1-5 Flashcards

1
Q

Ad hoc-grupp

A

Ad hoc-grupper kännetecknas av sin tillfälliga karaktär och är ofta sammansatta för att ta itu med en viss fråga eller ett visst projekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Grupp (olika definitioner)

A
  • Två eller fler individer som är kopplade av och inom sociala relationer.
  • En grupp existerar när någon typ av bindning länkar medlemmar i gruppen till varandra och till gruppen
  • Kan definieras som personer som uppfattar sig tillhöra samma social kategori, som personer med “ömsesidigt beroende”

Centralt till olika definitioner av grupper: innehåller sociala relationer som binder medlemmar tillsammans. Definitionen varierar med fokus på olika kvaliteer av grupper såsom kommunikation, interdependence, osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Primary group

A

En liten långvarig rupp som kraktäriseras av frekventa interaktioner, solidaritet och höga nivåer av interdependence mellan medlemmar som konstant påverkar attityder, värderingar och “social outcomes”
Såsom familj eller en clique av vänner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Collective

A

ett relativt stort antal individer som visar likheter i agerande och synsätt. Gruppen dissolverar när handlingen som binder den samman är över. Existerar på grund av bekvämlighet eller tillfälighet snarare än lojalitet till gruppen.

Exempel: en kö, individer vid en protest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Socialt kapital

A

Likt ekonomisk eller materiellt kapital beskriver detta hur rik du är men i interpersonella termer. En person med stort socialt kapital är väl ansluten till flera andra individer i flera olika kontext och dessa kopplingar kan bidra till former av lyckande eller framgång.
Bestämms genom nivån av social “connectedness”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Social identitet (social identitetsteori, social identifikation)

A

En individs perception om sitt själv-koncept som kommer ifrån sina relationer till andra, grupper och samhället.
Social identitetsteori - antar att grupper påverkar medlemmars självkoncept och självbild, speciellt då medlemmar kategoriserar sig själva som en grupp medlem och identifierar med gruppen.
Två kognitiva processer (social kategorisering och identifikation) kombineras och förändrar grupp tillhörighet till identitet
Social identifikation - att acceptera sin grupp som en utsträckning av sig själv och därmed basera sin självbeskrivning på gruppens egenskaper och karaktäristika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Social network

A

Är liknande till grupper. Medlemmar är kopplade genom sociala relationer till varandra, som kan variera från djupa meningsfulla relationer till mer ytliga och sporadiska. Det som urskiljer social networks är dock att det inte finns någon tydlig gräns som utgör vem som är en del av networket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Interdependence

A

Ömsesidigt beroende. Såsom då en individs resultat, handlingar, tankar och upplevelser är på något sett influerat av andra människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Roller

A

generella beteenden som förväntas av personer som har olika positioner i gruppen. Roller etablerar mönster av interaktion mellan medlemmar vilket ökar social koordination och förutsägbarhet

roller såsom ledare och följare är fundamentala, men andra roller såsom informations sökare, informations givare, osv, kan uppstå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Norm

A

En konsensuell och ofta implicit standard eller regel som beskriver vilka beteenden som ska och inte ska förekomma i en given kontext.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Cohesion

A

Solidariteten eller enhetligheten i en grupp som ett resultat av utvecklandet av starka och ömsesidiga interpersonella kopplingar mellan medlemmar och krafter på gruppnivå som gör gruppen mer enhetlig (såsom delad engagemang till gruppmål)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Entitativity

A

Den upplevda cohesiveness eller enhetligheten av en grupp människor - upplevelsen av en entitet snarare än en sammling individuella människor.
I vilken grad en grupp verkar vara en enhetlig entitet - en riktig grupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Need to belong

A

Ett grundläggande behov hos människor att söka sig till och joina andra människor.
Generaliserade önskan att söka och kopplas samman med andra människor. När denna önskan är ouppfylld orsakar den en känsla av obehag och starkare vilja att befinna sig med andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ostracism + teorier för ostracism

A

Att exkludera en eller flera individer från en grupp genom reducera eller eliminera kontakt med personerna.
- viktig aspekt = tydligt och avsiktligt

Ball toss: paradigm med personer i ett väntrum där personerna börjar kasta en boll, när de andra två slutar passa bollen till försökspersoner uppstår nästan direkt negativa känslor.

Temporal-need - threat model : beskriver emotioner vid ostracism, består av olika stadier:
1. Reflexive stage: Starka negativa känslor, besvikelse, allt känns fel
2. Reflective stage: Analysera, varför ville de inte ha mig? motiv? mening? relevans?
3. Resignation: allination, hjälplöshet, depression. Händer om man inte blir accepterad av den gamla gruppen eller hittar en ny.

andra reaktioner till ostracism: fight-or-flight response eller tend-and-befriend response.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Fight or flight response

A

I relation till social utanförskap syftar det till en reaktion på uteslutning. Fight responsen är vanlig vid oförutsägbar exkludering, och innefattar ofta att konfrontera personer inom gruppen och försök att tvinga sig själv in i gruppen.
Flight reaktionen är snarare att dra sig undan från gruppen. Då håller sig personen ofta för sig själv eller söker sig till andra grupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Tend-and-befriend

A

En respons på stressfulla situationer där en person uttrycker ökad omhändertagande, skyddande och stötande beteende (tending) och fokuserar på att stärka sociala kopplingar (befriending).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sociometer teori

A

människor söker sig instinktivt till grupper (sk joiners) -> måste vara bra på att känna av signaler från andra , de måste ha någon slags “sociometer” för att kunna veta hur pass accepterade de är av gruppen och om de riskerar att bli uteslutna. Denna sociometer är evolutionärt utvecklad. Själkänsla och självförtroende är enligt denna teori ett mått på hur pass accepterade vi är i en grupp och inte en känsla av vårt eget värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Individualism (och individualister)

A

En tradition, ideologi eller personlig outlook som främjar individen och dess rättigheter, självständighet och relationer med andra individer
Människor är fria att agera som de själva vill snarare än följa gruppen.
Individualister föredrar ofta eller lägger mer fokus på exchange relationships
Individualister lägger mer fokus på sin personliga identitet och lägger sina personliga intressen och mål framför gurppens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ultimatum game (experimentparadigm)

A

experimentparadigm som går ut på att dela på pengar. Ex person 1 har 200 kr och måste dela pengarna med person 2. Om person 2 nekar person 1 erbjudande får ingen av personerna några pengar.

testar kollektivism och individualism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Equality och equity norm

A

Equity - en social standard som främjar distribering av priser och resurser till medlemmar i proprotion efter deras input

Equality - en social standard som främjar distribuering av priser och resurser till medlemmar jämt mellan alla medlemmar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Personlig identitet

A

En individs perception av de aspekter som om sitt själv som kommer från individualistiska, personliga saker såsom egenskaper, förmågor och tro.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Minimal intergroup situation (minimal group paradigm)

A

Paradigm där man delar in folk som inte känner varandra i två grupper baserat på i princip ingenting. Medlemmar vet om att indelningen baseras på något obetydligt som ex färgpreferenser. När de sen får dela ut pengar föredrar de sin egen grupp trots vetskapen om att indelningen egentligen är obetydlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Social kategorisering

A

Klassifikationen av människor in i kategorier (grupper). Detta inkluderar en själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Självstereotypering (self-stereptyping)

A

Accepterande av socialt delade generaliseringar om prototyp karaktäristika som attribueras till ens egna grupp som passande beskrivning av en själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Basking in reflected glory (BIRG)

A

Att söka direkt eller indriekt associationer med prestigefyllda eller “lyckade” grupper eller individer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Cutting off reflected failure (CORF)

A

Att distansiera sig från grupper som framträder dåligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ingroup-outgroup bias

A

Tendensen att se mer positivt på ingruppen i jämförelse med utgruppen.
Ingrupps favoritism är vanligare än utgrupps avvisande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Experience sampling

A

En forsknings metod där deltagare registrerar sina känslor, upplevelser eller beteende då de upplever dem istället för vid ett senare tillfälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Need for affiliation

A

Ett motiverande tillstånd av obehag som kan lättas genom att ansluta sig till andra människor

Behov att vara i grupp. Individer med hög need for affiliation vill associera sig med andra människor och bli accepterade som gruppmedlemmar. De föredrar gruppaktiviteter över andra typer (även om det är uppgiftsorienterat) och söker sig till grupper mer än andra.

Detta är starkt kopplat till oror kring andras acceptans, ökad need for affiliation -> ökad önskan att vara ikring andra människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Need for intimacy

A

Ett motiverande tillstånd av spänning som kan underlättas genom att finna varma, positiva relationer med andra
Föredrar vatt ansluta sig med andra, är mer troliga att uttrycka oro och omtanke över andra men har mindre rädsla för rejection.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Need for power

A

Ökad önskan att höja och upprätthålla deras möjlighet att påverka andra
Söker ut grupper, inte för att bonda, utan för att gruppen ger en möjlighet att uppnå deras huvudsakliga mål - att påverka andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

FIRO (Fundamental Interpersonal Relations Orientation)

A

Grundläggande behoven av affiliation, intimacy och power i kombination utgör grunden för hur människor behandlar andra och hur de själva vill bli behandlade.
FIRO skalan inkluderar dessa tre aspekter och behoven av att uttrycka samt få dessa tre.
Teorin antar att människor går med i och stannar i grupper för att de får en eller flera av dessa behov mötta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Affiliation

A

Samlingen av individer på en plats, även en formaliserad relation, såsom när en individ sägs vara affiliated med en grupp eller organisation
Affilitaion är beroende av personligheter, preferenser och andra egenskaper, samt är mer sannolik i vissa situationer - såsom när en människa går igenom något stressande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Social comparison (downward och upward)

A

Processen av att jämföra sina egna egenskaper och resultat, såsom tro, attityder, förmågor och upplevelser med andras. - börjar då en person befinner sig i en tvetydig och förvirrande situation
Downward - att välja en person som har det mindre bra, eller får lägre resultat som personen man utför social comparison med. - sker ofta då ens självförtroende kan påverkas
Upward - att välja personer som är superiora till en själv för social comparison. - kan finna trygghet i andra lyckanden, kan även orsaka skam och avundsjuka

35
Q

Social comparison orientation

A

Dispositionella tendenser i att jämföra sig med andra.

36
Q

Proximity principle

A

Tendensen för individer att skapa interpersonella relationer med de som finns nära
Är beroende av mere exposure effect + större sannolikhet till interaction vilket orskar attraktion

37
Q

Elaboration principle

A

Tendensen för grupper att expandera i storlek då icke-medlemmar blir linkad med viss gruppmedlemmar och då blir en del av gruppen själva.

38
Q

Similarity principle

A

Tendensen för individer att söka efter, affiliera med eller bli attraherad till individer som är lika sig själva på något sätt. Denna tendens kan orsaka att grupper och andra interpersonella kollektiv ofta blir mer homogena än diversa. Likhet är en social magnet som skapar alla möjliga relationer.

39
Q

Reciprocity norm (and principle)

A

Norm of reciprocity: . Om någon utför en tjänst åt en ska man i framtiden vara beredd att gengälda den. Denna norm är stark i invidualistiska kulturer. Inom kollektivistiska är man inte lika noga med “input” och “output” utan gruppen är mer i en slag synnergi där man tar och bidrar hela tiden.

Principle - när vi blir accepterade eller omtyckta av andra tenderar vi att tycka om dom tillbaka. Tendensen för omtycke att mötas av omtycke tillbaka.

40
Q

Minimax-principen (- principle)

A

Människor kommer ansluta till och stanna i en grupp som ger dem maximal mängd önskvärda belöningar/förmåner medan det innebär minimal mängd kostnad.
Do the benefits outweigh the costs?

41
Q

Comparison level

A

Beslutet av vilken givande grupp man ska gå med i är beroende av CL och Clalt.
Inom social exchange theory är detta den standard som en individ sätter och värderar kvaliteten av sociala relationer utifrån. Vanligtvis innebär detta att personer med erfareneheter av sociala relationer som varit högt givande med få kostnader, har högre CL. Medan personer vars tidigare sociala relationer haft hög kostnad men inte varit så givande har lägre CL.
Grupper som faller ovanför en persons CL blir då attraktiva för den individen.

42
Q

Collective efficacy

A

Är den delade tron bland medlemmar om att de kan lyckas med alla komponenter av sin uppgift.

43
Q

Group potency

A

Nivån av gruppens delade optimism gällande deras kollektiva förmågor

44
Q

5 stages of development

A

Forming - gruppen bildas, orientera sig med varandra.
inga klara roller, försiktig med att uttrycka sig, börjar dela med sig personlig information, skapa sig intryck av varandra, när lite mer tid gått blir umgänget mer öppet och spontant

Storming - tension över mål och auktoritet, a “lack of unity” I grupper som inte har en formellt utsedd ledare uppstår konflikter när medlemmar tävlar om status och roller inom gruppen. När stabila mönster av auktoritet, attraktion och kommunikation har utvecklats, avtar konflikterna, men fram tills dess kämpar gruppledare om auktoritet och makt.
Konflikter kan vara viktiga för att skapa cohesion också, lär sig att samarbeta, diskutera och komma fram till saker tillsammans

Norming - här blir vänskaper lite djupare, bygger upp tillit till varandra och stödjer varandra, normer som bildas hjälper till att “guida beteenden”
Man diskuterar problem i gruppen istället för att det blir bråk
Öppnar även upp sig för varandra om personliga bekymmer

Performing: The Work Stage
Task focused remarks kommer först senare
Vid denna stage skiftar fokus från “vad gruppen är” till “vad gruppen kan göra”
Inte alla grupper når fram till denna stage

Adjourning
Planned dissolution gruppen har uppnåt sina mål och är då “färdiga” som grupp
Spontaneous dissolution oplanerat avbrott av grupp kan tex uppstå när gruppen ofta inte klarar av sina mål
När gruppen inte längre får några rewards kommer man att bli dissatesfied och då väljer kanske vissa och lämna, speciellt n är det finns alternativa grupper att vända sig till istället

45
Q

Collaborative circle

A

En relativt liten grupp av människor som jobbar tillsammans under en längre period och delar kritik och kommentarer som utvecklas till en delad uppfattning av vad deras metoder och mål bör vara.
Liknande proffesion och skapar en gemensam vision för arbetet
Gruppen ger medlemmen det stöd och uppmuntring den behöver för att genomföra sina project och fungerar som buffrar för tryck mot status quo.

46
Q

The heard instinct:

A

Människor dras naturligt till grupper och vill ha “en flock”. Dessa psykologiska och sociala tenderserna anser evolutionspsykologer är en del av evolutionen och en del av anpassning via handlingar och neurologiska mekanismer. Att överleva i grupp snarare en ensam är fördelaktigt för att ex kunna lösa problem. Dock lockar också många människor till sig fienden så det finns både för och nackdelar med grupper. Det sprids även sjukdomar och konflikter snabbare.

47
Q

Fundamental attribution error -

A

tendensen att över attribuera personlighetseffekter snarare än situationseffekter, när det gäller andras beteende, etc.

48
Q

Group fallacy:

A

En form av reifiering som innebär att man ser grupper som något som fysiskt existerar, vilket de i strikt mening inte gör. En grupp som abstrakt koncept har inte tankar, vilja, eller åsikter, utan det är individerna i gruppen som härbärgerar dessa.

49
Q

The law of interactionism (Lewins):

A

En lag som säger att en persons beteende, känslor, och kognitioner är ett resultat av egna kvaliteter, den sociala miljön, samt interaktionen mellan dessa (ganska självklart egentligen). Skrivs med formeln , där B står för behaviour, P för personal characteristics, och E för environment.

50
Q

self-reference och group reference effect

A

Self-reference effect: Vi har lättare att komma ihåg sådant som relaterar till, eller är viktigt för oss själva. Att komma ihåg ett slumpmässigt ord är ganska svårt, men om man istället får frågan om ordet beskriver en själv verkar det vara lättare att komma ihåg.

Group-reference effect: Samma som ovan, fast för grupper som man är medlem i eller identifierar sig med.

51
Q

Hawthorne effect:

A

Kallas även för observationseffekt, och avser det faktum att människor tenderar att förändra sitt beteende om de är medvetna att de blir observerade. På en fabrik i Hawthorne studerade man vilka förbättringar i arbetsklimat man kunde introducera för att öka produktiviteten, och fann att alla förändringar gav en förbättring. Forskarna drog då slutsatsen att arbetarna jobbade hårdare när de visste att de var iakttagna.

52
Q

Hazing -

A

en initiering(inspark) till en grupp som utsätter nya medlemmar för mental och fyisk obehag, trakasserier, förudmjukan, förlöjligande.

nykommare till gruppen måste göra tester/visa upp egenskaper som i sig inte har något med grupptilhörigheten att göra

53
Q

IPA (Interaction process analysis):

A

En strukturerad observationsmetod som delar in interaktioner i 12 olika underkategorier, med de 2 överkategorierna positiva och negativa socioemotionella interaktioner, samt frågor och svar inom uppgiftsorienterade interaktioner.

54
Q

SYM-LOG (Systematic multiple level observation of groups):

A

En strukturerad observationsmetod som delar in interaktioner i 26 olika underkategorier, med följande överkategorier:
dominance–submissiveness
friendliness–unfriendliness
accepting–opposing the task orientation of established authority

55
Q

Collective self esteem

A

Har man hög collective self esteem har man också hög personlig self esteem. Tycker man väl om sin grupp och tror på dens förmåga har man bättre personlig självkänsla.

56
Q

minimal group paradigm

A

Paradigm där man delar in folk som inte känner varandra i två grupper baserat på i princip ingenting. Medlemmar vet om att indelningen baseras på något obetydligt som ex färgpreferenser. När de sen får dela ut pengar föredrar de sin egen grupp trots vetskapen om att indelningen egentligen är obetydlig.

57
Q

paradigm

A

Kuhns fantastiska begrepp vilket innefattar hur ett vetenskapsfält ser sig självt, vad som anses god forskning, vilka frågor som blir rimliga att ställa, och så vidare. Man brukar exempelvis inom gruppsykologi fokusera ganska mycket på produktivitet och arbetsmarknaden, medan biologiska markörer är mer undantag än regel (till skillnad från t.ex. neuropsykologi).

58
Q

Participant observation:

A

En typ av observation där observatören blir en del av gruppen. Det riskerar att förändra gruppens fungerande, men ger också större möjligheter att inhämta information.

59
Q

prototyper (stereotyp)

A

A socially shared set of cognitive generalizations (e.g., beliefs and expectations) about the qualities and characteristics of the typical mem- ber of a particular group or social category

60
Q

Reference groups:

A

which is a group that provides individuals
with guidelines or standards for evaluating themselves,
their attitudes, and their beliefs
beliefs; includes

groups that individuals identify with and admire and categories of noninteracting individuals.

61
Q

Secondary (social) group:

A

ett relativt litet antal individer som interagerar med varandra över en längre period.
För länge sedan brukade vi bara umgås med nära kretser (primärgrupper), men nuförtiden interagerar vi i mindre intima och mer offentilga sammanhang. Dessa kallas för sekundära (sociala) grupper.
Man kan lämna en sekundär grupp och gå med i en annan eftersom det finns mindre känslomässigt engagemang och avgränsning
Man kan vara med i flera sekundära grupper samtidigt– man brukar vara med i ganska få

62
Q

Self-report questionnaires:

A

Självskattning. Inte alltid så oerhört reliabelt, beroende på vilka frågor som ska ställas (social önskvärdhet t.ex.) men snabbt och effektivt.

63
Q

Social exchange theory:

A

En teori som grundar sig på det behavioristiska perspektivet och ser grupper som ett slags ekonomiskt utbyte. Man lägger ner tid i grupper i utbyte mot både konkreta belöningar som lön och tjänster, men också för indirekta belöningar som gemenskap och beundran. Gruppen styrks när kostnaderna är små och belöningarna stora, och när man kan lita på att alla är delaktiga och håller de dem lovat. Även gemensam lojalitet (att man har en lojalitetsnorm) och rättvist utbyte är viktigt. Anledningen till att grupper formas och kvarstår är alltså, enligt social utbytesteori, att de ger oss mer än vad de kostar.

64
Q

SNA (Social network analysis):

A

En mer ingående version av sociometri. Mäter vem som är populär, ensam, hatad, och så vidare, samt i vilken riktning som banden går. En person kan ju gilla en annan, utan att det är ömsesidigt. Det kan vara så att SNA är ett eget område in i vilket sociometri indelas, men det framgår inte i detta kapitel.

65
Q

sociometri och sociogram

A

Sociometry: En metod för att synliggöra sociala band i en grupp eller ett aggregat av människor. Man frågar helt enkelt alla individer vem de tycker om, och kan då se vem som känner vem. Oftast får man ett begränsat antal val för att diagrammen ska bli läsliga.

Sociogram: Ett sätt att visualisera sociometriska undersökningar genom att rita upp diagram med noder och linjer (ofta med pilar för att indikera i vilken riktning relationerna går).

66
Q

Structured observational methods:

A

Interbedömarreliabilitet kan ofta vara ett problem när man studerar grupper, och därför har man utvecklat olika system för att man ska koda företeelser på samma sätt. De två nästföljande begreppen är exempel på just sådana system (är nog inte så viktigt att man kan dem).
IPA SYMLOG

67
Q

systems perspective / systemteori

A

Systemteori grundar sig tanken om att grupper fungerar lite som maskiner; det spelar ingen större roll om man har ett kullager från SKF eller Timken, och på samma sätt gör det ingen större skillnad att ha Annelie eller Jonas som kassör. Vissa grupper kan dock vara väldigt specifika till de personer som utgör den, där alla egenheter hos varje medlem är en del av själva processen. När man försöker byta till ett annat kugghjul märker man att det inte passar och hela motorn börjar kärva.
Systemteori är intressant eftersom det har ett grupperspektiv och intresserar sig för hur grupper kan blir mer än de individer som utgör den. Till skillnad från de andra perspektiven tar man ett steg tillbaka från individen.

68
Q

A-priori grupp

A

En grupp som sammansätts på förhand (ofta av en ledare)– medlemmar påverkar inte själva gruppens sammansättning

69
Q

Cohesion to performance (och vice versa)

A

Grupper med hög cohesion tenderar att överträffa grupper med lägre cohesion när det kommer till att prestera.
Det går också åt andra hållet: när gruppen presterar väl ökar dess cohesion

70
Q

Collective consciousness (group mind)

A

En hypotetisk förenande mental kraft som länkar samman medlemmar; individuella sinnen smälter samman till ett (group mind)
group mind—a single, shared, unifying consciousness.

71
Q

Groupthink

A

Grupper kan bli så enhetliga att medlemmar känner att de inte kan motsäga gruppens beslut och på grund av detta misslyckas de i att noggrant utvärdera deras antaganden och beslut. Denna förlust av rationalitet på grund av starka tryck till konformitet är groupthink.
Detta sker på grund av stark cohesiveness och negativa gruppprocesser såsom upplevd sårbarhet, självcensur och tryck mot konformitet.

72
Q

Exclusion (group exclusion)

A

Att inte vara med i gruppen, att känna sig utanför
Många känner stark oro, nervositet, frustration, ensamhet mm när de blir exkluderade

73
Q

Misery loves company

A

När vil mår dåligt (känner oss rädda till exempel) vill vi ansluta oss till andra människor
Till exempel i ett experiment där kvinnor skulle vänta på sin tur för smärtsamma elstötar föredrog de att vänta med andra

74
Q

Misery loves miserable company

A

När man står inför ett hot vill man ansluta sig med personer som står inför samma hot eftersom de är kunniga. Då kan man få klargörande information om hotet och lindra sin ångest

75
Q

Embarrassed Misery Avoids Company

A

I en pinsam situation kan man undvika att söka efter andra eftersom man vill undvika att göra bort sig.
Till exempel i ett experiment där man skulle titta på nakna personer pratade deltagare med varandra betydligt mindre än i liknande experiment utan pinsamma uppgifter

76
Q

Bales equilibrium model

A

Antar att gruppmedlemmar vill försöka uppnå en balans mellan att fokusera på uppgifter och sina interpersonella relationer. Grupper fluktuerar mellan “performing” och “norming” stadierna

77
Q

Intergroup aggression

A

Kan definieras som varje handling som är avsedd att skada en annan person som tillhör utgruppen och som ser beteendet som oönskat
konkurrens -> eskalering av konflikter
Om en grupp engagerar sig i aggression kommer den andra gruppen att svara på det och sätta igång en spiral av konfliktupptrappning

78
Q

Anknytning till grupp (group attachment style)

A

Liknar annan anknytningsteori: vi är alla olika i hur vi knyter an till andra. I gruppanknytning utgår de från 4 kategorier (secure, dismissing, fearful, och preoccupied) som klasses på dimensionerna grad av ångest och grad av undvikande.

79
Q

Attraction relations

A

Nätverket av gillande/ogillande mellan medlemmar i en grupp. Tenderar att vara ömsesidig (personer gillar varandra), transitiv (om jag gillar X och X gillar Y gillar jag också Y), och homofila (man separera in i grupper där man är mer lik de andra i sub-gruppen än de i gruppen som helhet)

80
Q

Bona-fide group

A

Naturligt förekommande grupper, i kontrast till ad hoc grupper som skapas för att forskas på

81
Q

Personality-group fit

A

5 faktormodellen påverkar typen av grupper som en individ ansluter sig till. Ju mer överensstämmelse mellan personligheten och gruppens syfte och organisation desto högre sannolikhet att individen går med i gruppen

Extroverter tenderar att ansluta sig till grupper som är team-oriented. Om man också är lägre i samvetsgrannhet kan man vara mer benägen att gå med i ett sportslag

Agreeable menar att man vill undvika grupper som är tävlingsinriktade och aggressive och, som extroverter, föredrar grupper som samarbetar

Samvetsgrannhet gör att individer föredrar grupper som är detalj- och task orienterade. Om man också är extrovert kan man tycka om Navy SEALs

Oppenness menar att personer vill ansluta sig till grupper som fokuserar på kreativitet, originalitet och estetik. Blir mer benägna att gå med i en alternativ spirituell organisation än en traditionell religiös organisation.

Medlemmar i ett gäng tenderar att vara höga i neuroticism och låga i agreeableness

82
Q

Hierarchy of needs (i grupper)

A

Grupper är ett mycket bra sätt att tillfredsställa ens grundläggande behov

Grupper, med sina flera resurser, kan ge en boende och mat och annat nödvändigt för överlevnad
Grupper kan ge skydd mot hot och kan ta hand om sina sjuka
Grupper skapar en känsla av tillhörighet hos medlemmarna
Med att acceptera medlemmar kan grupper ge dem en känsla av prestige och höja självkänslan
Man kan uppfylla många psykologiska behov genom att gå med i en grupp

83
Q

Social interaktionsgrupp

A

En grupp människor som samlas och interagerar med varandra på ett sätt som påverkar deras beteenden, attityder och känslor
Bildas oftast spontant eller genom gemensamma intressen, aktiviteter eller mål