Kvalitativ metod Flashcards
Vad är kvalitativa intervjuer?
En effektiv, smidig och flexibel metod som kan kombineras med andra metoder. Ett samtal med en specifik rolluppsättning, fokus på intervjupersonernas egna uppfattning och synsätt.
Olika grader av struktur i intervjuer
Strukturerade, semistrukturerade, ostrukturerade.
Strukturerad intervju
Utförs lika för alla respondenter med ett fastställt intervju- eller frågeschema. Frågorna är i samma ordning med standardiserade – kvantifierade svarsalternativ.
Vanlig vid surveyundersökningar/enkäter och i kvantitativ analys.
Semistrukturerad intervju
Intervjuaren har en uppsättning frågor – frågeschema/intervjuguide men ordningsföljden kan variera. Mer allmänt formulerade frågor (slutna / öppna) och ofta uppföljningsfrågor. Används vid kvalitativ eller (mer sällan) kvantitativ analys.
Ostrukturerad intervju
Allmänt formulerade frågor. Både ordningsföljden och frågorna kan variera. Mer samtalsliknande konversation och ofta uppföljningsfrågor / följdfrågor. Används vid kvalitativ analys.
Urval – vem ska intervjuas och hur väljer jag ut dessa?
Forskningsfrågans syfte avgör vilken grupp/grupper som ska intervjuas. Lämplighetsurval, strategiskt urval, teoretiskt urval.
Lämplighetsurval
Utgå från syftet, tillgängliga individer tillfrågas (snöboll)
Strategiskt urval
Utgå från syftet, men fylligt material, variation, jämförelser (yrke, ålder, kön)
Teoretiskt urval
Efter första omgången datainsamling kan nya frågeställningar genereras, kräver kompletteringar (fördjupning)
Vad är etnografi?
En kvalitativ forskningsmetod som syftar till att förstå och beskriva människors sociala praktiker och kulturella fenomen genom direkt observation och deltagande i deras vardagsliv.
Etnografiska metoder
- Deltagande observation (dominerande metod)
- Intervjuer och samtal (formella och informella)
- Fältanteckningar och dagböcker
- Användning av audiovisuella medier: tex. ljud, film, bilder
Observationer – Positivism/kvantitativ metod
Strukturerade observationer sker i en kontrollerad miljö (t ex labb).
Vid strukturerade observationer definieras teman som ska noteras i förväg.
Observatören använder ett observationsprotokoll med en checklista för att notera varje gång ett beteende inträffar.
Vid strukturerad observation produceras data som kan analyseras statistiskt.
Observationer – Hermeneutik/kvalitativ metod
Etnografi: Forskarens närvaro är en del av observationen.
Vid deltagande observation försöker observatören notera mer eller mindre allt som händer.
Observatören antecknar hela tiden, sk. fältanteckningar eller fältdagbok. Dessa anteckningar utvecklas sedan till en fullständig beskrivning av beteenden eller skeenden som tolkas på olika sätt.
Deltagande observationer
Forskaren iakttar, samspelar och samtalar med andra människor på platsen. Det kan också innebära att forskaren aktivt deltar i de sysslor som utförs på platsen, t ex vid deltagande observationer på arbetsplatser.
Vad är netnografi?
En etnografisk undersökningsmetod som används för att studera människors attityder och beteenden online genom att analysera interaktion och kommunikation via exempelvis sociala medier på Internet, och hur denna påverkar och påverkas av det dagliga livet utanför internet.
Vad är fokusgrupper?
Diskussioner i grupp där människor möts för att på ett fokuserat sätt diskutera olika aspekter av ett ämne eller tema.
Olika perspektiv på samma ämne möts och diskuteras.
3 grundläggande arbetssätt för att skapa samhällsvetenskapliga analyser
sortera
reducera
argumentera
Narrativ analys
Riessman. Undersöker hur mening skapas i upplevelser och berättelser (hur sägs något, hur används berättelser?). I en narrativ analys intresserar sig forskaren för undersökningspersonens livshistoria och livsvärld. Forskaren sätter sedan ihop olika händelser till en berättelse. Detta eftersom forskaren, i frågan om hur undersökningspersonen upplever sin sociala verklighet, anser det viktigt att få med övergångarna mellan olika händelser.
Tematisk analys
Brown & Clark. Undersöker innehållet i intervju/text (vad är det som sägs?). Tematisk analys innebär att man systematiskt identifierar, analyserar och rapporterar mönster (eller teman) i data som fångar dess väsentliga betydelse. Processen för denna metod omfattar vanligtvis flera steg, inklusive att bekanta sig med data, generera initiala koder, söka efter teman, granska och förfina teman samt definiera och namnge teman. Under analysen strävar forskaren efter att identifiera meningsfulla mönster i data som hjälper till att besvara forskningsfrågan eller utforska ett fenomen av intresse.
Diskursanalys
Undersöker hur språk och kommunikation formar och reflekterar sociala verkligheter. Målet är att förstå hur makt, identitet och sociala normer uttrycks och upprätthålls genom språk.
Foucault (diskursanalys)
Inte enbart hur det talas om, skrivs om ett fenomen utan även hur det i sin tur påverkar sociala praktiker i samhället.
Kritisk diskursanalys (diskursanalys)
Fairclough - Samma utgångspunkt som Foucault, men menar att sociala praktiker också påverkar språket. Har utvecklat specifika verktyg för att få fram det, att genomföra en diskursanalys. Det är också praktikerna som påverkar språket.
Diskurspsykologi (diskursanalys)
Wetherell & Potter - Hur sociala kategorier konstrueras och utestängs genom diskurser - hur människor kategoriseras (rasism). Hur man kategoriserar människor som därför utestängs från samhället.
What’s the problem (diskursanalys)
Carol Lee Bacchi - Policy, offentliga dokument, politik. Användbart i relation till offentligt material i politik. Hur vi beskriver vad som är problemet kommer vi att konstruera hur vi ska hantera problemen. Diskursanalysens uppgift är att frigöra diskursen. Vi har svårt att prata om problemen utanför den diskursen som vi har. Hennes metoder syftar till att frigöra framställningen av problemen. Hur framställer vi problem och vilka konsekvenser har det i samhället!
Analys som hantverk
Man skapar något som inte fanns förut. Hantverkaren kommer på nya sätt att använda sitt trä och redskap på liknande sätt som analytikern i kvalitativ forskning sorterar, reducerar och argumenterar med sitt material så att ny kunskap växer fram. Analytikern befinner sig i en situation som liknar hantverkarens. Hen måste vara nyfiken och engagerad – måste finnas en önskan att skapa något – men i lika hög grad visa respekt och känna ödmjukhet inför materialets egenskaper.
