Vetenskapsteori Flashcards
Vad finns det för olika typer av kunskap?
Fakta, praktiska, process, teoretiska, erfarenhetsbaserade
Vad är empiri?
Empiri betyder erfarenhet
Vad är vetenskap?
vetenskap är ett kunskapssystem – regler gör att man får en specifik typ av kunskap
Deduktion
Utgår från förutbestämda teoretiska antaganden och hypoteser istället för att undersöka empiriska material förutsättningslöst. Man anses arbeta deduktivt om man först formulerar ett teoretiskt ramverk och därefter samlar in empirisk data. Teorin styr datainsamling. Utgångspunkt i kvantitativa metoder.
Induktion
Verkligheten bör betraktas med “öppna ögon” och inte genom avgränsade teoretiska glasögon. Generella slutsatser dras från empiri. Utgår från empiri och bygger upp slutsats/kopplar till eller bildar teori. Utgångspunkt i kvalitativa metoder.
Abduktion
Forskaren rör sig mellan teori och empiri – förståelse växer successivt fram
Vad är en hypotes?
Hypotesen är ett påstående som har karaktären av en gissning/antagande. Den är ofta baserad på observationer.
Vi kan inte vara säkra på dess sanning – måste prövas genom datainsamling – falsifiering eller verifiering.
Hypoteserna styr vilken data som samlas in.
Hur genomförs hypotetisk-deduktiv metod?
- Utgångspunkten är att formulera en hypotes eller en gissning
- Vilka konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen om den är sann (färre dödsfall) – empirisk konsekvens
- Testas mot verkligheten – hypotesen falsifieras om antalet dödsfall inte minskas
- “trial and error” – försök och misstag – hypotesen falsifieras
Vad är vetenskapsfilosofi?
Det systematiska studiet av vetenskap, dvs vetenskapen om vetenskap. Undersöker vetenskapliga aktiviteter utifrån – hur gör vi vetenskap?
Undersöker de förutsättningar som vetenskapliga aktiviteter och kunskaper grundar sig på.
Egen vetenskaplig disciplin.
Ontologi
Vetenskapen om “vad som finns/existerar” eller “vad som är verkligt”
Epistemologi
Vetenskapen om vad kunskap är
4 centrala riktningar inom modern vetenskapsfilosofi
- Logisk positivism (Wien-kretsen)
- vill förklara verkligheten/samhälle/sociala fenomen - Kritisk rationalism (Karl Popper)
- vill förklara verkligheten/samhälle/sociala fenomen - Hermeneutiken
- vill förstå verkligheten/samhället/sociala fenomen - Paradigm (Thomas Kuhn)
Hur skiljer sig de fyra inriktningarna åt?
- synen på kunskap och verklighet (ontologi/epistemologi)
- hur ny kunskap ska produceras på bästa sätt
- vilka principer ska styra vetenskapen
- hur utvecklas vetenskap
- synen på sanning och objektivitet
Vad är vetenskap, enligt den logiska positivismen?
Den logiska positivismen hävdar att vetenskapliga teorier måste vara prövbara utifrån observationer och erfarenheten. Vetenskap är sådant som kan räknas ut matematiskt eller påvisas som sant eller falskt.
Verifikationsprincipen (logisk positivism)
Detta är kärnan i logisk positivism. Enligt denna princip är en mening meningsfull endast om den kan verifieras empiriskt eller logiskt.
Kritisk rationalism
En vetenskapsteoretisk uppfattning som betonar vetenskapens rationella, logiska och metodologiska karaktär. Enligt den kritiska rationalismen kan man inte bevisa vetenskapliga teorier, utan de kan endast kritiskt prövas på experimentell väg.
Förväntningshorisonter (kritisk rationalism)
Varje människa ser omvärlden utifrån ett visst perspektiv. Med det menar Karl Popper att observation inte är en passiv process utan varje individ har en del antaganden och förväntningar på förhand.
Dessa förväntningar kommer att strukturera samt ger en referensram till individens seenden vilket i sin tur kommer att ge en riktlinje för hur individen förstår världen. På så sätt kan forskare missa väsentligt material för att det inte är synligt för forskaren.
Hermeneutik
Hermeneutiken fokuserar på att tolkningar av de mänskliga handlar utifrån den kulturella ram vilka dessa sker inom. Det är en förståelsemetod, läran om förståelse
och rätt tolkning av text. Genom dialog och reflektion utvecklar forskarna metoder och nya förståelser som syftar till att nå en större intersubjektiv mening i relation till objektivets levda kontext.
Förförståelse (Hermeneutik)
Kan liknas med förväntningshorisonter. Vi möter aldrig världen som ett tomt vitt papper. Förförståelse – fördomar. Våra tolkningar formas av våra egna erfarenheter, förståelse och den sociala och kulturella kontext, de är flytande och ändras över tid.
Hermeneutisk cirkel
Förhållandet mellan del och helhet i förståelseprocessen. Det är en metod som används för att analysera data från en undersökning. Man hittar olika teman som utgör delar av datan → tolkas och jämförs med helheten → De olika tolkningarna skapar nya tolkningar av undersökningens helhet. Tillslut kommer vi närmare sanningen. Tolkningen växer fram i en cirkulär rörelse i möten mellan individens förståelse och möten med nya erfarenheter. Förståelse leder till bättre kommande förståelse.
Paradigm (Vetenskapligt paradigm)
Paradigm är det centrala begreppet för Kuhn. Ett paradigm är en gemensamreferensram där forskare utgår från samma grundantaganden. Forskare i en disciplin har gemensamma åsikter om vad som är viktiga forskningsproblem, vad som är acceptabel forskningsmetodik, vad som är lämpliga kriterier när man väljer mellan två eller flera teorier. Även vad man vill uppnå i disciplinerna och vad som räknas som fakta. De har
samma åsikter om vad som påstås vara sant, och samma typ av “tyst kunskap” vilket är de erfarenheter som forskarna får under sin studietid.
Kuhn vetenskapliga utveckling (vetenskapligt paradigm)
Kunskapens utveckling sker genom en cyklisk process men två faser, den normalvetenskapliga fasen och den revolutionära vetenskapliga fasen. Normalfasen kännetecknas inom en gemensam referensram, ett paradigm. Där forskarna har gemensamma grundantaganden och åsikter om förklaringar, teorier och metoder. När forskarna stöter på kriser, avvikelser som kallas för anomalier blir det ett problem. Därmed måste man tillföra nya kunskap med hjälp av en revolution. Den revolutionära fasen leder till ett helt nytt paradigm, en ny världsbild. Här bildas nya discipliner, nya kriterier och där nya fakta som löst krisen. Denna paradigm håller tills det åter igen kommer en ny kris som leder till revolution, och vidare ett nytt paradigm. Det är en cirkulär process. Förvetenskap - normalvetenskap - kris - revolution - ny normalvetenskap - ny kris
normalvetenskap (paradigm)
Den forskning som följer rådande vetenskapliga normer och tankemönster.
Anomalier (paradigm)
(observationer som inte passar) konfronterar till slut teorin/paradigmet- kris!
