Virus Flashcards
Kunna beskriva hur förökning av olika typer av virus skiljer sig åt och kunna ge exempel på hur man kan märka denna skillnad.
Viruset får cellen att masskopiera virusets arvsmassa, detta kallas för replikation. Det finns tre olika sätt som viruset replikeras, detta beror på om viruset är ett DNA/RNA virus eller ett retrovirus.
- DNA-virus, utnyttjar cellens maskineri, den kan vara fritt virus-DNA eller infogas i värdcellens DNA. Cellen kan replikera virus då virusets arvsmassa ser ut som cellens, virus replikeras i cellkärnan med hjälp av cellens enzym DNA-polymeras. mRNA bildas från värdcellens enzymer.
Exempel hur man ser skillnad: Mutationstakten är låg. Infektionen blir stabil över tid och kan ligga latent i kroppen. DNA-virus är även livslånga infektioner tex herpes och kan aktiverar när kroppen blir tex sjuk eller stressad. - RNA-virus Cellen kan inte bilda RNA från RNA, den har inget enzym som kan göra det då cellen aldrig gör det. Därför tar viruset med sig ett enzym som replikerar virusets RNA, ett slags RNA-polymeras. Replikation sker i cellplasman. Att replikationen sker med virusets egna enzym är orsaken till att RNA-virus lätt muterar. Detta gör det svår att hitta vaccin och få kroppen att skapa immunitet mot tex influensa då viruset konstant kan ändras.
Exempel hur man ser skillnad: Många olika varianter då den kan muteras lätt, årlig vaccin krävs. Snabba sjukdomar som kan smittas flera gånger av olika typer. Svårt att skapa långvarig immunitet - Retrovirus – Cellen kan inte bilda RNA från RNA, har inget sådant enzym. Men viruset tar med sig ett enzym som kan bilda dubbelsträngat DNA från sitt RNA. Detta är en så kallad omvänd transkription. Först bildas DNA från virusets RNA med hjälp av enzymet omvänt transkriptas. Sedan infogas i värdcellens DNA, eller är fritt virus- DNA och nytt virus-RNA bildas eller mRNA. Att replikationen sker med virusets egna enzym gör att retrovirus lätt muterar.
Exempel hur man ser skillnad: Livslång infektion då retroviruset infogar sitt DNA i värdcellen, svårt att bli av med.
Vad är provirus och latentinfektion, ge konkreta exempel.
Provirus är virus som sammanfogar sin arvsmassa med värdcellen. Här kan viruset ligga vilande utan att producera nya viruspartiklar. Ett exempel är HIV, ett retrovirus som infekterar immunceller främst T-hjälparceller. Efter att HIV:s RNA omvandlats till DNA och infogats i cellen kan den ligga vilande, och kan bli aktivt igen vid försvagat immunrespons, då producerats nya viruspartiklar och sprider infektionen vidare.
Latents infektioner är virus som är vilande, finns i värdcellen och delar sig endast när värdcellen delar sig. När kroppen blir svagare kan viruset bryta ut i en infektion. Tex herpes är en latenta infektion som man kan få flera gånger i livet och kan bryta ut när man stressad eller sjuk. Bältros är en latenta infektion, Varicella zoster viruset ligger latenta i kroppen från att man haft vattkoppor när man var liten, sedan när man blir äldre och får lite sämre immunförsvar kan man få bältros.
Vad är antibiotika och vad är antiviraltmedel/bromsmedicin, ge exempel.
Antibiotika betyder motverka liv, och är en kemisk substans som dödar eller hämma bakteriers tillväxt. Antibiotika produceras av mögelsvampar och bakterier. Antibiotika blockerar bakteriers proteinsyntes. Det finns även antibiotika som förstör cellmembranets funktioner. Antibiotika används för att döda bakterier genom att påverka deras cellväggar, proteinsyntes eller andra livsviktiga funktioner, antibiotika fungerar inte mot virus då de inte har sin egen ämnesomsättning.
Antivirala läkemedel även kallade bromsmedicin hämmar virusets förökning genom att störa olika steg i virusets förökning. Hindrar att viruset tar sig in i cellen, genom att hindra fusion Bromsmedicin hindrar cellen från att kopiera sin arvsmassa genom att hämma det omvända transkriptaset. Eller skapar små falska DNA-byggstenar (kvävebaser) som används när cellen bygger virusets arvsmassa då fungerar inte replikationen. Antivirala läkemedel hindrar även virus från att knappas av från cellen. Hindrar nya virusprotein att färdigbildas.
Vad är skillnaden mellan infektion och inflammation?
- En infektion har uppstått när en patogen tar sig förbi kroppens första skyddsbarriär, detta är då huden och slemhinnorna. Patogenen, både virus och bakterier, kan ge upphov till lokala infektioner eller spridas vidare genom lymfsystemet till olika delar av kroppen. Många infektioner kan kroppens immunförsvar bekämpa utan att vi lägger märke till det, men ibland är infektionen svår och det är då vi blir sjuka och kan ibland behöva medicinisk hjälp.
- En inflammation uppstår vid en skada eller infektion, det är en reaktion av det icke-specifika försvaret, medfödda försvaret. Det är signalämnen cytokiner från skadade celler som sätter i gång inflammation och fagocyter från vita blodkroppar och mastceller. Signalämnet histamin som utsöndras av basofila granulocyter och mastceller. Histamin utvidgar blodkärlen så att det blir ett ökat blodflöde till det skadade området. På så sätt kan rikligt med blodplättar komma till området tillsammans med fibrinogen och kan då inleda läkningsprocessen om det är en skada. Med ökat blodflöde följer ökad mängd vita blodkroppar som tex neutrofila granulocyter som kämpar mot patogener. Det ökade blodflödet gör så att området blir rodnat och varmt. Cellerna i kapillärväggarna svullnar av histaminet som gör hålrummet större detta gör så att mer blodvätska trycks ut ur kärlen och sköljer celler i det drabbade området, detta kan man känna som en ömmande svullnad. När kapillärväggarna är stora blir det lättare för vita blodkroppar att komma ut till området. När en inflammation pågår under längre tid dör stora mängder av fagocyter som skapar en trögflytande vätska som kallas var.
- Masterceller finns överallt i kroppen, och kan frisätta stora mängder histaminer vid en allergisk reaktion. Histaminerna kommer få slemhinnorna att svullna och luftrören att dras samman. Det kan även förekomma ökade mängder histaminer vid cancer och sjukdomar som åderförkalkning och ledgångsreumatism. Men mastercellen kan även användas för att dämpa den inflammatorisk reaktioner, forskning har visat att mastcellen kan hjälpa immunförsvaret genom att skydda mot virus, bakterier och parasiter.
Hur gör vårt medfödda försvar på ett icke-specifikt sätt för att försvara oss mot patogener
- Det första ospecifika sättet är den fysiska och biokemiska barriären, det är hudens flerskiktiga epitel som är svårgenomtränglig för patogenerna. Talg och svettkörtlar fungera som ett ämne som motverkar bakterietillväxt, detta genom lågt pH värde och giftiga ämnen som tex lysosymer. Alla kroppens håligheter, som luftrör, tarmar och vaginan är täckta med slem som hindrar epitelvävnaden att torka och spricka som även hämmar oönskade bakterier.
- Det medfödda försvaret tar hand om en patogen tar sig in i kroppen genom de vita blodkroppar som är ospecifika, NK-celler, granulocyter; neutrofila, basofila och eosinofila. Dessa tar sig ut genom porer i kapillärväggarna för att söka efter patogenerna. De vita blodkropparna kan hitta patogenerna genom kemotaxier, vilket är en reflexmässiga rörelser mot patogenerna.
- Makrofager ingår också i det icke-specifika försvaret och har i uppgift att äta upp patogener och bryta ner deras celler, detta kallas för fagocytos.
- NK-celler kan genom att läsa av MHC-molekylen veta ifall cellen är infekterad av celler och då tvingar den cellen att gå självmord, genom att utlösa programmerad celldöd eller apoptos. Dock så är NK-celler primitiva och kan döda friska celler som är i vägen, detta är varför man kan få ont i halsen, för att man har förlorat så många celler i halsen.
- Kroppen kan också framkalla en inflammation, som sätts igång av signalämnet cytokiner. Vid en inflammation utsöndras signalämnet histamin av basofila granulocyter och mastceller. Histamin utvidgar blodkärlen så att det blir ett ökat blodflöde till det skadade området. På så sätt kan rikligt med blodplättar komma till området tillsammans med fibrinogen och kan då inleda läkningsprocessen om det är en skada. Med ökat blodflöde följer ökad mängd vita blodkroppar som tex neutrofila granulocyter som kämpar mot patogener. Det ökade blodflödet gör så att området blir rodnat och varmt. Cellerna i kapillärväggarna svullnar av histaminet som gör hålrummet större detta gör så att mer blodvätska trycks ut ur kärlen och sköljer celler i det drabbade området, detta kan man känna som en ömmande svullnad. När kapillärväggarna är stora blir det lättare för vita blodkroppar att komma ut till området. När en inflammation pågår under längre tid dör stora mängder av fagocyter som skapar en trögflytande vätska som kallas var.
Redogöra för virus uppbyggnad så noggrant som möjligt (beståndsdelar och former)
Ett virus har ett DNA eller RNA, dessa kan vara ensträngat eller dubbelsträngat. Arvsmassan kan vara linjär eller spiralformad. Ibland i flera bitar alltså fragment. Arvsmassan kodar för kapsidproteiner ibland ytproteiner och några enzymer.
Runt arvsmassan finns kapsid av protein som skyddar arvsmassan, detta har alla virus. Den skyddar arvsmassan från att brytas ner. Består av många proteinenheter som kan ha formen ikoseader eller helixformad. Alltså kan kapsiden vara runt hela arvsmassan som en boll eller individuellt omsluta tex i en spiral.
Ett hölje som är ett stulet cellmembran kan visa virus ha, har ett virus ett hölje stal viruset det från sin värdcell. Oftast har höljet proteinutskott som kodas av virusets arvsmassa, detta gör att viruset kan fästa sig på värdcellens yta
Redogör hur vårt medfödda, adaptiva försvar samverkar för att försvara oss vid en virusinfektion
Det är först det medfödda försvaret gör är när en cell blir angripen av en patogen varnar den omgivande celler att skydda sig mot viruset, detta görs genom att den infekterade cellen skickar ut interferon i omgivningen. De friska cellerna tar emot budskapet och börjar producera proteiner som hindrar viruset att ta sig in i cellen eller proteiner som bryter ner viruset. Men när det blir för mycket för cellerna själva att skydda sig kommer Nk-celler att döda celler genom att ge de en programmerad celldöd. De vet att cellen är infekterad av virus eftersom en del av viruset representeras genom antigenpresenterande i MCH-molekylen, dock så är Nk-cellen primitiv och dödar friska celler som är i vägen. Virusfragmenterna som är kvar äter makrofagerna upp, även fria virus och döda celler som sedan ska brytas ner med hjälp av fagocytos. Makrofagerna visar sedan upp virusfragmenten för det specifika försvaret, genom MHC-molekylen, T-hjälparcellerna, med hjälp av interleukin 1. Fler t-hjälparceller bildas med makrofagernas interleukin 1. Med hjälp av interleukin 2 bildas fler T-mördarcellen, rätt T-mördarcell identifierar celler genom antigenpresenterande molekyl i cellens MHC-molekyl. T-mördarcellen lyseserar den infekterade cellen så den spricker och dör.
När ett virus finns i kroppen kan rätt B-lymfocyt med antikroppar på ytan binda sig till antigenen på viruset. När B-lymfocyten är bunden till viruset kan den bryta ner patogenen och visar virusfragment, eller antigenpresentation i MHC. Rätt T-hjälpar cellen kan binda sig till MHC-molekylen på B-lymfocyten genom interleukin 2, därefter börjar B-lymfocyten dela sig och bildar då plasmaceller eller B-minnesceller. Plasmaceller avger antikroppar som fångar upp viruset genom att binda till ett virus med antikroppens skänklar, virus sätts ihop i klumpar då kan de inte infektera en cell och i en klump kan makrofagerna enklare äta upp patogenen. De B-minnescellerna som bildas används för att förebygga infektioner i framtiden, det är dessa som kan göra en immun mot sjukdomar så vidare viruset inte muterar sig. Det finns även T-supressceller som är en typ av regulatorisk cell.
Hur kan immunitet uppnås naturligt?
Aktiv immunitet som kan uppnås naturligt genom bildandet av B- och T-minnesceller som svar på en infektion, med hjälp av minnescellerna kan immunförsvaret snabbt ta slut på infektionen utan att vi märker av det.
Passiv immunitet på naturlig väg kan uppnås när ett foster får antikroppar från mamman. Antikropparna kan i sin tur skydda barnet under sina tid utanför livmodern. Då blir barnet immun mot smittämnen som utan att barnets egna immunförsvar har aktiverats mod dessa. Detta skydd är mycket viktigt för barnet tills den byggt upp sitt eget immunförsvar. Barnet kan även få mer antikroppar om barnet ammas.
Hur kan immunitet uppnås artificiellt?
Ett aktivt immunitet kan uppnås artificiellt genom vaccination då kroppen utsätts för antigenen som aktiverar immunförsvaret, smittoämnet är försvagat eller döda, på så sätt blir kroppen inte sjuk. Då bildas B- och T-minnesceller på samma sätt som ifall kroppen utsatts av naturliga smittoämnen. Det finns även ny teknik med vaccin som istället för smittoämnen innehåller genetiskt material alltså DNA, RNA som aktiverar kroppens celler att producera antikroppar mot den antigen man vill bli immun mot.
Även passivt kan immunitet uppnås artificiellt genom att injicera redan färdiga antikroppar. Detta görs främst när det inte finns tid att vänta på att kroppen ska skapa egen immunitet utan behöver antikroppar snabbt, tex vid ett giftigt ormbett. Dessa antikroppar ger ett tillfälligt skydd, och immuniteten försvinner när antikropparna bryts ner. Vaccination är på så sätt mer långsiktigt immunitet mot sjukdomar.
Förklara orsaken till symptom vid en virusinfektion
En virusinfekterad cell brukar kunna fortsätta med sina normala uppgifter utöver att producera nya virus. Virus kan finnas i kroppen latenta, detta innebär att viruset vilar i kroppens celler under lång tid utan att ge några symptomen, sedan när immunförsvaret blir svagare kan viruset massproduceras och spridas till nya celler. Det finns virus som är kopplade till cancer tex HPV som orsakar livmoderhalscancer.
En infektion kan orsaka feber, detta ingår i kroppens medfödda försvar. Med hjälp av fagocyter som producerar ämnet pyrogener framkallas feber. Pyrogenerna gör så att temperatur i kroppen ökar genom att skicka ämnet till hypothalamus, vid 38°C hämmas förökningen av många bakterier och virus och dessutom kan immunförsvaret arbeta snabbar med högre temperaturer. Men man ska vara försiktig att inte få för hög feber, en feber på 43°C börjar kroppens egna celler att dö och vid 44°C koagulerar proteiner vilket är livsfarligt.
Beskriv uppbyggnaden av antikroppar
En antikropp är en Y-formad proteinmolekyl som består av två tunga kedjor och två lätta kedjor, längs ut på Y formationen finns två små skänklar som fungerar som händer, det är denna bit som binder sig till en antigen. En antikropp är för en specifik antigen och kan endast binda sig till en typ av antigen samtidigt. Det är skänklarna som gör antikropparna olika varandra och unika för varje antigen. Det är B-lymfocyter som producerar antikroppar, en specifik B-lymfocyt producerar en specifik antikropp. Det finns olika klasser av antikroppar, IgA, IgG, IgE och IgM med olika funktioner i kroppen.
Beskriv uppbyggnaden av antigener
En antigen är en molekyl, oftast av protein, som immunförsvaret kan känna igen eller reagera på. Antigenen kan finnas på ytan av en cell som är tex infekterad av ett virus tex, då tas en del av viruset ut och representeras i MCH-molekylen, den del kallas för antigen, denna del kan i sin tur stimulera immunförsvaret så att T-lymfocyterna börjar reagerar och leder till en immunrespons. En antigen består av proteiner, polysackarider och lipider eller nukleinsyror. En antikropp binder sig till en specifik antigen och hjälper kroppen att oskadliggöra dem genom att klumpa ihop dem så att makrofagerna kan äta upp dem eller gör så att de inte kan infektera en ny cell.
