. Performing - gruppen har en förmåga att upprätthålla en hög grad av kohesion (sammanhållningskraft) även när uppgiftsrelaterade konflikter uppstår.
  5. Adjourning - gruppen förstår att deras arbete tillsammans kommer avslutas och att kommer upphöra om grupp.
23
Q

Ringelmanseffekten

A

Styrkanper person minskar som en funktion av ökad gruppstorlek. En förklaring till detta motivation förlust som också brukar benämnas social loafing.

24
Q

Risken för social loafing är störst vid:

A
  1. Stora grupper.
  2. Svag motivation.
  3. Inget eller svagt resultatansvar.
  4. Enklare uppgifter
25
Q

Vad är auktoritet?

A

En auktoritet har inflytande över andras attityder och beteenden, som en följd av att de upplever att det finns skäl att göra som denna säger.

26
Q

Traditionell auktoritet

A

Uppfattas som konservativ och auktoritär - legitimiteten är beroende av att barnen värdesätter den tradition som förskolläraren är satt att upprätthålla.

27
Q

Rationell-regal auktoritet

A

Uppfattas som en kompetent chef på en arbetsplats - legitimiteten är beroende av att barnen upplever att förskolläraren på ett bra effektivt sätt leder aktiviteterna i klassrummet.

28
Q

Karismatisk auktoritet

A

Exceptionella individer som väcker andras engagemang, beundran och tillgivenhet. Inspirerar genom personliga egenskaper och starkt engagemang - legitimiteten är beroende av förskollärarens förmåga att fortsätta tillfredsställa barnens behov och intressen.

29
Q

Professionell auktoritet

A

Pedagogisk skicklig, med goda kunskaper i sitt ämne - legitimiteten är beroende av att barnen upplever att förskolläraren innehåller särskild expertis + att barnen upplever lärandet och kunskapsmålen som angelägna.

30
Q

Makt

A
  1. En person får sin vilja genom och blir åtlydd.
  2. Involverar alltid en relation och består alltid av interaktioner.
  3. Psykologisk betydelse gestaltas samspel mellan människor.
  4. Max kan komma till uttryck på olika sätt beroende på vad som utgör dess grund.
  5. En informell ledare i barngruppen kan få stor makt..
31
Q

ExpertMakt

A

Inflytande på grund av att andra tror att personerna har mer kunskap eller färdigheter än vad de själva har (t.ex har titel, professor)

32
Q

Personlig makt

A

När andra identifierar sig med eller ser upp till en person som därmed får inflytande

33
Q

Informationsmakt

A

När en person utövar inflytande genom att använda logik, argument och information (t.ex. En duktig politiker)

34
Q

Legitim makt

A

När andra uppfattar att att den person har rätt inflytande i gruppen som legitimeras av en erkänd maktstruktur (t.ex. En chef)

35
Q

Belönande makt

A

När en person har mandat att ge och utlova belöningar om man gör som den säger (t.ex. Föräldrar eller lärare)

36
Q

Tvångsmakt

A

När en person har mandat att ge eller hota om bestraffningar om man inte gör som den säger (missbruk av makt)

37
Q

Värdepedagogik - moraliska värden

A

Föreställningar om rätta eller goda handlingar och föreställningar om det goda livet ( det som känns rätt)

38
Q

Värdepedagogik - politiska värden

A

Politiska värden, exempelvis demokratiska, bygger på sådana värden då det handlar om det goda eller rätta samhället. (vi ska fostra våra barn till goda samhällsmedborgare)

39
Q

Explicit

A

Metoder för att skapa lär tillfällen kring värdefrågor, ex. Värdegrundsarbete, likahandlingsplan osv

40
Q

Implicit

A

Den dolda läroplanen - innefattar allt som barnen lär sig förskolan utöver de uttalade officiellt planerade undervisningen.

41
Q

Fostranstilar - auktoritär

A

Vuxna kräver och förväntar sig att barnen ska lyda utan att ifrågasätta

42
Q

Fostranstilar - eftergiven

A

Vuxna låter barnen fatta sina egna beslut - fri uppfostran

43
Q

Fostransstilar - oinvolverad

A

Minimalt involverade barnens liv med en känslomässig distans till barnen (jobbigt att fostra/det är en börda)

44
Q

Fostransstilar - auktoritativ

A

Förväntat samarbete kring krav och regler som satts upp av de vuxna - lyhörd för barnens synpunkter samt visar utrymme för förhandling. (Förklarar alltid sina skäl för barnen, varför man säger till att de inte får göra något etc.)

45
Q

Varför rekommenderas auktoritativ fostransstil?

A
  1. Ställer krav.
  2. Sätter upp regler.
  3. Förväntar sig att barnen vill samarbeta.
  4. Lyssna till barnens känslor och synpunkter.
  5. Förklarar sina egna skäl och synpunkter.
  6. Är öppna för ett visst förhandlingsutrymme.
  7. Uppmuntra barnen att delta i beslutsfattande.
46
Q

Ledarrollsfunktioner i en grupp - den uppgiftsorienterade

A
  1. Definierar gruppens mål.
  2. Organiserar gruppmedlemmarna arbete riktning mot dessa mål.
47
Q

Ledarrollsfunktioner i en grupp - den socioemotionellt orienterade

A
  1. har omsorg om gruppmedlemmarna väl.
  2. Befrämjar harmoniska relationer i gruppen.
48
Q

Prosocialt beteende

A

Beteenden och handlingar som visar omsorg om andras, och inkluderar att hjälpa, utöva omsorg, dela med sig, rädda, skydda och skänka.

49
Q

Hur utvecklas prosocialt beteende?

A
  1. Empati kan vara ett psykologiskt motiv för att handla socialt.
  2. Hur barn och unga erfaren utvecklar sin empati kommer att påverka vilken grad de utvecklar prosocialt beteende.
  3. Vuxna har chans att påverka genom att använda induktion i sin fostran.
50
Q

Induktion

A
  1. Man förklarar för barnet varför man förväntar sig vissa beteenden och ogillar andra.
  2. Vuxna förklarar regler, beskriver logiska följder av handlingar och lockar fram idéer och resonemang hos barnet.
  3. De vuxna uppmärksammar också barnet på konsekvenser som hens handlingar får och visa på andra perspektiv - alternativa handlingsvägar lyfts.
51
Q

Åskådareffekt

A
  1. Sannolikheten att någon ingriper är betydligt större om hen är den enda som ser vad som händer
  2. Detta fenomen, att vittnen inte griper in för att hjälpa utan hämmas av att andra vittnen finns närvarande, kallas åskådareffekt.